Ledare: Bra att UD ser folkbildningen som tillgång

Ledare: Bra att UD ser folkbildningen som tillgång

I slutet av november fick jag möjlighet att följa med Utrikesdepartementet på en resa till Azerbajdzjan. För ett par år sedan hade en interreligiös delegation från landet besökt Sverige under ledning av landets religiösa ledare Sheikh ul-Islam Allahshukur Pashazada. Nu ville UD arrangera ett officiellt återbesök och valde därför att ta med sig representanter från olika svenska trossamfund och studieförbund.

Azerbajdzjan är en relativt ung stat som ändå bär på en rik historia. Landet har alltid legat i ett geopolitiskt centralt läge mellan konkurrerande stormakter och handelsvägar. Därför är det inte konstigt att många religiösa minoriteter levt sida vid sida i området i många år. Bortsett möjligen från den armeniska minoriteten – numera helt borta från landet sedan konflikten med Armenien om Nagorno Karabach.

Under resan fick vi träffa några av landets religiösa representanter. Framför allt minoriteterna vittnar om att de får utöva sin religion i frihet och trygghet. Bland det mest intressanta var besöket på Qırmızı Qəsəbə (Den röda förstaden), en heljudisk stad vid de kaukasiska bergen i norra Azerbajdzjan. De judiska ledarna berättade om hur de i över tusen år haft en trygg tillvaro med goda relationer till sina muslimska grannar, med undantag för sovjetperioden då tillvaron blev mycket tuffare för alla.

Azerbajdzjan är en auktoritär stat som styrs av president Ilham Aliyev som tog över makten efter sin far och landsfadern Heydar Aliyev. Man ser man sig själv som en sekulär stat, men tolkar detta på ett sätt som påminner om den ataturkiska modellen. Landets muslimska majoritetsbefolkning lever därför under strikt reglering av det religiösa utövandet. Staten ska inte bara vara fri från religiös styrning. Den har i detta fall också hård styrning av det religiösa, ofta med svepskälet att bekämpa radikalisering och utländska influenser. Landets shiitiska majoritet och den sunnitiska minoriteten tvingas exempelvis ha gemensamma moskéer och böner utan frihet att låta sina egna tolkningar och traditioner få blomma fritt.

Det var därför värdefullt att få berätta om den svenska formen av sekularism där trossamfunden får utöva sina religioner helt utan statlig styrning. Det var också effektivt att få berätta om hur de svenska församlingarna är demokratiska medlemsbaserade föreningar, hur vi som studieförbund använder oss av folkbildning som metod för att stärka folkrörelsearbetet i trossamfunden, hur vi lyfter rättighetsfrågor, stärker jämställdhetsarbetet och förebygger våldsbejakande extremism. Allt detta skapar nyfikenhet på ett alternativt församlingsarbete.

Det är bra att UD ser civilsamhället, folkbildningen och trossamfunden som en tillgång i diplomatiska sammanhang i utlandet. Jag tror vi bidrar med andra perspektiv än de typiska näringslivsdelegationerna som annars används.

Text: Omar Mustafa

Ledaren går även att läsa i Kupolen nummer 4/2017. Vill du veta mer om tidskriften och kanske prenumerera? Klicka här!

Andra artiklar

Ibn Rushd tar avstånd från konferenstalare med antisemitiska åsikter

På den så kallade decemberkonferensen i Stockholm den 23-25 december 2016 deltog en talare som har uttryckt grova antisemitiska åsikter, Zaghloul El-Naggar, som aldrig borde ha bjudits in att medverka.

Studieförbunden får nya uppdrag av regeringen

Nästa år får studieförbunden två nya uppdrag, vid sidan av det arbete som redan görs inom den fria folkbildningen. Regeringen ger studieförbunden 30 miljoner kronor för att bedriva studiemotiverande och

Svenska hijabis går snart att se på tv

Succépjäsen Svenska hijabis, som Ibn Rushd samarbetade med under 2017, har blivit tv. Det är UR som spelat in en tv-version av pjäsen där fem muslimska kvinnor tar plats framför