Nya bagare i Lyckseles gamla bagarstuga

På Gammplatsen utanför Lycksele finns en bagarstuga som varit med sedan början av 1800-talet. Här började Ibn Rushd distrikt Norra hålla i bakningsträffar under ledning av en professionell bagare från Syrien – och ganska snart utvidgades cirkeln till att även omfatta matlagning.

Utomhus är det kallt och ruggigt. Inne i bagarstugan värmer häll och ugn. Runt femton personer, både barn och vuxna, knådar deg som ska bakas ut till libanesiskt tunnbröd. Yaser Abo Saoud, som är bakningsexperten, förklarar hur det går till.

– Först jäser man degen så att den blir större, sen kan man kavla och sedan bakar man i ugnen. Det tar inte jättelång tid, säger han.

Yaser Abo Saoud arbetade som bagare i sitt hemland Syrien och det var det som gjorde att idén om bakträffar på Gammplatsen uppstod. Majed Omar, ordförande i Ibn Rushd Norras distriktsstyrelse, träffade Yaser som berättade om sina specialkunskaper. Majed föreslog att de skulle hyra bagarstugan så att Yaser kunde visa hur man gör, och på den vägen var det.

– Jag visste inte innan att bagarstugan fanns men jag tyckte att det var en bra idé när Majed föreslog det, säger Yaser.

I norra Sverige finns en tradition av att varje by haft en gemensam bagarstuga. Där samlades kvinnorna, för det var främst de som bakade förr i tiden, och bakade tunnbröd på den stora, heta stenhällen. Brödet var gjort av kornmjöl och kunde sparas i många månader.

Det är en sådan stuga som finns bevarad på Gammplatsen i Lycksele, och den traditionella stenhällen finns kvar. Under bakningsträffarna med Ibn Rushd var det dock bröd bakat på vetemjöl som stod på menyn.

– När det är färskt och fortfarande lite varmt och så… Och så fyllt med falafel och grönsaker och någon sås. Det är det godaste som finns, säger Manal Safia och får något drömmande i rösten.

Hon och hennes man Abdulghani Barakdar deltog i cirkeln tillsammans med sina barn. Abdulghani, som är duktig på att laga mat, tog initiativ till att göra falafel vilket ledde till att bakningsträffarna utvidgades till matlagningsträffar. För Lyckseleborna som deltog gav träffarna upphov till såväl goda matupplevelser som ny kunskap och gemenskap.

– I hemlandet träffade vi ju familjen varje vecka och åt mat ihop. Här finns inte familjen men det är roligt att vara med vänner och äta gott och ha trevligt tillsammans, säger Manal Safia.

På menyn under träffarna stod förutom falafel bland annat manaish och fattayer, det vill säga bröd med olika topping och fyllning.

Den professionella bagaren Yaser Abo Saoud tycker att de andra deltagarna var ganska duktiga.

– De bakade bra och de tyckte också att det var gott och tog hem lite och så. Det var jätteroligt, säger han.

Sedan han och hans familj kom till Sverige för tre år sedan bakar han mest hemma i köket på helgerna. Att baka i bagarstugan var lite annorlunda, menar han. Framför allt var det mindre stressigt än på jobbet i bageriet i Syrien där plåtarna skjutsades in och ut ur ugnen i en rasande fart.

– Det här var mer som en trevlig sak, men det var också roligt att få vara i gång igen och lära de andra hur man gör.

Majed Omar som tog initiativ till träffarna passade på att berätta om folkbildningens fördelar under cirkelns gång. Och visst framstår bakningscirkeln i Lycksele som ett skolexempel på hur man lär sig av varandra, hittar på nya saker när någon tar initiativ till det och har roligt samtidigt som man inhämtar ny kunskap.

Det enda Majed Omar tycker hade gjort det hela bättre är om någon hade suttit på kunskap om traditionella svenska bröd – varför inte tunnbröd?

– Det vore roligt som ett nästa steg, säger han.

Text: Hanna Svensson

Texten går även att läsa i Kupolen nummer 1/2019. Vill du veta mer om tidskriften och kanske prenumerera? Klicka här!