Ledare: Alla har rätt till folkbildning

Ledare: Alla har rätt till folkbildning

”Läs i din Herres namn, Han som har skapat – skapat människan av en grodd som sätter sig fast! Läs! Din Herre är den Främste Givaren, som har lärt [människan] pennans [bruk], lärt människan vad hon inte visste!”

Så lyder de första orden ur Koranen som uppenbarades enligt den muslimska historietraditionen. Det är för mig en inspiration och kompass om att alltid sträva efter upplysning, söka kunskap och finna svar.

Det är också en av pelarna som folkbildningsuppdraget bygger på. Att ge alla en möjlighet att läsa, skriva och söka kunskap. Kunskapssökandet ska inte vara ett privilegium reducerat till vissa, utan ett påbud riktat till alla samhällsklasser och alla människor oberoende av förkunskaper.

Profeten Mohammad (guds frid och välsignelse över honom) var analfabet när ängeln Gabriel uppenbarade sig för honom. Han kunde varken läsa eller skriva. Ändå hade just han valts ut att få Guds budskap, Koranen. Analfabetismen bör alltså inte vara hinder för att söka kunskap, utan snarare en anledning till att göra just det.

Inte heller bör kunskapssökandet ses som en fas som tar slut när man till exempel råkar bli Guds utvalda profet. Lärandet ska i stället ses som något varaktigt, livslångt och alltid förnybart.

Kunskapssökandet har varit djupt förankrat i större delen av den muslimska historien. I 1100-talets Andalusien fanns det till exempel en vetenskapsman och filosof vid namnet Ibn Rushd. Han gjorde sig känd för att lyfta det mänskliga förnuftets roll i förståelse av sin omgivning, och i förståelsen och tolkningen av de religiösa texterna. Ibn Rushds filosofi vilade på ett jämlikt förhållande mellan tro och förnuft.

Det är också detta arv vi tar med oss i vårt studieförbund som bär just Ibn Rushds namn. Vi strävar mot att med folkbildning som metod ge människor möjligheter att söka kunskap som är viktig för dem, som kittlar deras nyfikenhet, och som stärker deras ställning och identitet.

Omar Mustafa
Förbundsrektor på Ibn Rushd

Andra artiklar

Debatt: Fira religionsfriheten 12 februari

Den 12 februari för snart 300 år sedan fick muslimer och judar delvis religionsfrihet i Sverige. Därför har vi har anledning att fira den dagen.

Möten över religionsgränserna

Interreligiös verksamhet innebär möten över religionsgränserna och bygger på övertygelsen om att religion är en positiv kraft i ett modernt samhälle, och att det är mycket mer som förenar religionerna

Läkare ser ingen risk med att fasta

Hur förhåller sig en läkare till vad islam säger om fastan? Kupolen frågar Mariam Elbornsson, överläkare, specialist i Internmedicin, Endokrinologi och Diabetes i Göteborg.

0 Comments

No Comments Yet!

You can be first to comment this post!