Handlingskraft för en ljusare framtid

Handlingskraft för en ljusare framtid

De tidiga, socialt förebyggande insatserna spelar en avgörande roll i kampen mot våldsbejakande extremism. På den övertygelsen vilar projektet ”Civilsamhälle för tillit och demokrati”. Inom ramen för projektet släpps nu inspirationsboken ”75 exempel på handlingskraft” där flera av exemplen är hämtade från Ibn Rushds verksamhet.

Hur kan man ge inflytande åt unga i förorten och inspirera dem att engagera sig i föreningsliv och politik? Med utgångspunkt i den frågan byggde Ibn Rushd upp Forix – Förorternas riksdag. En rad olika aktiviteter, såsom workshops, valvakor och debatter, fungerade under projektets gång som vägar in i samhällsengagemanget.

När det handlar om att motverka extremism är den här typen av förebyggande aktiviteter ofta helt avgörande.

– Det handlar om att minska risken för att problem över huvud taget ska uppstå. Det är också det betydligt mest effektiva ur ett långsiktigt, samhällsekonomiskt perspektiv, säger Anton Alsander, projektledare för ”Civilsamhälle för tillit och demokrati”.

Ibn Rushd är samarbetspart i projektet som drivs av Forum, paraplyorganisationen för civilsamhällesorganisationer med social inriktning. Förra året släpptes handboken ”Tillsammans för tillit och demokrati” som en del av projektet och nu har alltså ytterligare en publikation sett dagens ljus.

Den här gången är det konkreta exempel som står i fokus.

– Vi vill, på ett pedagogiskt sätt, konkretisera vad det är föreningslivet kan bidra med när det kommer till de här frågorna, säger Anton Alsander.

Som bokens titel antyder är det totalt 75 exempel som lyfts fram. Många av dem är breda, demokratistärkande insatser i tid med Forix, men här finns också exempel på mer riktade initiativ som syftar till att fånga upp individer som ligger i riskzonen för att gå med i extrema rörelser – eller till att underlätta utträde för dem som redan gjort det.

I projektet utgår man ifrån en modell med press- och motivationsfaktorer som förklaring till att vissa personer hamnar i extremism. Bland pressfaktorerna finns saker som ”utanförskap”, ”upplevelse av diskriminering” och ”dålig självkänsla”. På motivationssidan står det bland annat ”respekt”, ”känslan av att göra något meningsfullt med livet” och ”tillhörighet, gemenskap och identitet”.

– Ser man till motivationsfaktorerna så är det aspekter som civilsamhället verkligen erbjuder. Men de extrema grupperingarna gör också det, säger Anton Alsander.

Utmaningen för civilsamhället ligger med andra ord i att slå extremismen på fingrarna. Det ska vara mer lockande att engagera sig i en förening än att söka sig till samhällets skuggsida. Men även om Ibn Rushd och andra civilsamhällesorganisationer har mycket att bidra med krävs det aktivitet på fler nivåer, betonar Anton Alsander.

– Vi måste samtidigt ha kraftfulla politiska satsningar. Välfärd bygger ihop samhället och en stor del av utanförskapet bottnar ju i att man har lämnats efter. Civilsamhället kan göra mycket, men absolut inte allt.

På frågan om framtiden ser ljus ut svarar han både ja och nej. Utanförskap och diskriminering är uppenbarligen faktorer det inte går att undanröja i en handvändning.

– Samtidigt kan jag inte vara annat än optimist när jag befinner mig i de här sammanhangen och ser hur otroligt mycket bra som görs varje dag. Det finns inga genvägar, utan vi måste stå på oss och fortsätta lyfta den här typen av initiativ som är så viktiga.

Det andra Ibn Rushd-projektet som lyfts fram i boken är också det av det breda, demokratistärkande slaget: den nationella utbildningssatsningen ”Krafttag för mänskliga rättigheter”.

Projektet ”Civilsamhälle för tillit och demokrati” löper ytterligare ett år med finansiering från Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, MUCF.

Text: Hanna Svensson

Previous Ibn Rushd söker verksamhetsledare till Stockholm
Next Islamofobi bekämpas med kunskap

Andra artiklar