Detta samråd är en del av en studie för att stödja arbetet med ett eventuellt EU-initiativ för att ta itu med potentiella luckor i det rättsliga skyddet mot diskriminering på grund av ras* eller etniskt ursprung. Studien kommer ligga till grund för EU-kommissionens analys och genomförs av konsulter från Milieu Consulting.
Det finns bevis för att diskriminering på grund av ras och etnicitet är ett bestående problem i EU. Enligt 2019 års Eurobarometer om diskriminering i EU upplever 59 % av européerna att sådan diskriminering är utbredd i deras land. Enligt EU:s byrå för grundläggande rättigheter (FRA) upplever 24 % av de tillfrågade sig diskriminerade på grund av sin etniska bakgrund eller invandrarbakgrund (2017 års minoritets- och diskrimineringsundersökning). Men endast 12 % av de tillfrågade som sa att de hade diskriminerats gör en anmälan eller fyller i ett klagomål om händelsen.
Det främsta instrumentet på EU-nivå som erbjuder skydd mot ras eller etnisk diskriminering är direktiv 2000/43/EG (det så kallade “Racial Equality Directive” eller “RED”). Detta direktiv förbjuder diskriminering på grund av ras eller etnicitet av offentliga eller privata aktörer inom olika områden, inklusive sysselsättning och yrke, utbildning, tillgång till och tillhandahållande av varor och tjänster som är tillgängliga för allmänheten, socialt skydd och sociala förmåner.
* Friskrivningsklausul: Europeiska unionen avvisar teorier som försöker fastställa förekomsten av separata mänskliga raser. Användningen av termen “rasligt ursprung” i fördraget om EU:s funktionssätt och direktivet om rasjämlikhet innebär inte att sådana teorier accepteras.
Några viktiga synpunkter om läget i Sverige från Ibn Rushd:
–Tillgång till bankkonton. Både Nordea och Swedbank nekar muslimska organisationer finansiella tjänster på grund av att islamofobiska rykten inte kan bevisas eller motbevisas till vad banken kallar tillfredsställande Fiduciary duty och compliance-regler.
–Offentlig finansiering till civilsamhällets organisationer nekas, eller återkrävs från muslimska organisationer. Anledningen menar bidragsorgan är att muslimska organisationer inte anses på ett “tillfredsställande” sätt uppfylla bidragens kriterier eller på ett “tillfredsställande” sätt stå för demokratiska värderingar. Termen “tillfredsställande” definieras ofta retroaktivt och olika standarder verkar användas för kristna och sekulära organisationer respektive för muslimska organisationer.
–Civilsamhällesorganisationer saknar juridisk möjlighet att överklaga politiska beslut och har små möjligheter att fullfölja överklagan mot ett förvaltningsbeslut. Beslut, som i exemplet ovan, är nästan omöjliga att överklaga eller stämma för diskriminering, eftersom diskrimineringslagar utgår från privata individers rättigheter, inte privata aktörers rättigheter. Icke-statliga organisationer har små budgetar som dessutom begränsas av det bidragsorgan som en vädjan till, överklagan eller stämmning skulle beröra. Maktförhållandet gör att civilsamhällesorganisationer ofta väljer att inte gå vidare med sin anklagan. Samtidigt har beslutsorganen otömbara fickor om en civilsamhällesorganisation väljer att gå vidare med sin anklagan. Det finns inga begränsningar för hur mycket resurser ett beslutsorgan får använda på att motarbeta att en civilsamhällesorganisation ska få bidrag om en politisk vilja eller rasistisk struktur tillåter det.
–Nya juridiska regler skapas retroaktivt och skapar olika måttstockar för organisationer med och utan muslimsk profil. I fallet Svenska Unga Muslimer (SUM) överklagan, väljer den 2:a juridiska instansen kammarrätten, efter att SUM först vunnit i 1:a instans, att tillämpa finansieringsregler för trossamfund istället för regler för ungdomsorganisationer. Detta gjorde det möjligt att pröva SUM mot en strängare måttstock än vad som gäller andra sekulära och kristna ungdomsorganisationer.
–Rapporter om ökad islamofobisk rasism. Flera rapporter från bland annat Barnombudsmannen, Brottsförebyggande rådet, Rädda barnen Sverige och LSU – Sveriges ungdomsorganisationer rapporterar om ett ökat hat och hot mot minoritetssamhällen, särskilt riktat mot det muslimska samfundet. Hatbrott motiverade av islamofobi har fördubblats under de senaste 10 åren. Nästan hälften av de icke-statliga organisationerna har upplevt någon form av hot och hat mot dess företrädare under det senaste året. Cirka 10 % av icke-statliga organisationer har varit tvungna att anpassa säkerhetsåtgärderna på grund av hat och hot. Inklusive att ställa in möten, byta mötesplats, hålla möten hemliga och stänga av kommunikationskanaler inklusive sociala medier. Särskilt barn lider av minoritetsstress och internaliserad rasism och hindras i sin vardag på grund av att rasism. Att bli utsatt för rasism i skolan får livslånga konsekvenser.
–Ojämlikt myndighetsutövande. Tamam, LSU och Ibn Rushd och Ibn Rushds medlemsorganisationer rapporterar att personer med icke-svenskklingande namn och minoritetsorganisationer, särskilt muslimska, möts av ojämlik behandling av statliga myndigheter. Få statliga myndigheter verkar öppna för en dialog som kan förbättra situationen utan oro och exempel bemöts istället med kritik eller utestängning.
Specifikt för Ibn Rushd:
-Medlemsorganisationer rapporterar svårigheter att få sina mötesplatser försäkrade på grund av försäkringsbolagens riskbedömningar av nivån på hoten mot muslimska mötesplatser och organisationer.
-Folk väljer att inte engagera sig och ha representativa roller i Ibn Rushd eftersom mediauppmärksamhet kommer med risker för personlig säkerhet.
-Deltagare vägrar att vara med på foton publicerade med organisationslogotyp, i Ibn Rushds kanaler, eller med namn eftersom kopplingen med Ibn Rushd tidigare har inneburit att personer söks upp och bli föremål för islamofobiska extremister.
-Ibn Rushd personal och representanter har nekats jobb, privata banklån etc med motiveringen att de är kopplade till Ibn Rushd och/eller andra muslimska organisationer.
-Ansökningar om offentliga medel tillsammans med samarbetspartners har avslagits när Ibn Rushd sitter i referensgruppen/styrgruppen medan exakt samma ansökan utan Ibn Rushd i referensgruppen/styrgruppen godkänns.
-Flera statliga rapporter har initierats för att utreda Ibn Rushd. Ofta tas initiativet till att utreda baserat på islamofobiska myter och rykten som maskeras som legitim kritik. Alla granskningar har resulterat i en bekräftelse på att Ibn Rushd uppfyller kraven för offentlig finansiering. Trots det begär fler och fler offentliga organ att Ibn Rushd ska utredas och politiska nämnder nekar Ibn Rushd finansiering med hänvisning till samma redan utredda myter och rykten.
Läs vidare i Ibn Rushds konsultationssvar.
Contribution1ef339e5-a0c9-4223-83d6-c98bede58af022663