Bidragsmodell med fokus på kvalitet istället för volymjakt

Folkbildningsrådet har tagit fram ett förslag till ny bidragsmodell för studieförbunden. Mats Bernerstedt har lett projektgruppen som tagit fram förslaget, som när detta skrivs är på remiss. Planen är att det nya förslaget ska kunna sjösättas 2024. Vi träffade Mats för ett samtal om folkbildningens självständighet och styrning som främjar god kvalitet.

Publicerad först i Ibn Rushds verksamhetsberättelse 2022.

Vilka fördelar Finns det med folkbildningens frihet och självständighet?

– Studieförbundens och folkhögskolornas självständighet är en grundförutsättning för folkbildningen. Utan det är det inte folkbildning, då är det något annat. Från statens sida har man under väldigt lång tid uttryckt att

Mats Bernerstedt. Foto Folkbildningsrådet.

folkbildningen ska vara en självständig kraft fri från staten, som ska stödja folkrörelserna. Man har önskat ett Sverige med starka folkrörelser. Och då är inte minst studieförbunden redskapet för att skickliggöra de här organisationerna att vara röstbärare.

– Vi har valt att förstärka självständigheten i vårt förslag till ny bidragsmodell. I början av 1990-talet genomfördes en styrningsreform som egentligen aldrig blev av i praktiken. Man filade lite grann, men fortsatte att fördela pengarna efter kvantitativa mått. Det vi gjort nu är att vi har återgått till folkbildningspropositionen från 1990/91, beskrivningen där av vad Folkbildningsrådet ska ha för uppgift. Då fanns en stark förväntan att folkbildningens ökade självständighet och frihet skulle medföra att folkbildningen tar tag i sina egna frågor och jobbar med kvalitetsfrågorna. Det försöker vi göra verkstad av nu, genom att bygga ett system som helt och hållet bygger på kvalitetsbedömningar. Inte på att mäta, utan på att bedöma kvalitet. Det kommer finnas mätvariabler med också, men till sist är det en samlad bedömning som görs och som ska ligga till grund för studieförbundens bidragsandelar. Vi kommer också att låta forskare eller professionella utvärderare följa upp olika delar som vi har valt ut, som har betydelse för bedömningen. Vad är framgångsrik verksamhet? Det är vad utvärderingen ska sysselsätta sig med att det måste finnas verifikationer och dokumentation. Med den här modellen hoppas vi att problemen med kostnadsersättningar kommer att minska kraftigt. När verksamhetsvolym inte längre är avgörande för kommande bidragsandel kommer det inte bli lika intressant att så att säga ”köpa” verksamhetstimmar, att locka grupper eller föreningar att rapportera verksamhet för att studieförbundet ska bibehålla bidragsandelar. Utan det kommer bli mer intressant att uppfylla de egna kvalitetskriterierna, det är själva tanken med modellen.

Vad är god kvalitet i folkbildning?

– Vi anser att varje studieförbund själv måste beskriva vad kvalitet är i relation till studieförbundets egen profil och särart. Det är en väsentlig del av kvaliteten. Vi har också formulerat det vi hoppas kan ses som en allmänt accepterad beskrivning av vad studieförbundens kvaliteter består av. En beskrivning av studiecirkeln som idé. Betoningen av folkbildningen som en kompensatorisk kraft som ska ge mer till de som fått mindre tidigare, som får mindre i övrigt i samhället. Utöver det är god kvalitet det som leder till de önskade samhällseffekterna som staten har uttryckt i de fyra syftena med bidragsgivningen. Olikheterna mellan studieförbunden är en av själva grundbultarna för folkbildningen. Så om vi gynnar det, så är vi trygga med att de här effekterna som staten vill ha kan uppnås. Så god kvalitet är den egna profilen, att man når upp till de här grundläggande allmänna kvalitetskraven, vad ett studieförbund ska syssla med, och att det bidrar till att nå de här samhällseffekterna.

Hur har Riksrevisionens granskning påverkat förslaget?

– Riksrevisionens har ju bara granskat studieförbundens hantering av kostnadsersättningar. Det Riksrevisionen har synpunkter på är kvaliteten på kontrollverksamheten, vilket ju är något helt annat än kvalitet i verksamheten. Den har de inte alls tagit ställning till. Riksrevisionen har granskat studieförbunden utifrån villkoren för bidrag. Och det Riksrevisionen har identifierat är ju en ganska slarvig hantering av många studieförbund när man betalat ut ersättning för kostnader i samband med folkbildningsverksamhet. Bristande dokumentation, det saknas kvitton och sådana saker som är självklarheter i alla andra sammanhang. Samtidigt är det viktigt att påpeka att i större delen av studieförbundens verksamhet används inte kostnadsersättningar. Det har kommit bort i debatten.

– I det nya förslaget till bidragsmodell har vi valt att väldigt tydligt skärpa kraven kring kostnadsersättningar,

Vissa kommuner och regioner bygger sina egna fördelningsmodeller, som ofta blir kostsamma i administration för både bidragsgivare och studieförbunden. Vad innebär den nya bidragsmodellen för lokala bidragsgivare i kommuner och regioner?

– Det står ju helt fritt för kommuner och regioner att välja den modell man vill. Men andelen av lokala bidrag som äts upp av administration av lokala fördelningsmodeller och särskilda krav på redovisning etc. kan växa hur mycket som helst. Förut valde Sveriges kommuner och regioner att göra rekommendationer, och vanligtvis handlade det om att följa Folkbildningsrådets modell. Det kommer att bli svårt att göra nu, det är inte rimligt att varje kommun bygger upp en egen bedömarpanel som bedömer kvalitet i studieförbundens lokala verksamhet. Istället har vi sagt att Folkbildningsrådet kommer att ge kommuner förslag till fördelningsparameterar. Och de kommer att bygga på ett urval av indikatorer som vi använder på nationell nivå. Kvantitativa mått som vi bedömer signalerar kvalitet, vilka det är har vi inte valt ut än. Här kan tänka sig att man tar in andelen utbildade cirkelledare i en kommun, till exempel.

– Vi kommer att tillhandahålla en uträkning för varje kommun per studieförbund. I dag tillhandahåller vi inte något sådant från Folkbildningsrådet, utan studieförbunden har valt att själva skicka statistisk till kommuner och regioner som i sin tur gör beräkningarna. Framöver kommer vi att kunna ge dem kvalitetssäkrade siffror genom ett slags beräkningsunderlag. De kan använda det, helt och hållet, eller till delar. Det kommer att minska deras administration, säger Mats Bernerstedt.

Previous Sommarläsning: ”– Vi har vågat vara modiga”
Next Sommarläsning - Ny antirasistisk plattform: Kommittén mot antimuslimsk rasism 

Warning: count(): Parameter must be an array or an object that implements Countable in /home/ibnrush1/public_html/wp-content/themes/trendyblog-theme_new/includes/single/post-tags-categories.php on line 7

Andra artiklar