Nya yrkeskvinnor tar plats i arbetslivet

Under två års tid utbildas närmare 100 utrikesfödda kvinnor till lokalvårdare i Ibn Rushds regi. Projektet som genomförs med stöd av Tillväxtverket syftar bland annat till att skapa ett mer inkluderande arbetsliv. – Har man ett jobb tjänar man pengar och känner sig fri, säger deltagaren Fahmo Ghesi Mahamoud.

Att städa kan tyckas enkelt. I verkligheten är det en hel vetenskap där begrepp som ”bryta smittvägen” och ”Zinners cirkel” används för att beskriva centrala processer. Lokalvårdare är ett yrke som kräver expertkunskaper om allt från entrékonstruktioner till PH-värden, och en grupp kvinnor i Linköping är på god väg att förvärva dem.

Lenn Söderqvist från utbildningsföretaget Borago börjar dagens pass med att repetera det viktigaste från senast – vad som kännetecknar god hygien, vilka mikroorganismer som finns, hur bakterier växer till och vad man ska tänka på för att undvika smittspridning.

– Fukt är en stor riskfaktor. Är det fukt kvar måste man gå in med torr mopp och se till att det blir helt torrt, säger han.

Tiotalet deltagare antecknar flitigt. Vi befinner oss i Skäggetorp, ett miljonprogramsområde i utkanten av Linköping där Ibn Rushd distrikt Östra har sina lokaler och där utbildningen i lokalvård har varit i gång i en dryg månad. Snart börjar en ny grupp parallellt med att den första ger sig ut på praktik.

– Det är en bra utbildning. Vi har lärt oss mycket, säger deltagaren Fahmo Ghesi Mahamoud under dagens första rast då det bjuds på kaffe och gifflar.

Basra Abdullahi håller med.

– Jag tycker också att det är bra att vi får lära sig oss många nya ord, säger hon.

För att få gå utbildningen i lokalvård måste deltagarna ha klarat av SFI nivå C, det vill säga det näst högsta steget i Svenska för invandrare. Samtidigt finns det uttryck på lokalvårdsområdet som kan vara extra knepiga. Utbildningspassen med Lenn Söderqvist varvas därför med lektioner i yrkessvenska som Shayma Marjan, projektledare på Ibn Rushd, håller i.

– Är det något som är svårt i dag, ta chansen att fråga! Och ta hjälp av Shayma när jag inte är här. Sitt inte och undra, uppmanar Lenn.

Efter pausen är det dags för en djupdykning i ämnet golv. Det finns hårda golv, halvhårda golv och mjuka golv, och i varje kategori återfinns en mängd varianter som alla ställer olika krav på rengöring och behandling. Till exempel är det inte alla golv som tål särskilt mycket vatten, och överlag gäller att man ska städa så torrt som möjligt. ”Kem”,som olika sorters rengöringsmedel kallas på fackspråk, ska också användas sparsamt och med försiktighet.

Vilken typ av kem som biter på vilken smuts vet deltagarna redan: sura kem, det vill säga sådana med lågt PH-värde, används till rost och kalk. Till fett väljer man ett alkaliskt rengöringsmedel. Men – och här går vi verkligen in på expertisens område – när kalk ska tas bort från ett klinkergolv måste fogarna mellan plattorna mättas med vatten innan det sura rengöringsmedlet läggs på.

– När fogen gått från ljusgrå till mörkgrå så vet ni att den har sugit upp vattnet. Då kan ni lägga på kem, förklarar Lenn Söderqvist.

Det är mycket att lära sig, ner på minsta detaljnivå. En av deltagarna luftar sin oro över hur hon ska komma ihåg allt när det är skarpt läge. Nu är det bara ett par veckor kvar tills praktiken börjar.

Lenn tar oron på allvar.

– Det är därför vi är här. Man får fråga, och man får göra misstag, säger han.

Efter praktiken är tanken att deltagarna ska få jobb. Och det är ute i arbetslivet det verkligen händer, menar Lenn.

– Då kommer du att bli bättre och bättre för varje dag som du jobbar. Det är precis som med en läkare som går en massa år i skolan. Sedan kommer hen ut och träffar patienter, får erfarenhet, lär sig nya saker och blir mer säker. Så är det för alla! Utbildningen är grunden, sen blir du duktigare med tiden.

Det är mycket skoj och skratt i salen. Efter några veckor tillsammans har gruppen och Lenn hunnit lära känna varandra och det märks att de har en bra dynamik och att det är högt i tak. En del av lektionspassen är praktiskt inriktade och då får deltagarna pröva på olika arbetssätt, maskiner och tekniker. Nästa gång blir det exempelvis tillfälle att känna på olika sorters golv.

Ergonomi i yrket är också en viktig bit. Lenn Söderqvist, som själv jobbat som lokalvårdare, trivs bra i rollen som utbildare och brinner för att höja yrkets status.

– Det händer att man förbiser det här med städning. Men om man, som vi gör här, går in på vad man faktiskt måste kunna så ser man att det är väldigt mycket. Det har redan hänt en del med anseendet och jag tror att det går att höja det ännu mer, säger han.

Hani Abdi Omar, en av deltagarna, tycker att Lenn är ”100 procent” som lärare.

– Jag vill gå på universitetet framöver, men behöver spara pengar. Därför vill jag jobba som städare, säger hon.

Projektet som kallas Framtidens yrkeskvinnor i Linköping bedrivs med hjälp av pengar från Tillväxtverket. Det har tre huvudsyften: att skapa ett mer inkluderande arbetsliv, att bidra till att fler utrikes födda kvinnor kommer i arbete och att förse företag i branschen med efterfrågad arbetskraft.

Intresset för att delta har varit stort – till de 14 platserna i första omgången fanns det över 40 sökande. Målet för dem alla är att få ett jobb, och Fadumo Ghesi Mahamoud sätter ord på vad det handlar om.

– Har man ett jobb tjänar man pengar och känner sig fri, säger hon.

Text & foto: Hanna Svensson

Texten går även att läsa i Kupolen nummer 1/2019. Vill du veta mer om tidskriften och kanske prenumerera? Klicka här!

Andra artiklar

Ledare: Konspirationsteorier göder hatet

Som muslimer i Europa har vi vid det här laget lärt oss den hårda vägen hur rasistiska nidbilder och konspirationsteorier spelar en avgörande roll för att legitimera hatet som vi

Vilka kvinnors liv räknas?

Sverige beskrivs oftast som ett av världens mest jämställda länder: en uttalad feministisk regering, högsta andelen kvinnor i både regeringen och riksdagen, högt antal förvärvsarbete kvinnor och en omfattande jämställdhetspolitik.

Studiecirkel med personlig utveckling i fokus

Hur når man dit man vill i livet, och hur ska man göra för att må så bra som möjligt där man är? De frågorna har stått i fokus för