Debatt: Stå upp för muslimska kvinnors rätt till arbete

Debatt: Stå upp för muslimska kvinnors rätt till arbete

Den 14 mars i år fattade EU-domstolen ett beslut som möjliggör för företag och arbetsgivare att förbjuda anställda att bära slöja på arbetsplatsen. EU-domstolen hänvisar till neutralitetsprincipen och menar att arbetsgivaren har rätt att kräva ”neutral” klädsel. Men vad är egentligen neutralt? Vem är det som avgör vem som är neutral?

Tydligen kan man bara räknas som neutral om man är vit och sekulär, som muslim betraktas man inte som neutral och det kan vi tydligt se eftersom den här domen hittills bara drabbat muslimska kvinnor. När religionsprincipen borde vara en absolut och självklar rättighet så ger man i stället företagen företräde framför en av våra mest fundamentala rättigheter och inskränker dessutom vår arbetsrätt. Som muslimska kvinnor nekas vi tillträde till arbetsmarknaden, vi exkluderas, diskrimineras, och vår möjlighet att delta på lika villkor begränsas.

Med anledning av detta startades nätverket ”Rätten till våra kroppar”, ett initiativ som togs av ett gäng muslimska kvinnor från Göteborg. Nätverket som samlar aktivister, akademiker, organisationer och aktörer som arbetar med rättighetsfrågor. Nätverket fick snabb spridning runt om i landet från norr till söder.

Vi valde tillsammans att organisera demonstrationer i Malmö, Göteborg, Stockholm och Umeå under arbetarrörelsens internationella dag, den 1 maj. Vi ville delta i förstamajtågen och uppmärksamma EU-domen som hittills inte fått den kritik den förtjänar. Att arbetarrörelsen borde stå upp för den muslimska kvinnans rätt till arbete bör utan tvekan vara en absolut självklarhet, men det är inte bara en arbetarfråga utan även en feministisk fråga.

Trots att vi har en uttalad feministisk regering så har de varit helt tysta och passiva gällande domen, vi har inte fått höra ett enda uttalande eller fördömande. Regeringens tystnad är ytterst oroväckande, för en tystnad är alltid ett medgivande. Därför valde vi att bryta tystnaden genom vår aktion som fick stora rubriker när Stefan Löfven höll sitt förstamajtal i Malmö.

Vi hade plakat, banderoller och megafoner med oss och ställde oss precis bakom pressen. Under talet ropade vi i megafonerna: ”Stå upp för muslimska kvinnors rätt till arbete, Stefan Löfven, du har en uttalad feministisk regering som varit helt tysta gällande domen. Var är din så kallade feministiska regering när den behövs?”

Löfven tvingades avbryta sitt tal och blev tyst under en kort stund. Men han besvärade sig inte att bry sig om eller besvara vad vi just hade sagt.

Tystnaden kring domslutet måste upphöra. För beslutet leder till att vi muslimska kvinnor missgynnas systematiskt, och bidrar till att vi får sämre förutsättningar ute i samhället, i synnerhet på arbetsmarknaden. Beslutet begränsar även vårt vardagliga liv, vår möjlighet till egenförsörjning och egenmakt.

När våra mest grundläggande rättigheter åsidosätts och inskränks så har regeringen ett ansvar att ändra på detta. Men så länge de förblir tysta, handlingsförlamade och passiva så kommer vi fortsätta ställa krav och genom påtryckningar kommer vi att se till att de som upprätthåller rasistiska och diskriminerande strukturer, de som kränker våra rättigheter, missbrukar sina maktbefogenheter, ställs inför rätta och får påföljder för sitt agerande. Det vi kräver är ett tydligt ställningstagande, att regeringen omedelbart bryter sin tystnad och behandlar oss muslimska kvinnor värdigt.

Nätverket ”Rätten till våra kroppar” har formulerat en kravlista och vi kräver tillsammans att följande åtgärder vidtas:

  • Regeringen ska fördöma EU-domslutet och stå upp för muslimska kvinnors rätt till arbete och till sin religiösa identitet.
  • Det ska göras en kartläggning av diskrimineringen som sker utifrån religion, ras/etnicitet, kön, funktionsvariationer etc., och tas aktiva åtgärder mot diskrimineringens konsekvenser.
  • Regeringen ska skapa en fond som ger ekonomiskt stöd för individer och föreningar att driva sina diskrimineringsärenden.
  • Straffen för diskriminering ska höjas till nivåer som avskräcker företag och institutioner från att diskriminera.

Text: Jasmin Nur Ismail

Jasmin Nur Ismail är en 21-årig aktivist som nyligen fått pris som “Årets kvinnliga eldsjäl” på Hjärtat i Malmögalan.

Previous Första arabiska bokmässan i Skandinavien
Next Örebro Moské utsatt för misstänkt brandattentat

Andra artiklar