Krönika: Nymånens första dag

Krönika: Nymånens första dag

Natten före är det svårt att somna. Mellan väggarna studsar en blandning av dofter. Salt möter sött möter, fika möter mat. Fingrarna har färgats milt gröna efter vinbladsdolmars rullande.

Jag tvättar händerna länge med tvål men bladen sätter sina spår. Samma fingrar smakar dadlar efter dadelkakornas fyllning. Florsocker över hela bakplåtspapperet. Söta vita cirklar.

Det är en del av känslan att det är som det ska. Som det är varje kaotisk kväll natten innan. Solens nedgång är fortfarande sen så dagens första kaffekopp kommer efter 22.00 för sista gången denna Ramadan.

Det blir svårt att somna när man blir som piggast vid midnatt och tänker att man måste vara tidigt uppe för att ta en plats vid Eidbönen på grund av antalet människor i moskén. Överväldigande. Det är bra att idrottssalar finns.

Det måste vara fint hemma, finare än någonsin. Rummen pyntas med lyktor, månar, stjärnor och ballonger. Just till denna dag.

Och kläder, vad att välja ut?

Jag tänker lila. Lila med guldmönster. Som midsommarblomster med en svag smörblomma som fått glansnyans från annat håll. Jag har två fina abayas från Jordanien. Samma sjal passar till båda så jag har gjort det lite lätt för mig.
Jag hänger upp den utvalda och förbereder.

Allt ska vara redo redan vid gryning. Mamma vaknar alltid först och köket luktar tajen. Saltsill med ägg i ugnen.
Parabolkanalen visar morgonbönen från Mecka. Jag vaknar efter några timmars sömn. Mitt första morgonkaffe på länge. Jag är trött men förväntansfulla känslor bubblar i magen – det går inte att somna om.

Böneplatsen fylls allteftersom med människor från olika länder, olika åldrar, olika historier och språk. Olika sätt att se på världen. Men alla ber, alla delar livets kärna tillsammans, alla hälsar på varandra efter predikan med ett stort leende. Den välsignade månaden är avklarad.

Efter bönen samlas släkten hos moster och fikar. Dörren öppnas och luktsinnet tar emot en fors av kardemummakaffe. Det är inte vanligt arabiskt kaffe utan en sorts kaffe som endast dricks en dag som denna. Det kokas länge med kardemummakärnor och utan socker. I hallen anar man godisskålar och fat med dadel-valnötskakor på bordet.

Efter några timmar av prat, skratt, sötsaksintag, selfies och kaffe är det tid att åka hem för att förbereda mate.
Lammstek, svampsås, ris, potatis, sallader, köttfärspiroger,spenatpiroger, kycklingfilé och vinbladsdolmar. För att ännu en gång sammanstråla för prat, skratt, sötsaksintag, selfies, kaffe och mat.
Min Eid har börjat.

Text: Mayson Hindi

Previous Ledare: Den stora gemenskapens tid
Next Här kan du fira Eid!

Andra artiklar