Hot mot moskéer – ett svart facit

Sex av tio svenska moskéer har utsatts för någon form av fysiskt angrepp, såsom klotter, stenkastning eller brand. Mer än var fjärde moské har utsatts fler än tio gånger. De alarmerande siffrorna presenteras i en ny rapport skriven av Mattias Gardell vid Uppsala universitet.

Centrum för mångvetenskaplig forskning om rasism vid Uppsala universitet är ett nytt forskarcentrum, grundat 2017. Mattias Gardell, en av två vetenskapliga ledare, har däremot varit med länge. I hans skrubbstora kontor på universitetet är väggarna belamrade av tidskriftssamlare och pärmar med påskrifter i stil med ”Vit makt-korrespondens 卐”.

Vad är det i den?

– Ja det är vit makt-korrespondens, helt enkelt.

Mattias Gardell är professor i jämförande religionsvetenskap och har studerat allt ifrån ockult fascism till politisk islam. Förra året gav han tillsammans med Helene Lööw och Michael Dahlberg-Grundberg ut Den ensamme terroristen?, en bok som granskar sambandet mellan organiserat och oorganiserat rasistiskt våld.

Under 2018 har säkerhetssituationen för svenska moskéer stått i fokus för hans forskning. Rapporten Moskéers och muslimska församlingars utsatthet och säkerhet i Sverige 2018 bygger på en enkät som under våren besvarades av 106 muslimska församlingar runt om i landet. Islamiska samarbetsrådet har stått för initiativet och Myndigheten för stöd till trossamfund (SST) för finansieringen.

Det är anmärkningsvärda siffror som presenteras. Bland annat berättar nästan sex av tio muslimska församlingar att de utsatts för klotter, stenkastning, brand eller någon annan form av fysiskt angrepp mot moskélokalen. 45 procent har utsatts under förra året, 2017.

– Vi misstänkte att det skulle vara höga siffror, men jag blev själv ganska tagen av att det var så höga siffror som det var, säger Mattias Gardell.

När det gäller hot är situationen lika allvarlig. Två tredjedelar av de muslimska församlingarna uppger att de någon gång mottagit hot; mer än hälften att de gjort det under 2017. Som hot räknas alltifrån hot per sms till hot uttalade av en eller flera personer utanför moskén. Absolut vanligast är hotfulla brev.

Bara 35 procent av de församlingar som hotats uppger att de polisanmält hotet eller hoten, och det är en bild som känns igen från avsnittet om fysiska angrepp. Där uppger 50 procent att de polisanmält. Det vanligaste skälet till att man inte anmält är, enligt studien, att man tänker att det ”inte skulle tjäna något till”.

– En annan aspekt är att man befarar att det skulle göra saken värre, säger Mattias Gardell.

Studien vittnar med andra ord om stora mörkertal i den officiella statistiken. Toppen av isberget är dock väl känd. Det nazistiska klottret som regelbundet drabbat Stockholms moské vid Medborgarplatsen har blivit omskrivet i media flera gånger, liksom skändningarna av moskén i Flen. När Imam Ali Islamic Center i Järfälla utanför Stockholm brändes ner våren 2017 blev det stora rubriker i tidningarna, och det blev det även när Örebro moské brann i september samma år.

Samtidigt är det åtskilligt som knappt får några rubriker alls. I maj i år, när Islamiska Kulturcentret i Hässleholm fick se sin moské brinna upp, blev det bara notiser i de flesta tidningar. Branden var anlagd, inträffade mitt under ramadan och ställde den oförsäkrade föreningen utan bönelokal.

Varför en del av moskéattackerna passerar under medias radar är förstås svårt att säga. Mattias Gardells rapport har även den fått förhållandevis lite uppmärksamhet sedan den släpptes i somras, och när det gäller det har han själv en teori:

– Det tyder på att muslimers säkerhet inte uppfattas som ett så stort problem att det anses vara värt ett reportage, vilket i sig är anmärkningsvärt.

Det kan också ha spelat in vart vindarna blåste under valrörelsen, menar han – inget av partierna tycks ha gjort bedömningen att det skulle stärka deras valresultat att prata om svenska muslimers utsatthet.

Den nya studien spänner över mycket. Brandsäkerhet, trängsel och försäkringsfrågor är alla saker som gås igenom. Att många moskélokaler står oförsäkrade är känt sedan tidigare, men nu finns en siffra på hur många det gäller: 26 procent.

Mattias Gardell ser försäkringsfrågan som extra viktig och tycker att den, om något, borde gå att finna en enkel lösning på.

– Det är naturligtvis oacceptabelt att muslimska församlingar inte kan teckna försäkringar för sina lokaler. Det finns fungerande modeller att använda sig av, till exempel har religiösa församlingar redan i dag möjlighet att söka säkerhetsbidrag från Myndigheten för stöd till trossamfund och hos Svenska kyrkan finns ett system med ett eget försäkringsbolag. Om staten kunde bygga ut det här för muslimska församlingar skulle det, inte minst, sända en viktig signal om att vi tar er oro på allvar.

Det finns ett par tidigare kartläggningar av svenska moskéers utsatthet, däribland Säkerhet och krisberedskap i svenska moskéer som Islamiska samarbetsrådet tog initiativ till 2014. Den nya studien är dock betydligt mer omfattande och tanken är att den ska kunna upprepas regelbundet för att skapa en bild av utvecklingen över tid. En idé om att fler minoritetsförsamlingar, såsom judiska, skulle kunna omfattas finns också.

En del av rapporten handlar om de muslimska församlingarnas relationer till det omgivande samhället. Här framgår bland annat att åtta av tio församlingar samarbetar med andra organisationer i civilsamhället och att de flesta anser sig ha antingen ”mycket” eller ”ganska” goda relationer till exempelvis kommunen och polisen.

Att vissa församlingar är extra utsatta för angrepp och hot syns tydligt i undersökningen, och det är paradoxalt nog ofta samma församlingar som inte alls upplever något hot från sina grannar. Mattias Gardell tycker att det öppnar för vidare forskning, liksom det faktum att vissa moskéer inte varit utsatta alls.

Framför allt, menar han, är resultaten något för politiken att ta fasta på.

– Religionsfriheten är en av de grundläggande rättigheter som skyddas i svensk grundlag. Angrepp mot moskéer är därför inte enbart en säkerhetsfråga för muslimer utan ett direkt angrepp mot det fundament som vårt demokratiska statsskick vilar på. Jag hoppas att man, när det lagt sig lite efter valet, tar fasta på det här från politiskt håll. Man måste ta det på allvar om man tar svensk demokrati på allvar.

Text: Hanna Svensson
Foto: Yasir Issa & Press

Enligt studien har…

  • 59 procent av landets muslimska församlingar utsatts för någon form av fysiskt angrepp
  • mer än var fjärde moské utsatts för fysiska angrepp mer än tio gånger
  • 45 procent av de muslimska församlingslokalerna utsatts för minst ett fysiskt angrepp år 2017
  • 15 procent av de muslimska församlingslokalerna utsatts för fysiska angrepp mer än 10 gånger under år 2017
  • varannan muslimsk församling som utsatts för fysiska angrepp polisanmält händelsen
  • 6 procent av församlingarna drabbats av anlagda bränder
  • 67 procent av landets muslimska församlingar någon gång utsatts för någon form av hot
  • mer än hälften av landets muslimska församlingar mottagit hot under år 2017
  • drygt var tredje församling som hotats polisanmält händelsen
  • mer än var fjärde muslimsk församling inte kunnat teckna en försäkring för sin bönelokal
  • ungefär hälften av alla muslimska församlingar problem med trängsel i bönelokalen
  • åtta av tio muslimska församlingar regelbunden samverkan med aktörer i det omgivande civilsamhället
  • 94 procent av Sveriges muslimska församlingar ”goda” eller ”mycket goda” relationer med sina närmaste grannar

Den här artikeln går även att läsa i Kupolen nummer 3/2018. Vill du veta mer om tidskriften och kanske prenumerera? Klicka här!

Andra artiklar

Debatt: Fira religionsfriheten 12 februari

Den 12 februari för snart 300 år sedan fick muslimer och judar delvis religionsfrihet i Sverige. Därför har vi har anledning att fira den dagen.

Vad är fakta?

Fakta, ”alternativa fakta” och fake news Fakta (plural av faktum) är faktiskt föreliggande sakförhållanden. Ett faktum är något som stämmer. Fakta är saker som gått att observera och som skulle

Bosnien – krigets etniska klyftor finns kvar

  Folkmord i Europa kan hända igen. Därför folkbildar Ibn Rushd om kriget i Bosnien som utlöstes av rasistiska hatkampanjer, och om folkmordet i Srebrenica där omkring 8000 muslimska bosniaker