Meny
Studiematerialet “Du, Ditt Barn och Lärande” är framtaget av Ibn Rushd Studieförbund. Materialet används av Ibn Rushds cirkelledare under föräldrainriktade studiecirklar med fokus på barns lärande och välmående. Målet med materialet är att öka kunskapen och delaktigheten hos föräldrar som vill engagera sig i sina barns skolgång.
Studiematerialet bygger på en strukturerad uppdelning av fem teman, där varje tema bryts ner i mindre avsnitt som behandlas vid varje träff. Första temat är rättigheter och föräldraskap och det är fyra träffar inom de teamat. Dem första fyra träffarna har fokus på att diskutera det breda begreppet familj och föräldraskap. Denna del innehåller även en historisk genomgång om hur utvecklingen av barns rättigheter har sett ut.
Nedan kan du läsa igenom dem första fyra träffarna och göra dem tillhörande diskussionsfrågor och övningar tillsammans med familj och vänner.
Under denna träff på 1,5 timme kommer man att gå igenom hur utvecklingen av begreppet familj har sett ut genom åren. Man kommer även att titta på vilket ansvar och vilka skyldigheter som finns i en familj enligt lagen. Därefter kommer man att diskutera och reflektera över bland annat vilken betydelse som en familj har för ett barn. Syftet med detta pass är att introducera föräldrar för olika typer av familjekonstellationer. Ibn Rushd vill under denna träff även uppmuntra deltagarna till att reflektera över vad de tycker att familjen har för betydelse för barn.
FAMILJENS BETYDELSE OCH ANSVAR
Familjen och dess konstellation har genom historien förändrats och haft olika funktioner och innebörder. För många barn innebär familjen trygghet, skydd och förutsättningslös kärlek och det är oftast inom familjen som barnets medborgerliga rättigheter etableras. Familjen fyller bland annat en viktig funktion genom att skapa kunskap om mänskliga rättigheter och lära barn att sätta gränser och respektera mänskliga värden.
Den bidrar också till att bygga en kulturell identitet och förmedla ett arv. Familjens roll är att framför allt att främja barns rättigheter. Det innebär att man som förälder har en skyldighet att skapa en stödjande plattform där barnet kan utvecklas men också att beakta och lyssna till ungdomens åsikter i relation till dennas mognad och ålder. Det huvudsakliga ansvaret för barnets uppfostran och utveckling ligger på föräldern/föräldrarna. Det innebär framför allt att sätta barnets bästa i centrum och vägleda.
Denna trygghet finns dock inte för alla barn. För en del orsakar familjen snarare en känsla av otrygghet. I många samhällen finns fortfarande en tradition som tillåter föreställningen att föräldrar (familjen) har fullständiga rättigheter i förhållande till sina barn och att det inte finns utrymme för barn att yttra sina åsikter. Detta strider mot FN:s barnkonvention.
OLIKA KONSTELLATIONER AV FAMILJER
Förväntningar på hur en familj bör se ut finns, och de är föränderliga och väldigt beroende av tidsandan och kulturen som råder. En bredare definition av familj kan även sträcka sig utanför kärnfamiljen till att omfatta den släkt eller annan gemenskap som många barn runt om i världen uppfostras i. I en del kulturer är det vanligt att familjen inbegriper släktingar. Det juridiska ansvaret för omvårdnad av barnet regleras i lagstiftning, men det finns inga lagar som styr vilka man själv definierar som familj. Oavsett hur en familj ser ut till formen har den lika stor betydelse för barn. Därför kan det vara av stor vikt att förklara för barn att det finns olika familjeformer.
Diskussionsfrågor
1. Vilken betydelse har en familj för ett barns inlärning?
2. Hur kan olika familjer se ut?
3. På vilket sätt påverkar familjen ett barns lärande?
Under denna träff på 1,5 timme kommer man att göra en historisk resa och deltagarna ska få kunskap om hur synen på barn och deras roll i familjen har utvecklats genom åren. Syftet med detta pass är att väcka förståelse och fördjupa oss lite mer i hur barnuppfostran kan skilja sig mellan olika kulturer. Det är inte en självklarhet för alla föräldrar var man kan vända sig för att få stöd om man behöver det i sitt föräldraskap. Därför kommer vi även att gå igenom det här. Under denna träff kommer det finnas ett par förberedda diskussionsfrågor. Som grundmaterial går det bra att använda sig av boken ”Din kompetenta familj”, 2017 av Jesper Juul.
Barn är något som fyller många människors vardagsliv, och vid uppfostran av barn överförs föräldrarnas värderingar, moraliska regler samt verktyg för att barnet ska klara sig ute i samhället. Språk, traditioner, samspel, skillnaden mellan rätt och fel och hur man ska bete sig mot andra människor är något som barn oftast lär sig under uppväxten. Trots att barnuppfostran berör många kan det vara ett känsligt ämne att prata om. Att dessutom vara förälder i ett nytt land och uppfostra barn utifrån det nya samhällets och skolans ramar och värderingar kan vara ännu svårare.
SYN PÅ UPPFOSTRAN GENOM HISTORIEN
Uppfattningen att människan inte kan leva ensam utan behöver andra människor, en gemenskap, uttalades av den grekiske filosofen Aristoteles (384-322 f.Kr) och familjens innebörd sedan dess tolkats olika genom åren. Parallellt har även synen på barn, deras roll och värde samt uppfostran, kommit att ändras.
Under antiken (800 f.Kr.–500 e.Kr) var barn ofta förbisedda. Även under medeltiden (slutet av 400-talet- 1400-talet) hade barn inte samma värde som vuxna men var ändå flitiga utförare av hushållssysslor. En attitydförändring skedde under romantiken (slutet av 1700-talet). Barn betraktades som moraliskt neutrala eller goda och uppfostrades som något som ska beskyddas.
Från 1800-talet och en bit in på 1900-talet gick Sverige från ett fattigt jordbrukssamhälle till ett rikare industrialiserat samhälle. Folkskolan infördes och även i många andra västländer började det grundas allmänna skolor. Hemmet, skolan och samhället var alla ännu auktoritära och barn uppfostrades till att lyda auktoriteter med deras många regler. Under denna tid var det inte ovanligt att barn i Sverige uppfostrades till hårt fysiskt arbete inom bruk och industrier. Ett intresse för pedagogik och psykologi kring barnet växte dock fram under 1900-talet och i samband med det utformades allt mer vägledning kring barnuppfostran till föräldrar. Det spräckte hål i det auktoritära förhållningssättet till barn. Man diskuterade om den auktoritära eller den mer fria uppfostran var bäst, men många landade i den ”auktoritativa uppfostran” som innebar att föräldrarna var auktoriteter inför barnen utan att leda auktoritärt. 1900-talet är ett viktigt århundrade då FN:s barnkonvention fastslogs 1989. Den belyser barns rättigheter.
I dag betraktas barnet som en egen individ som är självständig och kompetent, har rätt till en egen vilja och respekt från vuxna.
DU, DITT BARN OCH LÄRANDE KULTURKROCKAR
Även i nutid kan synen på hur barn ska uppfostras skilja sig mellan olika världsdelar, kulturer, religioner, folkgrupper och enskilda familjer. Det finns inte något färdigt recept för hur en familj ska fungera då alla fungerar olika. Uppfostringsmetoder kan även influeras av faktorer som erfarenheter, utbildning, social status och klasstillhörighet.
KOLLEKTIVISM/ INDIVIDUALISM
Trots skillnader går det att hitta liknande värderingar i en del kulturer, och vad som anses vara ett ”normalt” sätt att uppfostra barn inom en kultur kan upplevas som främmande i en annan kultur.
Kulturen i de nordiska länderna kan beskrivas som väldigt individualistisk, vilket i korta drag innebär att det finns en uppfattning om att den enskilde individen är självständig och oberoende och har en individuell frihet som ska värdesättas. Familjebegreppet styrs mycket av denna uppfattning och kärnfamiljen består av barn och föräldrar. I andra delar av världen som till exempel i Sydeuropa och i arabiska och muslimska kulturer kan familjebegreppet som kärna inkludera hela släkten. Det är inte ovanligt att familjer från muslimska kulturer skapar en form av kärnfamilj med övriga släktingar och stärker familjebanden.
FÖRÄLDRASKAP SOM LEDARSKAP
Att ha en roll som förälder, oavsett om det må vara i födelselandet eller ett nytt land, innebär ständigt nya utmaningar, hinder och lärdomar. Att se föräldraskapet som ett ledarskap handlar om att se helheten, både kommunikationen och sig själv i relation till sina barn. Att ta tid för självreflektion och acceptans av att man som förälder inte är perfekt och har svar på allt är väsentligt. Det är det även att träna på sina styrkor och svagheter som förälder är väsentligt.
VILKET STÖD FINNS TILL FÖRÄLDRAR?
Socialtjänsten: I Sveriges alla kommuner finns socialtjänsten som på olika sätt arbetar med att hjälpa människor. En av socialtjänstens uppdrag är särskilt riktade på att hjälpa barn, ungdomar och familjer. Som förälder går det att kontakta socialtjänsten för stöd i sitt föräldraskap.
BRIS vuxentelefon: BRIS är en barnrättsorganisation som arbetar utifrån barnkonventionen för att stärka barns rättigheter. BRIS arbetar både direkt och indirekt med barn, men som förälder går det att vända sig hit för att få rådgivning.
Minds föräldratelefon: Mind är en ideell förening som arbetar med psykisk hälsa för människor i kris och har en föräldralinje dit föräldrar kan vända sig för råd och stöd kring sitt barn.
Diskussionsfrågor
1. Vad har vi för mål när vi bestämmer oss för hur vi ska uppfostra våra barn?
2. Har du erfarenhet av att uppleva kulturkrock kring barnuppfostran?
3. Om ja – hur ska man som förälder bemöta kulturkrockar kring barnuppfostran?
4. Hur har synen på uppfostran förändrats genom historien
Under denna träff på 1,5 timme går man igenom definitionen av begreppet barn samt vad svensk lag säger om skillnaden mellan vårdnadshavare och förmyndare. Man går även igenom barns rättigheter och Barnkonventionen och belyser de fyra grundläggande allmänna principerna. Deltagarna kommer att få diskussionsfrågor att arbeta med samt praktiska övningar. Som grundmaterial går det bra att använda sig av UNICEF:s handbok om Barnkonventionen.
VEM ÄR BARN?
Definitionen av barn i Sverige är varje människa upp till 18 år. Tidpunkten för barndomens slut infaller den dag barnet fyller 18 år och hen räknas då som myndig. Barn under 18 år anses som huvudregel vara omyndiga (underåriga) och får inte själva råda över sin egendom eller åta sig förbindelser. Andra stater kan dock tillämpa en lägre myndighetsålder.
VÅRDNADSHAVARE
Fram till det att ett barn har fyllt 18 år står hen under vårdnad av vårdnadshavare och förmyndare. Detta kan innebära antingen bägge föräldrar, en av dem eller en särskild vårdnadshavare som förordnats av rätten. Vårdnadshavaren har både rättigheter och skyldigheter i förhållande till barnet och ansvarar för barnets personliga förhållanden. Vårdnadshavaren är ansvarig för att ge barnet trygghet, omvårdnad, en god fostran, tillfredsställande utbildning och försörjning. Det gäller normalt till det att barnet har fyllt 18 år.
FÖRMYNDARE
Vanligtvis är föräldrar som är vårdnadshavare också förmyndare för sitt barn tills dagen de fyller 18 år. Som förmyndare ska föräldrarna förvalta barnets tillgångar och företräda barnet i ekonomiska angelägenheter. Förmyndarskapet sträcker sig till och med barnets 18-årsdag.
BARNKONVENTIONEN
Barnkonventionen, FN:s konvention om barnets rättigheter, antogs av FN:s generalförsamling den 20 november 1989. 1990 skrev Sverige under konventionen som ett av de första länderna i världen. Nästan alla världens länder har skrivit under och godkänt konventionen vilket innebär att de har en skyldighet att se till att integrera barns rättigheter och hålla dessa levande. Barnkonventionen är ännu inte svensk lag utan i stället har de delar av konventionen som har behövt införlivas med svensk rätt ombildats till svensk författningstext.
Den 13 juni 2018 fattade dock riksdagen beslut om att inkorporera konventionen om barnets rättigheter i svensk lag den 1 januari 2020. Inkorporering betyder att konventionens regler ska lagstadgas.
VAD INNEBÄR BARNKONVENTIONEN
Barnkonventionen syftar till att ge barn runt om i världen oavsett bakgrund (samhälle, land, kultur, religiös tro) rätt att behandlas med respekt och komma till tals. Barnkonventionen är en del av folkrätten och består av artiklar som var och en beskriver barns olika rättigheter.
Barnkonventionen poängterar framför allt fyra grundläggande och allmänna principer. Dessa är följande:
1. Principen om icke-diskriminering
2. Barnets bästa
3. Barnets rätt till liv, överlevnad och utveckling
göra utveckling på olika plan såsom fysiskt, psykiskt, andligt, moraliskt och socialt.
18 år, förbjuda tidigt äktenskap och hedersrelaterade mord. Staterna ska även vidta åtgärder för att förebygga självmord och trafikolyckor bland barn.
4. Respekt för barnets åsikter
BARNOMBUDSMANNEN
Barnombudsmannen grundades 1993 och är en statlig myndighet som har i uppdrag att företräda barn och ungas rättigheter och utifrån FN:s konvention om barnets rättigheter.
ÖVNING
Skriv upp nedan 15 ord med förklarande text under varje ord på tavlan. Deltagarna ska i grupp reflektera över varje ord och dela in dem i kolumnerna en önskan eller ett behov. Deltagarna ska också motivera varför de tycker att det är ett behov (rättighet) eller en önskan hos ett barn.
Nedan kommer orden:
Under denna träff på 1,5 timme går man igenom de sju diskrimineringsgrunderna som tas upp av diskrimineringslagen. Genom att få kunskap om de grundläggande diskrimineringsgrunderna är syftet att öka kunskapen om till exempel mobbning på skolan och vilka rättigheter och skyldigheter som föräldrar har. Deltagarna kommer även att få diskussionsfrågor att arbeta med samt praktiska övningar.
VILKA DISKRIMINERINGSGRUNDER SKYDDAS AV LAGEN?
En förenklad beskrivning av lagens definition av diskriminering är att någon missgynnas eller kränks. Det finns sju diskrimineringsgrunder som omfattas av lagens diskrimineringsförbud: kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder.
VAD INNEBÄR DISKRIMINERINGSGRUNDERNA?
Kön: Begreppet kön innebär att någon är kvinna eller man. Förbudet mot könsdiskriminering inkluderar också personer som har ändrat sin könstillhörighet eller planerar att ändra den.
Könsöverskridande identitet eller uttryck: Könsöverskridande identitet eller uttryck betyder att någon inte definierar sig som kvinna eller man. Begreppet omfattar också hur en person upplever sin könsbild. Diskrimineringsgrunden avser vad som ofta brukar kallas transpersoner och transsexuella.
Etnisk tillhörighet: Etnisk tillhörighet handlar om en persons nationella och etniska ursprung, hudfärg eller annat liknande förhållande. Alla människor kan bli utsatta för etnisk diskriminering då människor kan ha en eller flera tillhörigheter.
Religion eller annan trosuppfattning:
Med religion menas alla religiösa åskådningar som exempelvis islam, kristendom, hinduism och judendom. Annan trosuppfattning kan vara till exempel ateism och agnosticism. Politiska ideologier och etiska eller filosofiska värderingar som inte har en relation till religion skyddas inte av diskrimineringslagen.
Funktionsnedsättning: Funktionsnedsättning handlar om att en persons funktionsförmåga är begränsad. Det kan till exempel handla om hörsel- eller synskador eller om att man är rullstolsburen. Det kan också handla om psykiska funktionsnedsättningar som är varaktiga, såsom till exempel dyslexi eller autism. Tillfälliga begränsningar räknas inte som en funktionsnedsättning enligt diskrimineringslagens mening.
Sexuell läggning: Lagen definierar sexuell läggning som homosexuell, heterosexuell och bisexuell läggning.
Ålder: Ålder innebär den uppnådda levnadslängden. Alla människor oavsett ålder omfattas av lagens skydd mot diskriminering.
DISKUSSIONSFRÅGOR
Fråga 1: Var kan man bli diskriminerad?
Svar: Överallt
Fråga 2: Var gäller inte diskrimineringslagen?
Svar: Diskrimineringslagen reglerar inte det som händer mellan privatpersoner när det till exempel handlar om hur grannar eller släktingar behand- lar varandra. Inte heller innehållet i reklam, TV, radio, sociala medier och tidningar omfattas av diskrimineringsförbudet. Det finns däremot andra lagar och regler som sätter gränser för till exempel ageranden mellan privatpersoner och för vad som får skrivas och sägas i reklam och media.
Fråga 3: Var kan man vända sig om man själv upp- lever att man är diskriminerad eller om ens barn blir diskriminerat?
Svar: Kolla upp i gruppen
ÖVNING
All orättvis behandling är inte diskriminering, men det kan vara svårt att avgöra när en situation är diskriminerande. Vad som är diskriminering eller inte beror på den enskilda situationen. Nedan kommer ett par situationer som kan diskuteras med deltagarna.
Situation 1: En lärare hindrar en elev från att vara med på gymnastiken för att hon bär huvudduk.
Fråga: Är detta diskriminering och varför? Diskutera två och två.
Svar: Ja
Situation 2: En elev med dyslexi får inte stöd i undervisningen.
Fråga: Är detta diskriminering och varför? Diskutera två och två.
Svar: Ja
“Du, Ditt Barn och Lärande” lyfter fram vikten av föräldraskap och dess roll i barnutveckling och lärande. Genom att delta i studiecirklarna, får föräldrar möjlighet att reflektera över sin roll och hur dem kan stödja sina barns rättigheter och välbefinnande, i enlighet med Barnkonventionen. Praktiska övningar och diskussioner ger deltagarna verktyg för att tillämpa det dem har lärt sig i sin vardag.
TIPS: du kan klicka på förstoringsikonen och läsa studiematerialet i helsida.