Historisk dom: Sveriges unga muslimer får rätt om statsbidrag
Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor gjorde fel när Sveriges unga muslimer nekades statsbidrag förra året, fastslår förvaltningsrätten. Underlaget för beslutet – inklusive den sågade MSB-rapporten ”Muslimska brödraskapet i Sverige” – har enligt domen varit minst sagt bristfälligt.
Rashid Musa, ordförande i Ibn Rushds medlemsorganisation Sveriges Unga Muslimer, kallar domen för historisk.
– Att ett muslimskt ungdomsförbund kan ta ett myndighetsbeslut till domstol och vinna måste ses som historiskt. För oss betyder det att vi fått svart på vitt att vi hade rätt redan från början, säger han.
Det var i december 2016 som Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, MUCF, avslog bidragsansökan från Sveriges unga muslimer, SUM. Motiveringen, ”det kan inte anses visat att SUM bedriver en verksamhet som respekterar demokratins idéer inklusive principerna om jämställdhet och förbud mot diskriminering”, har nu punkterats av förvaltningsdomstolen sedan beslutet överklagats av SUM.
”Förvaltningsrätten anser sammantaget att utredningen i målet inte visar annat än att SUM i sin verksamhet respekterar demokratins idéer, inklusive jämställdhet och förbud mot diskriminering. MUCF har därför inte haft fog för att avslå SUM:s ansökan om statsbidrag på den anförda grunden”, står det i domen.
MUCF går i sitt ursprungliga beslut inte närmare in på hur SUM skulle ha brutit mot demokratins idéer, utan skriver bara att ”Sveriges unga muslimer och dess medlemsorganisationer (…) vid olika tillfällen och sammanhang pekats ut som en miljö där det förekommer individer” som inte respekterar dessa.
I domen vidareutvecklas argumentet och vi får veta att myndighetsbeslutet i första hand grundats på nyhets- och debattartiklar på nätet, inlägg på Facebook och Youtube, påstådda kopplingar till Muslimska brödraskapet – såsom de framställs i en starkt kritiserad MSB-rapport – samt det faktum att SUM vid några tillfällen bjudit in föreläsare som kritiserats för att ha uttryckt antisemitiska och/eller homofoba åsikter.
För att omständigheter ska kunna ligga till grund för ett beslut ska de vara konkreta och möjliga att bemöta och verifiera, konstaterar förvaltningsrätten och skjuter därmed ned artiklar och sociala medier-inlägg som källa. Vad gäller föreläsarna noterar rätten att den enda som faktiskt hållit sitt föredrag är Yvonne Ridley, och att MUCF inte kunnat precisera vilka antisemitiska uttalanden hon skulle ha gjort.
Övriga föreläsare har avbokats sedan uppgifter om deras uttalanden kommit fram, något som får förvaltningsrätten att fastslå att ”enbart det faktum att de bjudits in – när de sedan avbokats – inte är tillräckligt för att anse att SUM i sin verksamhet inte respekterar demokratins idéer”.
MSB-rapporten som bland annat sågats av ett 20-tal framstående religionsforskare – och som även grundlöst påstår att Ibn Rushd skulle vara styrt av Muslimska brödraskapet – får sig en rejäl känga i domen. ”Den av MUCF åberopade studien saknar – i de delar som är av intresse i detta mål – källhänvisningar, varför värdet av studien som bevisning får anses högst begränsat”, lyder omdömet.
För SUM:s ordförande Rashid Musa kom domen som en lättnad men inte som en överraskning.
– Jag hade väntat mig ett sådant här beslut, allt annat hade varit chockerande. Det är helt galet att fatta ett beslut på de grunder som man har gjort här, säger han.
Han får medhåll av Göran Pettersson, generalsekreterare på intresseorganisationen Forum som engagerat sig i frågan.
– Vi tycker att det är väldigt bra att förvaltningsrätten har prövat frågan och kommit fram till att MUCF inte haft grund för sitt beslut. Det är inte så förvånande egentligen, men nu är en juridisk prövning gjord. Det är en bra och tydlig dom, säger han.
Att MSB-rapporten ifrågasätts av förvaltningsrätten ser han som särskilt positivt.
– Vi hoppas att nästa steg blir att MSB lyfter bort den från sin kunskapsdatabas, säger han.
Domen innebär att MUCF måste fortsätta handlägga ärendet och fatta ett nytt beslut. Både Rashid Musa och Göran Pettersson understryker att det är ett avgörande som är viktigt inte bara för Sveriges unga muslimer, utan för hela det muslimska civilsamhället och för civilsamhället i stort. Hos SUM, där MUCF-beslutet inneburit såväl ekonomiska utmaningar som infrusna samarbeten, är förhoppningen att domen ska ge Sveriges myndigheter en tankeställare.
– Den sänder ut tydliga signaler om vad man kan göra och inte göra. Man kan tycka vad man vill, lagar är det som gäller, säger Rashid Musa.
– För ungdomsorganisationer över huvud taget är detta betydelsefullt. Det ska krävas mycket allvarliga samt belagda brister för att man ska förvägras bidrag. Även ungdomsorganisationer som samlar minoriteter ska känna sig trygga med att bidragsgivningen i Sverige sker på rättssäkra grunder, säger Göran Pettersson.
Även Zana Muhammad, ordförande i Ibn Rushd Studieförbund, tycker att domen är viktig.
– Det är väldigt glädjande med en sådan tydlig dom som visar det vi hela tiden vetat, Sveriges unga muslimer är en av de ledande organisationer som värnar om våra demokratiska rättigheter. Detta är en viktig signal till alla SUM:s medlemmar och alla unga muslimer i Sverige. Jag hoppas att de tar till sig domen och går stärkta ur detta, säger han.
Text: Hanna Svensson
