Islamofobi bekämpas med kunskap

Ibn Rushds utbildningsprojekt mot islamofobi är i full gång. Är du nyfiken på vad det går ut på? Häng med oss till en eftermiddag i Gävle där kunskap, reflektion och statistik stod högst på dagordningen.

– Vad är det första ni tänker på när jag säger islamofobi?

Aya Zemzem Mohammed, projektledare och utbildare, inleder med en öppen fråga. Svaren som kommer är korta och spontana: ”Rädsla för islam”, ”Donald Trump”, ”koppling till terrorism”, ”att bli kallad jävla muslim på bussen”.

Även om de flesta har en bild av vad islamofobi är så är den bilden inte alltid heltäckande. Det är heller inte självklart att det är det första ordet som dyker upp i skallen på den som, exempelvis, blir trakasserad för att hon bär hijab.

Under januari och februari håller Ibn Rushd utbildningsseminarier om islamofobi på åtta platser runtom i Sverige. Syftet är att fler ska anmäla det de utsätts för, något som gör det nödvändigt att börja på ruta ett: med en grundlig genomgång av vad islamofobi, hatbrott och diskriminering egentligen är.

Det är en exposé som sträcker sig ända tillbaka till Martin Luthers dagar, men som snabbt landar i diskriminerande strukturer anno 2018.

– Till exempel finns det forskning som visar att du har 50 procents större chans att komma till en jobbintervju om du heter Erik än om du heter Hassan. Och den vanligaste beskrivningen av en muslim i medierna är en ung, muslimsk man som är terrorist, säger Aya Zemzem Mohammed.

Det är en kall, vintervit lördag när seriens tredje utbildningsseminarium hålls i Gävle. I Alnoor Islamiska förenings lokaler är det varmt och fullt av folk. Några som sitter här är tonåringar, några är pensionärer. Några är nyanlända, några har bott hela sina liv i Sverige. Någon är läkare, någon har en byggfirma. Några ber fem gånger om dagen, andra gör det inte. Några av kvinnorna bär hijab, andra gör det inte.

Alla är de helt vanliga Gävlebor, tillika muslimer, som kommit hit i jakt på stärkande kunskap. En av dem är Zeinab Al-Kaebi.

– Min mamma anmälde mig och jag tänkte att varför inte? Det är mest ordet rasism som jag hör i skolan och så, islamofobi och hatbrott har jag mycket sämre koll på. Men nu när jag lär mig mer kommer jag ju verkligen veta vad jag blir utsatt för om något händer, säger hon.

Zeinab, som snart ska fylla 17, menar att det är först på senare tid hon börjat reflektera över sin utsatthet som muslim.

– Ju äldre jag blir desto mer tänker jag på det. Det är ju ett faktum att folk kollar snett på mig på gatan och så, som muslim behandlas man inte alltid som andra. Jag har vant mig vid det, men det är egentligen fel, säger hon.

Varje seminarium är runt fem timmar långt. I gammal, god folkbildningsanda är interaktionen i rummet viktig – de teoretiska passen varvas med frågor, diskussion och reflektion. Något som flera tar upp är en växande frustration över att islam, av vissa, kommit att kopplas ihop med IS, islamism och terrorism.

– IS har blivit ett ansikte utåt som folk tror på. Jag tycker att det är oerhört frustrerande och det största problemet vi har i dag, säger Sadi Salavati.

Andra lyfter snarare upplevelser av en mer personlig natur. Syskonen Yousef och Dima Baroudi, som kommit till seminariet tillsammans med sin pappa Abdullah, säger båda att även om de trivs bra i skolan så finns det tillfällen då de känner sig utsatta för att de är muslimer.

– Då är det bra att veta hur man ska reagera. Och att kunna statistik är en jättebra grej, därför tycker jag att det är fint med den fördjupningen vi får här, säger Yousef Baroudi.

Han får medhåll av sin pappa.

– Det här är frågor som det är otroligt viktigt att lära sig mer om. Även om man har en del kunskap redan så kan man inte veta allt. Det märks att islamofobi och hatbrott ökar mer och mer och för mig som förälder känns det extra viktigt att ha kunskaper om mina barn blir utsatta, säger Abdullah Baroudi.

Statistik är ett av islamofobiprojektets viktigaste inslag. Det handlar om att göra muslimer uppmärksamma på den statistik som finns, men också på hur mycket statistik som saknas. Samhället som helhet behöver en större medvetenhet om problemet islamofobi – och för att nå dit krävs att fler anmäler det de utsätts för.

– Vi vet att mörkertalet är väldigt stort. Till exempel är det många moskéer som inte alltid anmäler när de utsätts för skadegörelse, säger Aya Zemzem Mohammed.

Även på individnivå är det alldeles för få som anmäler. Mentimeter – en webbtjänst där man kan genomföra undersökningar i realtid – ger en ögonblicksbild av läget i lokalen. På frågan ”Har du blivit utsatt för hatbrott?” svarar 13 personer ja. Bara en enda svarar nej, resten väljer att svara ”jag vet inte” eller att inte svara alls. Frågan som kommer strax därefter, ”Anmälde du hatbrottet?” resulterar i tolv nej och två ja.

När det gäller diskriminering är trenden ännu starkare. 14 personer har blivit utsatta, ingen har anmält.

Som ett komplement till utbildningarna finns sajten Islamofobi.se som lanserades den 24 januari. Sidan samlar kunskap om hur diskriminering av muslimer och islamofobiskt motiverade hatbrott ser ut, samt om hur man går tillväga för att anmäla.

Hela satsningen genomförs av studieförbundet Ibn Rushd på uppdrag av Myndigheten för stöd till trossamfund, SST. I skrivande stund återstår seminarier på fyra platser: Jönköping 17 februari, Trollhättan 18 februari, Malmö 24 februari och Karlskrona 25 februari. Kontakta oss gärna om du bor i närheten och är intresserad av att delta!

Text och foto: Hanna Svensson