Hälsoklyftor i fokus

MÄNSKLIGA RÄTTIGHETSDAGARNA. Att hälsa är en grundläggande mänsklig rättighet är nog de flesta överens om. Bra vård och tur är viktiga faktorer för att hålla sig frisk, men god hälsa är kopplat till så mycket mer. Under Mänskliga rättighetsdagarna i Linköping i november ordnade Ibn Rushd ett seminarium om segregation och hälsoklyftor.

Kan segregation vara hälsofarligt? Varför spelar platsen där du bor roll för hur du mår och hur gammal du blir? Och hur påverkar faktorer som etnisk tillhörighet och kön din tillgång till vård och dina möjligheter att upprätthålla en god hälsa?

Ibn Rushd stod som värd för tre seminarier under Mänskliga rättighetsdagarna i november. I fokus för det första, som var ett av forumets huvudseminarier, stod hälsoklyftor och hälsosegregation. Irene Molina, professor i kulturgeografi, gjorde tillsammans med Örjan Hemström från Statistiska centralbyrån en djupdykning i det tunga men viktiga ämnet under ett samtal lett av Melody Farshin.

– Vi har vetat ganska länge att sociala, etniska och könsorättvisor leder till skillnader i livslängd och i hälsotillstånd. Nu är det dags att agera mot detta, säger Irene Molina.

Hon ser ett stort behov av att uppdatera såväl kunskapen som politiken kring folkhälsofrågor.

– Mycket har förändrats i Sverige under de senaste trettio åren, både strukturellt och i människors vardagsliv. Segregationen i städerna har intensifierats och det har lett till polarisering och till en ökad rasifiering. Detta har i sin tur haft folkhälsoeffekter. Vissa av dem är kända, andra mindre utforskade.

– Det är bra att vi samlas för att diskutera dessa viktiga och akuta frågor.

Samtalet om plats och hälsa är också en påminnelse om hur folkhälsopolitiken bidrar till djupt personliga erfarenheter. Vilka spår lämnar platser på våra kroppar? Det undersöker konstnären och aktivisten Emma Domínguez. I samband med Ibn Rushds seminarium visar hon Om plats, exil och ärr – ett personligt verk som tar avstamp i hennes mammas erfarenheter av ohälsa och att bli diskriminerad och illa bemött av både arbetsgivare, sjukvård och Försäkringskassan.

– Verket är vårt sätt bearbeta, belysa och prata om det som hänt min mamma och även mig då jag stöttat henne i sin kamp för sjukersättning. Fotografierna som jag visar är närbilder på mammas ärr samt på väggar på de platser där hon bott här i Sverige, i Stockholmsförorterna Alby och Fittja, säger Emma.

Emma Domínguez menar att trots att rätten till hälsa är en självklarhet, har man ibland inte ens rätten till att få vara sjuk.

– Man måste vara frisk för att orka vara sjuk och kunna bråka till sig rätten till ersättning. Välfärden vi en gång haft i Sverige har blivit allt mer nedmonterad och det blir tydligt för dem som det slår allra hårdast mot. Jag hoppas att mina verk ska bidra till nya sätt att tänka kring rätten till hälsa och inspirera till förändring, säger hon.

Irene Molina tycker att man i dag ser fler och fler bakslag ske när det gäller de mänskliga rättigheterna, och på oväntade områden.

– Vi får aldrig slå oss till ro när det gäller arbetet för mänskliga rättigheter.

Ibn Rushd var för femte året i rad en av elva huvudarrangörer till Nordens största forum för mänskliga rättigheter. Årets tema var ”Rätten till hälsa” och förutom seminariet om hälsoklyftor ansvarade Ibn Rushd för ytterligare två programpunkter. Först stod stress och utmattning bland organiserade minoritetsgrupper i fokus, därefter hölls ett seminarium om kopplingen mellan folkbildning och folkhälsa.

Det senare seminariet handlade om hur folkbildning kan vara ett verktyg för att göra tillgången till folkhälsa mer inkluderande och jämlik. Medverkade gjorde Lina Afvander som jobbar med sexualupplysning på RFSU Göteborg och Katrin Ceesay, utvecklingsledare för mänskliga rättigheter och dialog vid Angered stadsdelsförvaltning i Göteborg.

Text: Miriam Steinbach Foto: Maryam Dinar och Fernando Illezca