Ibn Rushd presenterar åtgärdsplan efter Folkbildningsrådets studie

Ibn Rushd presenterar åtgärdsplan efter Folkbildningsrådets studie

Folkbildningsrådets oberoende studie om Ibn Rushd visar att vi uppfyller studieförbundens demokratisyfte och att vi behövs eftersom vi lyckas nå målgrupper som få andra når. Studien hjälper oss samtidigt att bli bättre. Nu presenterar vi vår åtgärdsplan där vi går till botten med det vi fått kritik för och skapar långsiktig och hållbar förändring.

– Vi är glada över det utifrånperspektiv som studien bidrar med och som gett oss en fördjupad förståelse för vår verksamhet. Vi har lagt tid på att verkligen förstå vad som menas och på att ta fram åtgärder som skapar långsiktig och hållbar förändring, säger Zana Muhammad, ordförande i Ibn Rushds förbundsstyrelse.

Det var i september förra året som Folkbildningsrådet presenterade När tilliten prövas – en oberoende studie av Ibn Rushds verksamhet som letts av Erik Amnå, professor i statskunskap vid Örebro universitet. Ett par centrala slutsatser i studien är att Ibn Rushds verksamhet uppfyller folkbildningens demokratisyfte och att folkbildningen hade sett annorlunda ut utan Ibn Rushd. Det beror främst på att Ibn Rushd lyckas nå målgrupper som få andra når. Deltagarna består till stor del av personer som bor i socioekonomiskt eftersatta områden, har utomeuropeisk härkomst, är korttidsutbildade eller nyanlända.

Folkbildningsrådet konstaterar utifrån studien att Ibn Rushd fyller en viktig funktion i samhället och att det inte finns skäl att ompröva statsbidraget.

Studien visar också på områden där vi behöver bli bättre. För att kunna gå till botten med dessa har vi haft en fördjupande dialog med en rad nyckelaktörer, inte minst Folkbildningsrådet och professor Erik Amnå själv.

Fyra övergripande utmaningar har därefter identifierats: att vi behöver bli bättre på att leva upp till vår ambition att samla det svensk-muslimska civilsamhället, att vi behöver bli mer aktiva i arbetet mot antisemitism och homofobi, att vi behöver verka för att få in fler kvinnor på beslutsfattande poster och att vi behöver stärka förankringen till våra medlemsorganisationer.

– Det är kritik som vi naturligtvis tar på största allvar. Men den gör också taggade eftersom vi ser möjligheten att gå till botten med den och bli en ännu mer relevant folkbildningsaktör, säger Zana Muhammad.

Åtgärdsplanen som nu har behandlats av Folkbildningsrådets styrelse är uppbyggd kring några övergripande åtgärder som alla syftar till att skapa förändring på djupet:

  • Att skapa forum för samtal och kompetensutveckling
  • Att stärka våra interna demokratiska strukturer
  • Att förstärka relationen till våra medlemsorganisationer
  • Att bidra till ökad transparens inom folkbildningen

– Den här åtgärdsplanen är framtagen i folkbildningens anda och bygger på demokrati och delaktighet. Vi har redan börjat sätta den i verket och ser att den kommer att ytterligare stärka vårt moderna och modiga folkbildningsarbete som vi är så stolta över, säger Zana Muhammad.

Ta del av åtgärdsplanen i sin helhet här.

Previous Ibn Rushd ger stöd till prisbelönt interreligiöst projekt
Next Information med anledning av covid-19

Andra artiklar