Mötet vetenskap och religion

Kan man tro på en gudomlig skapare av universum och samtidigt acceptera Big Bang? Det är en av frågorna som det treåriga forskningsprojektet Cusanus vid Uppsala universitet vill fördjupa sig i.

Projektet som startade i mars förra året finansieras av John Templeton Foundation. Det är ett samarbete mellan Teologiska institutionen vid Uppsala universitet, Svenska kyrkan och Sigtunastiftelsen/Agora for Biosystems. Syftet är att bygga broar mellan religiösa ledare och akademin, men också att nå ut till samfundens medlemmar genom dialog med religiösa ledare.

Ibn Rushd är samarbetspartner och arrangerade bland annat ett lyckat seminarium för imamer om ”Islam, vetenskap och de stora frågorna” förra året. Medverkade gjorde bland många andra Mustafa Tümtürk från Ibn Rushd och Mohammad Fazlhashemi från Uppsala universitet. Även i år planeras en rad aktiviteter. I Göteborg planeras bland annat två seminarier på temat vetenskap och islam i maj.

Carl Reinhold Bråkenhielm, professor emeritus vid teologiska institutionen, leder projektet. Han är glad för samarbetet med Ibn Rushd som hjälpt till att knyta kontakter med imamer och de muslimska samfunden i Sverige.
– Det finns ett stort intresse av att få veta mer om samspelet mellan vetenskap och religion. Samtidigt pågår det en intensiv diskussion bland både teologer och filosofer om dessa frågor på en akademisk nivå, men vi har inte riktigt nått ut till samfunden ännu. Vi vill göra en brygga mellan akademikerna och de religiösa ledarna, eftersom vi ser att det finns ett stort behov av det.

Sverige är ett sekulärt land. Har naturvetenskapens förklaringsmodeller ersatt religion?
– Mycket tyder på det, vi har ställt frågan till Sveriges befolkning om vetenskap och religion är förenliga med varandra, då svarar hälften nej. Det behövs helt klart en fördjupad diskussion om hur vetenskap och religion kan samspela med varandra.
Mohamed Temsamani tycker det är bra att Ibn Rushd är med i projektet och att det finns ett intresse av att få veta var imamer står i dessa frågor, även om hans bild är att de flesta imamer inte ser att det finns några motsättningar mellan islam och vetenskap.
– Tvärtom har ju teologerna inom islam historiskt sett samtidigt varit vetenskapsmän. Jag tänker på att många var verksamma vid visdomens hus i Bagdad, som till exempel Ibn Rushd själv.
Han säger också att islam liksom kristendomen och andra religioner för den delen inte alltid fungerar friktionsfritt i relation till vetenskap.
– Det är därför vi är medarrangörer till Cusanus. Vi vill uppmuntra imamer att fortsätta ha levande diskussioner. Vi väntar med stort intresse på resultaten i de undersökningar som gjorts och kommer göras inom projektets ramar.
Mohamed Temsamani ser också projektet som ett bra tillfälle att utmana bilden av islam som kunskapsfientlig. Att islam tvärtemot kristendomen präglats av en upplyst högkultur där utbildning, universitet och vetenskap var en naturlig del. Det var en kunskapens guldålder i Andalusien och det kan också ses i Koranen menar han.
– Fosterutvecklingen och livets början är detaljrikt beskriven och skapelseberättelsen i Koranen krockar inte lika mycket med vetenskapliga förklaringar som Big Bang, till exempel vad gäller tidsbegreppen och hur fort allting skedde.
– Historiskt sett har vi ingen motsvarighet till Galileo Galilei som faktiskt fick livstids husarrest för att han utmanande kyrkans världsbild, säger Mohamed Temsamani.

Text: Hanna Stefansson