Tro som drivkraft för engagemang är bra!

Tro som drivkraft för engagemang är bra!

I tidskriften NOD senaste nummer med temat ”fanatism” svarar en rad namnkunniga personer på frågor om engagemang. Ibn Rushds förbundsrektor Omar Mustafa är en av rösterna.

NOD ges ut av Örebro Missionsskola. Nedan publicerar vi ett utdrag ur artikeln där Omar Mustafa medverkar. Här kan du läsa mer om tidskriften NOD.

Ur tidskriften NOD nr 4/2015

 Engagemang på gott och ont

Under senare år har rader av omskakande våldsdåd rapporterats vara religiöst motiverade. Är religiöst engagemang annorlunda än andra former av engagemang? Och var går gränserna mellan bra och dåligt engagemang? Lars Johansson har frågat några personer som deltar i det offentliga samtalet.

Medverkande är Johan Hakelius: Chefredaktör för Magasinet Fokus, Helle Klein: Chefredaktör på Dagens Arbete, Björn Wiman: Kulturchef Dagens Nyheter, Maria Ludvigsson: Ledarskribent Svenska Dagbladet, Per Svensson: Författare och kulturskribent i Sydsvenskan, Christer Sturmark, Ordförande Förbundet Humanisterna, förlagschef för Fri tanke och chefredaktör för tidskriften Sans, Ann Heberlein: Lektor i etik vid Centrum för teologi och religionsvetenskap på Lunds universitet, författare och debattör, Omar Mustafa: Tidigare ordförande för islamiska förbundet, förbundsrektor för muslimska studieförbundet Ibn Rushd.

Så här svarade Omar Mustafa, förbundsrektor för Ibn Rushd på Nods frågor:

Ser du några särskilda risker med religiöst engagemang jämfört med andra former av engagemang i politik, kultur, idrott etcetera?
– Om ett engagemang är bra eller dåligt tycker jag beror på vilka avsikter man har, vad man gör och inte gör och vilka metoder man tycker är ok för att uppnå det man vill. Därför blir det konstigt för mig att religiöst engagemang skulle vara kategoriskt annorlunda än andra typer av engagemang. Jag ser ingen skillnad mellan att spela fotboll med KFUM och att spela fotboll med Korpen.

– Om man med engagemang menar samhällsengagemang ser jag inte heller några särskilda risker med det.  För mig är det viktigt att tro får vara en legitim drivkraft för samhällsengagemang på samma sätt som andra slags drivkrafter, till exempel politisk eller etisk övertygelse.

– För den som är troende muslim i Sverige kan det religiösa engagemanget i en församling eller förening vara viktigt för att bli trygg i sin identitet som svensk muslim, alltså vara både svensk och muslim, utan att tvingas ge avkall på vare sig det svenska eller det muslimska.

– Så var det för mig, det var genom studiecirklar och andra verksamheter i moskén som jag kunde hitta min identitet och landa i att det inte finns någon konflikt mellan att vara muslim och att vara svensk. Det var också där jag hittade mitt samhällsengagemang.

Var går gränsen mellan berättigat och oberättigat religiöst engagemang?
 Jag tycker det är viktigt att människor får organisera sig som de vill kring de saker de tycker är viktiga, och fritt söka kunskap och växa tillsammans med andra. Gränsen går där någon annan skadas eller blir fråntagen sina rättigheter.

– Vissa debattörer försöker likställa religiöst engagemang och fundamentalism, att det bara är religiösa som kan vara fundamentalister. Men ”religiös” och ”fundamentalist” är inte överlappande. Det finns oerhört många religiöst engagerade som inte är fundamentalister, och det finns gott om fundamentalister som inte är religiösa.

– För mig är fundamentalism att se världen som svart-vit och anse att man själv har rätt, andra har fel och att man har rätt att tvinga det ”rätta” på alla andra, oavsett vad de tycker om saken.

– Djurrättsaktivister som anser att det är rätt att begå brott för att rädda djur från att dödas. Abortmotståndare som tycker sig ha rätt att döda läkare för att stoppa aborter. Religionshatare som anser att troende inte ska ha samma möjligheter att organisera sig och ha ett samhällsengagemang som icke troende har. Nazister och rasister som vill ”rena” landet från personer som inte ser ut som de. Det är avsikter och metoder som avgör om ett samhällsengagemang är berättigat eller oberättigat.

Kan du ge några exempel på ”gott” religiöst engagemang?
– Det görs oerhört mycket viktigt socialt arbete i moskéer och muslimska föreningar runt om i Sverige. Stockholmsmoskéns och Katarina församlings flyktingarbete, Helsingborgsmoskéns ungdomsförenings antidrogkampanjer är bara två exempel.

– Ett annat exempel är muslimska församlingars arbete för att förebygga och motverka extremism och rekrytering till terrororganisationer, ett arbete som görs i princip helt utan resurser från det offentliga.

 

 

 

Flera artiklar

Ibn Rushd tar avstånd från konferenstalare med antisemitiska åsikter

På den så kallade decemberkonferensen i Stockholm den 23-25 december 2016 deltog en talare som har uttryckt grova antisemitiska åsikter, Zaghloul El-Naggar, som aldrig borde ha bjudits in att medverka.

Scientistisk nyateism – fundamentalistisk vetenskapstro

I en ny bok granskar sociologen Stephen LeDrew den scientistiska nyateismen. En ateism som utvecklats till en politisk ideologi med starka fundamentalistiska drag.

Större tydlighet om fasta i norr

Det har funnits stor osäkerhet och otydlighet bland muslimer i Skandinavien om hur fastan under Ramadan ska genomföras när Ramadan infaller på sommaren.

0 Comments

No Comments Yet!

You can be first to comment this post!