Debatt: Fira religionsfriheten 12 februari

Den 12 februari för snart 300 år sedan fick muslimer och judar delvis religionsfrihet i Sverige. Därför har vi har anledning att fira den dagen.

Många förknippar Karl XII med den nationalromantiska bild som extremhögern låtit skina över honom och hans historia. Något som är ganska underligt egentligen. Han lämnade ju Sverige i ruiner. Men något rätt gjorde han i alla fall.

Karl XII var den första statsmannen att ge muslimer och judar viss religionsfrihet i Sverige. Detta skedde den 12 februari 1718 och därför är dagen värd att fira.

Som i många fall av historieläsning handlar det om vilken information vi väljer att återberätta.
Redan 1715, efter att Karl XII landstigit i Trelleborg, hade kungen cirka 16 muslimer, bland dem åtminstone sex turkar och ett tiotal araber, samt några polska judar som gäster i Lund.

Då Karl XII spenderat fem år i det multireligiösa ottomanska riket förutsätts att ressällskapet hade fria tyglar att utöva sin tro i kungens närhet i Sverige. Samma frihet som han själv åtnjöt under sultanens beskydd. Av det utländska följet om cirka 60 personer inkvarterades merparten i Karlshamn och Karlskrona.

Bland resenärerna kan särskilt nämnas Haji Yousuf, en muslim från Jerusalem och sadelmakaren Ali Pasha, en turk som blev flitig gäst i universitetsbiblioteket i Lund. Nämnas bör också juden Markus Betzel, som tjänstgjorde som kunglig tolk och juden Markus Markovitz som anslutit sig till sällskapet redan i det ryska fälttåget, som vägvisare och kaffekock.

Den del av sällskapet som inkvarterades i Karlskrona såg till att få skriftligt tillstånd att utöva sin religion och ett kungligt brev finns bevarat. I svarsbrevet från Lund, daterat 12 februari 1718, svarar kungen gillande att muslimer och judar tillåts hålla gudstjänst, omskära sina söner och begrava sina döda i Sverige.

Vid denna tid var det lag på att vara kristen i Sverige och därför söker det muslimsk-judiska ressällskapet ett skriftligt undantag från lagen, eftersom de inte befann sig i hans omedelbara närhet. Detta är troligtvis första gången i skriftliga källor som muslimer och judars religionsutövning omnämns i tillåtande ordalag i Sverige.

Det muslimska resesällskapet som lämnade in ansökan om religionsfrihet hade följt med kung Karl XII hem från Ottomanska riket. Kungen hade där dragit på sig en skuld på omkring 2,5 miljoner riksdaler. Det motsvarade hälften av Sveriges BNP på den här tiden. Förutom att han vilade upp sig från sina skador som han fått under sitt härjartåg söderut, blev det en del utflykter i omgivningarna under den fem år långa vistelsen. En orientexpedition som passerade både Haga-Sofia Moskén i nuvarande Istanbul och pyramiderna i Egypten, gravkyrkan i Jerusalem och en mängd andra kända platser och minnesmärken.

Efter reglerandet av skulden till de muslimska borgenärerna försvinner muslimerna ur historieböckerna. Det enda säkra spåret är att det svenska familjenamnet Askerson härstammar från det turkiska ordet för soldat ”askari” efter de osmanska soldater i Karl den XII:s följe som valde att stanna i Sverige.

Men den 12 februari 1718 togs alltså ett viktigt steg mot ett mer inkluderande Sverige med religionsfrihet i praktiken. Det vill säga, att alla fritt kan utöva sin religion, utan rädsla och utan att diskrimineras. Ett Sverige utan islamofobi och antisemitism.
Vi är ännu inte framme vid målet och mycket återstår att göra. Men genom att högtidlighålla minnet av dagen då religionsfriheten tog ett rejält språng framåt, påminner vi oss själva om att kampen måste fortsätta.

Kom ihåg den 12 Februari 1718. Fira och folkbilda! Ät en tårta för Guds skull!

Andreas Hasslert
Studiekonsultent i södra distriktet