Dags att Sverige inför jämlikhetsdata

Kitimbwa Sabuni och Tobias Hübinette har argumenterat för att Sverige ska införa jämlikhetsdata i flera år. Nu har Ibn Rushd fått pengar av Open Society Foundations för ett projekt där de ska informera om vikten av att Sverige börjar använda sig av jämlikhetsdata.

– Vi måste se problemen för att kunna göra någonting åt dem, säger Kitimbwa Sabuni och menar att jämlikhetsdata är den bästa metoden för att samla in statistiken som behövs för att förändra samhället till det bättre.

Projektet startade i januari 2016 och ska pågå i 16 månader. Målgruppen är både civilsamhället och beslutsfattare. De är mycket intresserade av att komma ut och prata med föreningar och organisationer i muslimska civilsamhället.

Svenska muslimer är en av Sveriges snabbast växande minoriteter. Men det är fortfarande ingen som vet hur många människor boendes i Sverige som räknar sig själva som muslimer.

– Vi vet inte hur många muslimer som lever i Sverige idag, eftersom vi inte frågar efter detta när vi gör statistik och undersökningar. Sverige vet inte ens hur många samer och romer, judar och sverigefinnar som bor här och de är ändå nationella minoriteter i Sverige och åtnjuter alltså vissa rättigheter som grupp enligt lag! Säger Kitimbwa.

Jämlikhetsdata handlar om att mäta en viss grupps representation eller åsikter inom ett visst område, som kopplas till ett tydligt antidiskrimineringssyfte och till en generell jämlikhetspolitik. Metoden bygger på självidentifikation och självkategorisering, liksom samtycke, frivillighet och anonymitet.

– Det är inget konstigt med jämlikhetsdata, det används över hela världen, bland annat i USA och våra grannländer Finland och Danmark. Vi hoppas att det här projektet ska leda till större kunskap om jämlikhetsdata och vikten av att se strukturer i samhället som skapar ojämlikhet, säger Kitimbwa Sabuni.

Trots detta har jämlikhetsdata kritiserats för att vara olagligt och att man registrerar människors åsikter. Att det finns risk för att den här datan ska hamna i ”orätta” händer.

FN och EU har upprepade gånger kritiserat Sverige för att inte samla in relevant kunskap och statistik om olika minoriteters situation med hänvisning till ett antal direktiv som efterfrågar jämlikhetsdata. Till exempel FNs konvention om avskaffande av rasdiskriminering och FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning.

Diskrimineringsombudsmannen (DO) fick 2012 i uppdrag av regeringen att utreda frågan i samråd med Datainspektionen, Statistiska centralbyrån (SCB) och Folkhälsomyndigheten. Slutsatsen blev att jämlikhetsdata både kan och bör införas i Sverige.

Varför använder vi inte redan jämlikhetsdata i Sverige trots kritiken och utredning?

– Sveriges syn på rasism har blivit en fråga om värderingar och är inte politik. Snälla människor är antirasister och onda människor är rasister. Punkt. Det finns inte mycket däremellan. Det är precis som med feminismen en gång i tiden. Kvinnors rättigheter var inte en fråga om politik och sociala strukturer som könsmaktsordningen. Jämställdhetspolitiken föregicks av en kamp och civilsamhällets uppror. Idag har vi statistik baserat på kön som i sin tur ligger till grund för politiken, och resultatet är att Sverige är världsbäst på jämställdhet.

– Jag tror att vi kommer att använda jämlikhetsdata om 20 år i Sverige, och när vi ser tillbaka kommer alla vilja vara på rätt sida om historien, precis som när det gäller debatten som föregick jämställdhetspolitiken och alla farhågor folk hade där, säger Kitimbwa Sabuni.

Vill du veta mer om jämlikhetsdata?
Här är kontaktuppgifterna till våra föreläsare:

Kitimbwa Sabuni
Mobil: 072 250 80 90
kitimbwa@geteducated.se

Tobias Hübinette
Kontakt: 0730 81 43 29
Tobias.hubinette@kau.se

Här finns Tobias Hübinettes rapport “Vad är jämlikhetsdata” att ladda ner.