Frågor och svar

Frågor och svar

Vad är Ibn Rushd?
Studieförbundet Ibn Rushd är en ideell och partipolitiskt obunden organisation som arbetar med folkbildning. Inom det fria och frivilliga folkbildningsarbetets ram organiserar Ibn Rushd studie- och kulturverksamhet. Hos oss ska alla människor känna sig välkomna, i förbundet och i våra verksamheter, oberoende av sexuell läggning, könstillhörighet, etnisk tillhörighet, ålder, religion eller annan trosuppfattning, funktionsvariation, socioekonomisk bakgrund eller politisk åskådning.

Vi verkar utifrån muslimska värderingar om att sprida rättvisa, uttrycka solidaritet, säkra människans frihet, bejaka mångfald, förorda rådgivning och förespråka möten.

Varifrån kommer namnet Ibn Rushd?
Vi har tagit vårt namn från filosofen och vetenskapsmannen Ibn Rushd, även kallad Averroës, som levde på 1100-talet. Här kan du läsa mer om vem Ibn Rushd var.

Hur länge har Ibn Rushd funnits?
Ibn Rushd bildades 2002 som en del i studieförbundet Sensus, och har funnits som självständigt studieförbund sedan 2008. Sedan dess har vi växt och utvecklat vår folkbildningsverksamhet tillsammans med våra medlemsorganisationer.

Varför startades Ibn Rushd?
Precis som andra studieförbund är Ibn Rushd grundat av svenska folkrörelseorganisationer, i det här fallet svenskmuslimska organisationer. I Sverige finns det ett stort antal föreningar med muslimsk profil som är mycket olika sinsemellan men som också har många gemensamma utmaningar. Denna nya folkrörelse sökte ett studieförbund som utgick från just sina medlemmars och deltagares utmaningar och behov. På samma sätt resonerade de traditionella folkrörelserna när de bildade sina studieförbund för omkring 100 år sedan.

Vår vision är att muslimer ska vara en självklar del av Sverige. Det betyder att en person ska kunna vara praktiserande muslim och aktiv i det svenska samhället på samma gång. Det betyder att vi arbetar mot alla former av förtryck, hat, våld och diskriminering mot muslimer. Det betyder samtidigt att vi aktivt skapar plattformar, engagemang och bryggor för att muslimer ska delta och leva i det svenska samhället på lika villkor. Vi menar att man med islam som värdegrund kan vara en aktiv del av det svenska arbetet för demokrati, jämställdhet, kultur, miljö, hälsa, mänskliga rättigheter och folkbildning. Muslimer är och har alltid varit en del av Sverige, vår vision innebär att också samhället erkänner muslimerna som en självklar och naturlig del av det.

Vad gör ett studieförbund?
Ett studieförbund är en organisation som ägnar sig åt folkbildning genom studiecirklar, föreläsningar, projekt och evenemang. Studieförbundens stöd kommer från statens och kommunernas anslag till folkbildning. I stort handlar det om att göra det möjligt för människor att utveckla ny kunskap, fritt och frivilligt och tillsammans med andra. Det finns tio statsbidragsberättigade studieförbund i Sverige, varav Ibn Rushd är ett.

Varför är det viktigt att människor kan mötas och organisera sig?
Vi arbetar med att stödja och utveckla människors möjlighet till att organisera sig i föreningar och organisationer. Särskilt marginaliserade grupper stärks genom de möjligheter som organisering ger dem.

Med våra studiecirklar vill vi ge människor möjlighet att stärka sin identitet. Det kan liknas vid trygga rum. För den som i stor del av sin vardag upplevs som annorlunda kan det vara befriande och stärkande att ingå i sammanhang där man får dela sina erfarenheter och vara en bland andra, bland likar. Att människor som delar samma intresse och erfarenheter går samman för att stärka varandra och bilda ny kunskap tillsammans. Att bli mer trygg i sig själv stärker en också lyckad integrationsprocess med resten av samhället.

Vi ser ett värde i att skapa nätverk inom civilsamhället, med myndigheter och andra intressenter, för att kunna bidra till ett demokratiskt samhälle som värnar rättigheter, bejakar mångfald och skapar förutsättningar för medborgarnas och civilsamhällets engagemang.

Måste man vara troende muslim för att vara med i verksamhet hos Ibn Rushd?
Nej, vårt studieförbund är öppet för alla. Vi är stolta över den stora mångfald som finns hos våra föreningar, bland vår personal och bland våra deltagare.

Hur arbetar Ibn Rushd för integration?
Integration och etablering är viktiga frågor för Ibn Rushd. För att korta ner tiden det tar för nyanlända och asylsökande att etablera sig i samhälls- och arbetslivet har vi studiecirklar i vardagssvenska och arbetsmarknadsorientering. Vi arbetar också med uppsökande och motiverande insatser för utrikesfödda kvinnor som av olika skäl varken studerar eller arbetar, där vi visar på olika vägar in i utbildning. Ett annat projekt vi arbetar med är föräldrars delaktighet i barns lärande för att minska hur mycket familjebakgrunden påverkar elevernas förutsättningar i skolan. För oss är det viktigt att motverka utanförskap och att samtidigt arbeta för att ge deltagarna i vår verksamhet en meningsfull sysselsättning under asyltiden. Här kan du läsa mer om vår asylverksamhet.

Hur arbetar Ibn Rushd för jämställdhet?
Vi jobbar med ett integrerat jämställdhetsperspektiv i vår verksamhetsstyrning, och för en jämställd arbetsplats och att själva ha jämställda styrelser. En utmaning som vi jobbar med är att få kvinnor som inte själva ser sig själva som ledare, att se den potentialen i sig själva och ta steget att bli exempelvis cirkelledare eller ta ett tyngre förtroendeuppdrag i en förening.

Vad gör Ibn Rushd för att bekämpa hedersförtryck?
Att människor, särskilt flickor och kvinnor, utsätts för våld, hot om våld och mentala påtryckningar för att de brutit mot familjens heder är allvarliga brott och strukturer som måste bekämpas. Ibn Rushd arbetar för att motverka och förebygga denna typ av våld i nära relationer på flera sätt. Bland annat utbildar vi imamer i svensk sociallagstiftning, verktyg för att uppmärksamma hedersrelaterade problem och kanaler till ansvariga myndigheter. Vi jobbar även med frågan genom våra studiecirklar i samhällsorientering för asylsökande.

Samtidigt jobbar Ibn Rushd med att synliggöra det förtryck som svenska konvertiter, framförallt kvinnor, möter av sin närmsta familj när de väljer att konvertera till islam eller när de vill gifta sig med en person med bakgrund i Mellanöstern. Även där finns strukturer som påminner om hedersförtryck. Vårt arbete i denna fråga handlar främst om att stärka kvinnorna och ge dem ett sammanhang där de kan ses i studiecirkelform för att bilda sig som individer och grupper.

Förenklade analyser om att hedersförtrycket kan förklaras enbart med hänvisning till religion eller kulturell härkomst tror vi är missvisande och i vissa fall anspelar på rasistiska föreställningar. Hedersförtryck är ett komplext problem som i grunden bottnar i patriarkala normer och en bristande respekt för människors frihet.

Jag har hört att Ibn Rushd har kopplingar till Muslimska brödraskapet, stämmer det?
Nej. Ibn Rushd har inga kopplingar till organisationen Muslimska brödraskapet, varken direkta kopplingar, andrahandsrelationer eller på tredje nivå. Inte heller i fråga om styrning eller ekonomiska bidrag.

Står Ibn Rushd för en speciell inriktning av islam?
Nej. Ibn Rushd är öppet för alla och vi samarbetar med många olika föreningar och organisationer, både föreningar från olika muslimska inriktningar och ickereligiösa föreningar. Ibn Rushd tror på ett samhälle där var och en har rätt och möjlighet att fritt utöva sin religion eller avstå från att göra det, stärkas i sin religiösa identitet och få kunskap om andras tro. Vi tar inte ställning i teologiska skiljefrågor där våra medlemsorganisationer har olika uppfattningar.

Vad gör Ibn Rushd för att motverka våldsbejakande extremism?
Vi ser hur extremismen överlag breder ut sig i Sverige – attacker mot moskéer, synagogor och beslöjade kvinnor har ökat. De rasistiskt motiverade hatbrotten är den vanligaste formen av hatbrott enligt Brottsförebyggande rådet (BRÅ).

Samtidigt som rasismen normaliseras, ser vi också en värdeförskjutning inom den muslimska gruppen där fler väljer att ansluta sig till militanta grupper i konfliktområden. Ibn Rushd ser det som vårt uppdrag att bidra till att motverka dessa fenomen. Det finns idag ett stort engagemang och ihärdigt förebyggande arbete mot detta inom de muslimska föreningarna, som behöver stöd och resurser för att lyckas bättre.

Med folkbildning som verktyg arbetar Ibn Rushd för att motverka våldsbejakande extremism. Till exempel är vi med och arrangerar fortbildningar för imamer om att arbete mot extremism, och vi är glasklara med att hålla gränsen och inte tillåta några som helst uppmaningar till hat, hot eller våld i vår verksamhet. Vi har även varit med och tagit fram boken ”Tillsammans för tillit och demokrati – Civilsamhällets arbete mot våldsbejakande extremism” med bland annat KFUM, Fryshuset, Studieförbundet Vuxenskolan och Forum.

Drabbas Ibn Rushd av hatbrott?
Många muslimer utsätts dagligen för hot och hat av olika slag på grund av sin trostillhörighet. Ibn Rushds anställda och förtroendevalda utgör inget undantag. Inte heller våra medlems- och samarbetsorganisationer. 2017 utsattes två av våra samverkansorganisationers lokaler för brandattacker. Den 30 april samma år förstördes delar av Imam Ali Islamic Center i Järfälla, och i september drabbades Örebro moské. Tyvärr finns det ett stort mörkertal då det gäller hat mot muslimer. Detta är något Ibn Rushd vill ändra på. Hösten 2017 påbörjade vi ett folkbildningsprojekt med syftet att få fler att anmäla hatbrott och diskriminering mot muslimer, islamofobi.se.

Det finns i dag ett stort engagemang och ihärdigt förebyggande arbete mot hatbrott inom de muslimska föreningarna, som behöver stöd och resurser för att lyckas bättre.

Ibn Rushd förvaltar skattemedel, granskas verksamheten?
Ja. Vår verksamhet granskas av oss själva, av våra bidragsgivare, av medier och av externa aktörer med jämna mellanrum. Vi blir stolta varje gång vi får bekräftat av insatta granskare att vår verksamhet sköts i enlighet med riktlinjerna och att de skattemedel vi förvaltar hanteras i enlighet med bidragsgivarnas syften.

Folkbildningsrådet kräver att internkontrollen genomförs på 5 procent av rapporterad verksamhet. 2015 kontrollerade vi 25 procent av tidigare års verksamhet och 2016 kontrollerade vi 31 procent.

Vår internkontroll är djupgående och innehåller bland annat granskning av närvarolistor, telefonintervjuer av deltagare på olika språk och ekonomisk kontroll. När vi genomför kontroller tittar vi också på hur vi till exempel kan utveckla cirkelledarnas kompetenser och hur deltagarnas lärande och delaktighet kan stärkas.

Utöver internkontroller görs kvalitetssäkringen kontinuerligt i sex steg, från cirkelledarnivå fram till kansliledningsnivå.