Ledare: I islams gryning var kvinnor ledare
Det återberättas i flera hadither att en grupp kvinnor med profeten Muhammads hustru Umm Salamah i spetsen ifrågasatte inför profeten varför Koranen så ofta talar om män och till män, men sällan nämner kvinnorna. Ett flertal av Koranverserna riktade sig till männen och pratade om vilka belöningar Gud hade i beredskap om de gjorde si eller så.
Haditherna berättar sedan hur Gud bemötte kvinnornas kritik (som vi i dag skulle kunna beskriva som feministisk diskursanalys) genom att uppenbara den så kallade jämställdhetsversen:
”FÖR DE män och de kvinnor som har underkastat sig Guds vilja, de troende männen och de troende kvinnorna, de män och de kvinnor som visar sann fromhet, de män och de kvinnor som älskar sanningen, de män och de kvinnor som tåligt uthärdar motgång, de män och de kvinnor som visar ödmjukhet, de män och de kvinnor som ger åt de fattiga, de män och de kvinnor som fastar, de män och de kvinnor som lägger band på sin sinnlighet, de män och de kvinnor som alltid har Gud i tankarna – [för dem alla] har Gud i beredskap förlåtelse för deras synder och en rik belöning.” (33:35).
Den tidiga islamiska historien kantas av berättelser om hur profeten Muhammad och hans manliga och kvinnliga följeslagare bekämpade de kvinnoförtryckande normerna och traditionerna som präglade den tidens extremt patriarkala samhälle och om hur de på kort tid införde förändringar som kan beskrivas som radikala för sin tid. Det handlade om saker som kvinnors rätt att äga, ärva, leda och fatta beslut om äktenskap. Flera av de tidiga muslimska kvinnorna såsom Khadija, Aisha och Alshifaa hade ledande befattningar och spelade stor roll i islams utveckling. Bland den första generationen muslimer fanns kvinnor som utfärdade fatwor, ansvarade för finanser, agerade befälhavare och tog tydlig ställning i politiska frågor.
Dessvärre har synen på kvinnan i islam inte fortsatt i den riktningen, trots att profeten Muhammad i sin sista predikan uppmanade sina följeslagare att värna kvinnors rättigheter efter hans död. I många fall har utvecklingen rentav gått bakåt. Man kan inte bli annat än upprörd när man läser vissa religiösa texter som talar om kvinnan som om hon vore en främmande och mindre stående varelse. Detta är tyvärr resultatet av att kvinnornas perspektiv systematiskt exkluderats i tolkningstraditionerna.
Den muslimska gruppen behöver därför en gedigen och progressiv bildningsinsats för att damma av den profetiska traditionen att kämpa för jämställdhet – men också för att krossa de barriärer som några patriarkala tolkningstraditioner satt i vårt medvetande och som fått oss muslimer att se religionen utifrån en begränsad manlig synvinkel.
Text: Omar Mustafa, förbundsrektor Ibn Rushd
Texten går även att läsa i Kupolen nummer 1/2019. Vill du veta mer om tidskriften och kanske prenumerera? Klicka här!