Kreativitet lyfts i Kristianstad

Över 200 ansökningar kom in, men bara 27 projekt beviljades stöd inom ramen för Kulturrådets satsning på ”Kreativa platser”. En av de kreativa platserna är Gamlegården i Kristianstad där det myllrar av innovativa filmskapare, starka sångröster och skickliga konsthantverkare. Nu tar de plats i offentligheten.

– Jag har trollat i tre år ungefär, och jag kan hur många trick som helst. Från lätta till mer komplicerade, säger Ahmad Ismail.

Han plockar fram en kortlek, trixar med korten på trollkarlars vis. Runt det lilla bordet står barn och tindrar med ögonen. Det är en grå lördag i november och här, i Gamlegårdens centrum i Kristianstad, pågår en sprakande höstfestival.

Ahmad är en av ett tiotal kulturutövare som tagit tillfället i akt att visa upp sina färdigheter. För honom är trolleriet mer än bara en hobby, klargör han.

– Mitt mål är att bli en känd trollkarl, få göra en massa stora föreställningar. Så det är bra för mig att stå här, för att nå ut.

Det inbyggda centrumet ser ut som sådana gör mest. En butik med lite av varje, en biblioteksfilial, ett konditori fullt av stammisar. Vissa besökare går med raska steg mot Netto eller den arabiska mataffären, andra stannar till för ta del av de aktiviteter som just i dag bryter vardagslunken. Till lokalen där det visas konst och bjuds på ansiktsmålning ringlar kön sig lång.

Gamlegården, byggt som en del av miljonprogrammet på 1960-talet, är ett till synes välhållet område med fina grönområden mellan husen. Det är också ett område där få har svensk bakgrund och där bara 36 procent av den vuxna befolkningen jobbar – betydligt färre än i exempelvis Rinkeby i Stockholm och Bergsjön i Göteborg.

I den här medelstora, skånska staden är segregationen så tydlig att den nästan går att ta på. Bataljonsvägen heter gatan som skiljer Gamlegården från resten av stadsdelen Näsby. På ena sidan villor, på andra sidan skivhus i tegel och betong.

– Där ligger högstadieskolan, säger Jamal Abdulle och viftar med handen när vi ett par timmar tidigare susar genom området i bil.

– Den fick bland de sämsta resultaten i hela Sverige. Men det är några år sedan, jag hoppats att det blivit bättre sedan dess. Jag vet att man satsat på vidareutbildning av lärare och så.

Jamal Abdulle leder ”Kreativa platser Gamlegården Kristianstad”, det Ibn Rushd-initierade projekt som sedan förra året arbetar med att tillvarata Gamlegårdens kulturella resurser. Fokus ligger på att göra kulturen tillgänglig för Gamlegårdsborna, men också på att fånga upp och stärka de kulturutövare som finns här.

Därför är det framför allt okända artister som tar plats på höstfestivalens lilla utomhusscen.

– Vi vill lyfta den potential vi ser. I många andra sammanhang är det mest de stora namnen som det satsas på, men inte här, förklarar Jamal Abdulle.

Till undantagen hör Abdul Nurhussain, alias Nor, som är van vid att möta en jublande publik. Efter sin medverkan i ”Idol” satsar han nu på solokarriär under nytt artistnamn. Debutsingeln Konfetti, släppt i början av oktober, har i skrivande stund spelats över 145 000 gånger på Spotify.

Varje gång jag tog mig upp, så var det alltid nån som ville dra mig ner. Mamma sa va lugn, det här är ingenting jämfört med vårat hem, lyder de första meningarna i låten som öppnar giget. Den regnvåta parkeringen gungar när de ekar ut från scenen.

– Texterna är det viktigaste för mig. Hela budskapet är egentligen att du måste ta vara på dig själv och att vi måste ta vara på varandra. Vi lever i Sverige, du kan egentligen göra vad du vill, men du måste kämpa, säger Abdul.

Det var i Gamlegården som hans resa började.

– Min första låt som jag skrev, den skrev jag här. Under ett och ett halvt års tid skrev jag 26 låtar. Sedan var jag tvungen att jobba, men nu vill jag satsa på musiken, säger han.

Duon Anas Alasi och Sofia Paulsdotter Henriksson gör under höstfestivalen sin första spelning tillsammans. Anas spelar gitarr, Sofia spelar fiol och sjunger på inövad arabiska. Att de bara hunnit repetera några få gånger är svårt att tro när de framför sina känsloladdade ballader.

– Jag har bara varit i Sverige några månader, och för mig är det här en stor chans att få synas. Jag är glad att folk får lära känna den här typen av musik, säger Anas.

Sofia, som jobbar som musiklärare och lärde känna Anas i en studiecirkel, menar att evenemang som höstfestivalen är viktiga även för Gamlegården i sig. Fördomarna om området är enligt henne många och svåra att sticka hål på.

– Bor man här är man konstig. Det finns de som tycker så. En bidragande orsak är nog att det mest är det fula som syns utåt. Inte det fina som det som händer i dag. Om folk kan komma hit utifrån så att vi kan mötas, då är det jättebra, säger hon.

Att det från olika håll satsas på Gamlegården är tydligt. Lokaltidningen Kristianstadsbladet har exempelvis startat en flerspråkig gratistidning, Mosaik, som en gång i månaden delas ut till alla som bor här. I ett hörn av centrum har Mosaik en egen liten redaktion, och lokalhyran för den står det kommunala bostadsbolaget ABK för.

Mona Eltahan, 19 år, har bott hela sitt liv på Gamlegården. Hon tycker att det gått åt både rätt och fel håll för området hon kallar hemma.

– Det görs en del saker. En gång om året ordnar ABK något som heter Kulturdagen, och det är ju jättebra. Men jag minns det som att förr var det mer folk från hela stan som kom till Kulturdagen, nu är det mest vi som bor här. Jag tror att mycket handlar om att folk är rädda, de tror att det är oroligt här och vill inte åka hit, säger hon.

I ”Kreativa platser” är Mona en av flera personer som utsetts till kulturambassadörer. Förhoppningen är att de – på lite sikt – ska kunna bygga broar till kulturlivet i resten av Kristianstad.

– Jag tyckte att det lät jätteintressant för jag tycker om sociala ting. Och så känner jag alla som bor här.

Också Nadia Elshaubaki är en person med stort nätverk på Gamlegården. Häromåret satte hon upp en minimusikal med barn och ungdomar från området, en insats det fortfarande pratas om. Hussein Jabari, 14 år, är en av ungdomarna som deltog.

– Jag träffade Nadia i moskén, hon frågade om jag ville vara med och det ville jag. Det är bra att göra något i stället för att bara vara hemma, säger han.

Planen är att det ska sjungas och dansas mer på Gamlegården framöver. Ett av målen med ”Kreativa platser” är att skapa engagemang och konkreta aktiviteter som lever vidare inte bara de närmaste åren, utan långt efter att projektet är avslutat.

För Nadia Elshaubaki är det viljan att plocka fram outnyttjad potential som är drivkraften. Det viktigaste, menar hon, är att alla får en möjlighet att upptäcka och uttrycka vilka de är.

– Gamlegården är ett segregerat område där människor inte alltid får visa vad de går för. Jag märkte på vissa barn jag mötte att de tyckte om att sjunga och dansa, så jag frågade om de ville sätta upp en musikal och det ville de. Efter det var det vuxna som sa att jag borde ordna teater för dem också.

Projektledaren för ”Kreativa platser”, Jamal Abdulle, ser höstfestivalen som ett litet steg på vägen mot ett bättre Kristianstad. Att lyfta människors potential ingår i den bilden; att bryta segregationen också.

– I stället för att fråga varför folk inte kommer hit, så försöker vi hitta anledningar för dem att komma hit. Jag tror inte att man kan ogilla något man inte känner till, egentligen. Det vi gör nu är att vi försöker skapa lite rörelse, lite cirkulation. Sedan får vi se vad som händer.

Text och foto: Hanna Svensson

 

Fakta: Pengar från Kulturrådet

  • ”Kreativa platser” är namnet på ett bidrag från Kulturrådet som handlar om att fler ska kunna välja, skapa och ta del av kultur där de bor. Totalt 100 miljoner kronor delas ut under åren 2016-2018, och det Ibn Rushd-initierade projektet på Gamlegården är ett av 27 som fått stöd.
  • Projektet jobbar med tre huvudspår: att stärka lokala kulturutövare på Gamlegården, att låta kulturambassadörer verka för ett mindre segregerat kulturliv i Kristianstad och att skapa kulturaktiviteter som kan leva vidare efter projekttidens slut.

 

Tre kulturutövare på Gamlegården

Maryam Hasan, textilhantverkare:

”Jag har tidigare jobbat åt FN och Unicef, med att lära ut sömnad och stickning i flyktingläger i Syrien och Libanon. I morgon börjar min studiecirkel här på Gamlegården och den är nästan fullbokad.”

Hatem Ahdab, skådespelare och filmskapare:

”Min första kortfilm i Sverige gjorde jag medan jag väntade på uppehållstillstånd. Jag funderade mycket på integration då, vad det egentligen är, och det blev temat för filmen. Alla mina filmer är svarta komedier och jag är regissör, skådespelare och kameraman.”

Rami Iskif, fotograf

”Jag har haft fyra eller fem fotoutställningar här i Sverige, framför allt med motiv från Damaskus. Jag har börjat fotografera lite här också, men det är väldigt kallt!”

 

Den här artikeln går även att läsa i Kupolen nummer 4/2017. Vill du veta mer om tidskriften och kanske prenumerera? Klicka här!

 

Andra artiklar

Ledare: Kampen mot afrofobi kräver rannsakan

I juli i år kunde vi genom en mobilinspelning se hur Miamipolisen i USA sköt på Charles Kinsey, en obeväpnad man som låg på ryggen med händerna i luften. Charles

Arbetsmarknadsprojekt i Skåne i full gång

Under året driver Ibn Rushd distrikt Södra ett projekt som ger asylsökande i Malmö och Helsingborg kunskaper om arbetsmarknaden. Totalt har runt 130 personer deltagit under den gångna våren. ”Hur

Kvinnors plats i moskéer – för många restriktioner?

Var i moskén ska kvinnor ha sin böneplats? Och var bad de under Profetens (frid vare över honom) livstid? Här skriver Dr. Jasser Auda, om nackdelar med separata ingångar och