Förbundsordförande & förbundschef kommenterar verksamhetsåret 2020

År 2020 kommer vara ett år ingen av oss någonsin glömmer. Covidpandemin är den största samhällskrisen på generationer, och i skrivande stund är det fortfarande oklart när livet kan återgå till något som liknar det normala. Pandemins efterverkningar utöver de många mänskliga tragedierna är fortfarande till stor del okända. Hur stor skada har gjorts på den svenska demokratin? Hur allvarligt skadad är tilliten till det gemensamma? Hur rustar vi vårt samhälle så att nästa kris inte orsakar så stor skada?

Att tvingas avstå att umgås med andra människor har varit en stor påfrestning. Vi är sociala varelser, och social tillhörighet är ett av våra mest grundläggande behov. Vi människor behöver varandra för att finna och skapa mening i tillvaron.

Föreningslivet är en bärande bjälke i samhällsbygget, men pandemikrisen har också visat hur svårt det kan vara att upprätthålla detta i en kris. Samtidigt är det tydligt att föreningar tar stort samhällsansvar vid kriser.

Samhällets sårbarheter har blivit mer tydliga under 2020. Två av sårbarheterna är desinfor- mation och pandemier, och dessa har förstärkt varandra under året. Misstro och konspirationsteorier växer som bäst när måltavlan är isolerad och har färre kontaktpunkter utanför de digitala rum där radikalisering kan gå oerhört snabbt. Det bästa skyddet mot alla former av radikalisering är att ha andra sociala sammanhang som kan dra en i en annan riktning. Tillsammans med folkbildning är detta det viktigaste försvaret av demokratin.

Det finns utmaningar för folkbildningen som måste hanteras. Men är svaret hårdare regler och mer detaljstyrning som minskar civilsamhäl- lets utrymme att snabbt se och ta sig an viktiga demokratistärkande uppgifter? Eller är det att fokusera på det som är kärnan i bra folkbildning och hitta sätt att stärka detta ytterligare? För oss är svaret givet.

Folkbildningsrådet har lämnat en rapport till utbildningsdepartementet om en särskild utökad granskning som alla studieförbund gjort under 2020 och skriver så här: ”Vi behöver se över villkor och fördelningssystem för att bättre styra mot statens syften med bidraget. Framför allt behövs en modell där bidraget än mer riktas mot prioriterade verksamheter och där studieförbundens unika infrastruktur och kompetens bäst kan komma till sin rätt.” Vi på Ibn Rushd instämmer och är glada för denna tydliga riktning hos Folkbildningsrådet. Vi hoppas att också beslutsfattare kommer att instämma i vikten av att ge studieförbund rätt förutsättningar att utföra sitt viktiga uppdrag.

Zana Muhammad, förbundsordförande
Alve Högman, förbundschef