Ledare: Folkbildning bygger demokratin

Ledare: Folkbildning bygger demokratin

Viljan att stärka utsatta grupper i samhället har varit en del av folkbildningen sedan start. Man har uttryckligen jobbat med att ge dessa grupper verktyg och plattformar för att bilda sig på egna villkor. Det har inte varit ovanligt att studieförbunden mött anklagelser av olika slag för att de gjort just detta.

Folkbildningen har dessutom alltid varit nära förknippad med folkrörelsernas ideologiska missioner. När frikyrkorna organiserade sina lokala församlingar beskylldes de för att importera utländska religiösa idéer som störde de svensk-kristna traditionerna. När arbetarna samlades för att organisera och bilda sig ansågs de hota samhällsordningen. När nykterhetsrörelsens förkämpar folkbildade om alkoholens faror kallades de moralpoliser.

Nu, ungefär hundra år senare, förstår vi att folkbildningen som kom ur folkrörelserna varit ovärderlig för den svenska demokratiresan. Dels behövde demokratin starkare medborgare, dels behövde den att röster höjdes och att progressiva förändringar genomfördes. Folkbildningen har bidragit till både och.

Ingen folkrörelse är homogen. Alla arbetare är inte samma, frikyrkornas medlemmar har olika åsikter och nykteristerna är så mycket mer än bara nykterister. Men folkrörelsernas studieförbund kunde samla dessa breda skaror, jobba med de gemensamma nämnarna och stärka individer och grupper utifrån deras egna förutsättningar.

Det var på denna grund Ibn Rushd bildades. Muslimer är ingen homogen grupp. Religionen islam är något trossamfunden gärna berättar om, ibland på olika sätt beroende på vem du frågar. Men den är inget Ibn Rushd missionerar om. Samtidigt har många svenska muslimer, liksom andra nya grupper i Sverige, liknande utmaningar. Dessa grupper behöver trygga rum för att stärka sig själva. De behöver bildningsinsatser för att stärka deras etablering på arbetsmarknaden, plattformar för organisering för att säkra sina rättigheter och broar för att möta resten av samhället.

Ibn Rushd har i tio års tid kunnat hjälpa nyanlända med deras föreningsbygge, moskéer med deras demokratiprocesser och marginaliserade medborgare med att hitta vägar för att ta plats i samhället. Men vi har inte varit ensamma i detta viktiga arbete. Hela folkbildningen och nästan alla studieförbund har gjort värdefulla insatser för att möta demokratins nutida utmaningar och stärka individer och grupper utifrån deras särskilda behov och förutsättningar.

När nya styren nu tar plats i regeringskansliet och i kommunhusen är det därför viktigt att de förstår värdet av den fria och frivilliga folkbildningen. Den har historiskt spelat en enormt stor roll för vår demokrati och fortsätter än i dag att bygga och bibehålla den.

Text: Omar Mustafa, förbundsrektor Ibn Rushd

Ledaren går även att läsa i Kupolen nummer 3/2018. Vill du veta mer om tidskriften och kanske prenumerera? Klicka här!

Andra artiklar

Islams historia i Sverige kartlagd

Redan på 700-talet fanns kontakter mellan muslimsk kultur och svenska vikingar. Det berättar religionsvetaren Simon Sorgenfrei i en ny bok som ges ut av Myndigheten för stöd till trossamfund, SST.

Ledare: Folkbildning mot extrema idéer – civilsamhället kan göra skillnad

De extrema idéerna är på frammarsch. Idéer som upphöjer den egna gruppen över allt annat och projicerar alla negativa föreställningar man har mot ”den andre”. Idéer som alltid varit grunder

Ledare: Kampen mot afrofobi kräver rannsakan

I juli i år kunde vi genom en mobilinspelning se hur Miamipolisen i USA sköt på Charles Kinsey, en obeväpnad man som låg på ryggen med händerna i luften. Charles