Vad är folkbildning?

Inom folkbildningen möts människor för att tillsammans lära sig mer, stärka möjligheten att påverka sina egna liv och ofta – påverka och förändra samhället.

Folkbildning är utbildning och bildning för vuxna. Den kännetecknas av att den är fri och frivillig –  fri från statlig styrning och frivillig för deltagarna. Utgångspunkten är att alla människor har rätt att aktivt delta i samhällslivet och ta ansvar för sin egen utbildning.

Folkbildning kan handla om allt från studier i svenska med nyanlända, studiecirklar om kultur och politik eller föreläsningar och danskurser. Mer än en miljon människor deltar varje år i studieförbundens och folkhögskolornas folkbildande verksamhet.

Folkbildningens historia

Folkbildningen växte fram för mer än ett sekel sedan. Folkrörelserna i Sverige som grundades under 1800-talet lyfte frågor som jämställdhet, nykterhet och religionsfrihet. Människor ville förändra, och för att förändra behövde man ha verktyg, kunskap och vara många.

Folkbildningen var folkrörelsernas metod för att ge medlemmarna de kunskaper som behövdes för att kunna vara delaktiga i samhällsbygget. Bildningsrörelserna bildades alltså parallellt med folkrörelserna. Det är samtidigt inbyggt i folkbildningens idé att den förändras över tiden, i takt med att människornas och samhällets behov skiftar.

Ibland beskrivs Sverige som en ”studiecirkeldemokrati”. Den första studiecirkeln ägde rum 1902 och det första studieförbundet bildades 1912.

Tio studieförbund

I Sverige finns tio studieförbund som Folkbildningsrådet fördelar statsbidrag till. Tillsammans anordnar vi verksamhet i Sveriges alla kommuner. Bakom studieförbunden står olika folkrörelser och andra organisationer. Det ger varje studieförbund en unik profil.

De flesta studieförbunden bildades under 1900-talets första hälft. Yngst av de tio studieförbunden är Ibn Rushd som bildades 2008 och Kulturens bildningsverksamhet som kom två år senare.

Studiecirkeln

Studieförbundens folkbildning har tre verksamhetsformer: studiecirkeln, kulturprogram och annan folkbildningsverksamhet. Studiecirkeln är den vanligaste formen.

Grunden för studiecirkeln är människans rätt till lärande på egna villkor. Formen av en cirkel beskrivs ofta som demokratisk – den representerar inkludering, öppenhet och utrymme. Studiecirkeln ska vara på deltagarnas villkor. En studiecirkel kan inte bestå av en person, utan utgörs alltid av minst tre personer som tillsammans söker kunskap genom dialog, interaktion och reflektion.

Statens stöd

En stor del av folkbildningsarbetet som sker i studieförbund och på folkhögskolor får ekonomiskt stöd från stat, kommuner och landsting. En av Folkbildningsrådets viktigaste uppgifter är att fördela statsbidrag till folkhögskolorna och studieförbunden och säkerställa att pengarna används på rätt sätt – alltså i linje med statens syften med stödet.

Statens fyra syften med stödet till folkbildningen är att:

  1. Stödja verksamhet som bidrar till att stärka och utveckla demokratin
  2. Bidra till att göra det möjligt för en ökad mångfald människor att påverka sin livssituation och skapa engagemang att delta i samhällsutvecklingen
  3. Bidra till att utjämna utbildningsklyftor och höja bildnings- och utbildningsnivån i samhället
  4. Bidra till att bredda intresset för och öka delaktigheten i kulturlivet

Ibn Rushd och folkbildning

Vår värdegrund och målsättning sammanfattas av fyra kärnvärden som är kopplade till hur vi ser på folkbildningen. De fungerar som riktlinjer och hjälp i vårt vardagliga arbete, oavsett om det innebär att besluta om studieförbundets framtid eller om det innebär att planera nästa cirkelträff.

MÖTE är helt centralt i folkbildningen och har en stark tradition i den muslimska religionen och kulturen. I mötet kan nyfikenhet skapas, fördomar förebyggas och rättigheter säkras. I vår verksamhet ska det finnas möjlighet att mötas över religionsgränser, kulturella skillnader och språkliga barriärer.

REFLEKTION som ger utrymme för de kritiska frågorna och bidrar till den egna utvecklingen och dialogen med andra är grunden för vårt folkbildningsarbete.

STOLTHET över sig själv och den identitet man har, över Ibn Rushd och vår verksamhet ska alla kunna känna. Vi strävar mot ett samhälle där det är möjligt att vara stolt över att vara svensk och muslim på samma gång och för att stärka den muslimska gruppens egenmakt och stolthet.

FÖRÄNDRING är en viktig del av folkbildningen vare sig det sker på individnivå eller på samhällsnivå. Förändring kan innebära att en individ får större kunskaper, blir mer engagerad eller rik på nya erfarenheter. Vi är inte rädda för att påtala behovet av förändring eller för att vara obekväma.

Läs mer om folkbildning i Det fria lärandet – Ibn Rushd studieförbund om folkbildning.