Scientistisk nyateism – fundamentalistisk vetenskapstro

Scientistisk nyateism – fundamentalistisk vetenskapstro

I en ny bok granskar sociologen Stephen LeDrew den scientistiska nyateismen. En ateism som utvecklats till en politisk ideologi med starka fundamentalistiska drag.

Ofta ses ateism som motsatsen till religion. Den humanistiska ateismen har fokuserat på grundläggande värderingar om bildning, mänskliga rättigheter och tolerans över religiösa, etniska och kulturella skiljelinjer.

Men en annan del av ateismen, den scientistiska nyateismen, bygger en ideologi med starka fundamentalistiska drag utifrån några vetenskapliga teorier. Nyateisterna kritiserar alla tankesystem som uppfattas stå i konflikt med evolutionsteorin och evolutionsbiologin, och menar att dessa teorier ensamma bör vägleda mänskligheten på alla områden. All religion uppfattas som irrationell och därmed destruktiv.

I denna världsbild ses religionen som problematisk. Men även humaniora och samhällsvetenskap anses som antingen flödiga eller som outvecklade grenar av evolutionsbiologin.

Den här sortens nyateister missionerar inte bara för sin sak utan attackerar även oliktänkande. Den scientistiska nyateismen blir därmed en slags totalitär ateism. Den egna uppfattningen är universell sanning och ska tryckas ner i halsen på alla andra, oavsett vad de säger om saken.

Det demokratiska och pluralistiska samhället med religionsfrihet där olika uppfattningar kan leva sida vid sida attackeras alltså både av religiösa fundamentalister och fundamentalistiska nyateister. Båda antiintellektuella i sin tvärsäkerhet, och i sitt anspråk om att äga den enda sanningen.

Text: Sara Gunnerud

Andra artiklar

Muslimska Familjedagarna 2017

Muslimska Familjedagarna (MFD) är Nordens största mötesplats för muslimer. Initiativet bygger på en lång tradition av muslimska arrangemang såsom IFIS- och SUM-konferensen. MFD arrangeras i samarbete med  Ibn Rushd studieförbund,

Partierna: Det här vill vi göra

Hotbilden mot landets moskéer är ett problem som det åligger det allmänna att lösa, menar professor Mattias Gardell. Kupolen frågade de åtta riksdagspartierna vad de vill göra åt saken –

Ledare: Folkbildning bygger demokratin

Viljan att stärka utsatta grupper i samhället har varit en del av folkbildningen sedan start. Man har uttryckligen jobbat med att ge dessa grupper verktyg och plattformar för att bilda

0 Comments

No Comments Yet!

You can be first to comment this post!