Förslag på nya villkor för stödet till civilsamhället presenteras samtidigt som politiken signalerar behov av hårdare kontroll. Det nya förslaget innebär att offentliga pengar lättare ska kunna strypas om det finns risk att dessa går till antidemokratisk verksamhet. Exempelvis föreslås en ny nationell stödfunktion som ska kunna utreda aktörer och enskilda individer vid misstanke om kopplingar till våldsbejakande extremism. Ibn Rushd besvarar remissen.
Intentionen är att skydda svensk demokrati. Ibn Rushd studieförbunds remissvar pekar dock på att slutbetänkandet fortfarande lämnar många frågor obesvarade, att förslaget saknar konsekvensanalys, samt att demokrativillkoren riskerar att bli en förlängning av redan befintlig strukturell diskriminering som underminerar demokratin som är tänkt att skyddas.
Ibn Rushds analys kommer med en stark uppmaning om att regeringen bör titta på myndigheter som redan gjort samma kvalitétsresa utan att riskera att stänga människor ute. Exempelvis Skatteverket som har valt att stötta skattebetalare snarare än att straffa ut dem. Samt tio förslag som kan hjälpa till att minska demokrativillkorens negativa konsekvenser.
Läs Ibn Rushds Tio förslag för att minska demokrativillkorens negativa konsekvenser nedan >>>
Frågor kvarstår
Utanförskap skapar stora utmaningar för samhälle och offentlighet och är i längden mycket mer kostsamt än det ideella engagemanget i civilsamhället. Därför är det uppseendeväckande att detta förslag riskerar att stänga fler människor ute utan att först besvara grundläggande frågor.
Vad ska faktiskt hända med de som hamnar utanför de nya villkoren och de som inte uppfyller demokrativillkoren? Vad är deras möjligheter till att ”återdemokratiseras” eller är intentionen livslång svartlistning och utanförskap? Och på vilka premisser ska det faktiskt avgöras hur demokratisk en person eller organisation är?
Oförutsedda konsekvenser och omotvägda effekter
Flera av Ibn Rushds medlemmar vittnar redan nu om en känsla av att politiken tolkar deras grundlagsskyddade föreningsfrihet som ett val, eller ännu värre, ett hot mot samhället. Dessutom rapporterar flera medlemsorganisationer att de har svårt att få stöd från det offentliga när de behöver hjälp och stöd. Tilliten till samhällets grundläggande funktioner är på många håll redan låg och det krävs idag stora insatser för organisationer med religiös eller etnisk inriktning att verka på lika villkor med andra typer av organisationer.
Ibn Rushd menar att förslaget inte tar tag i de demokratiska utmaningar civilsamhället faktiskt står inför. Förslaget riskerar istället att förstärka befintliga negativa strukturer och spä på utsatthet, rasism, islamofobi och andra intersektionella hinder. Genom att detta inte tas i åtanke kan förslaget få allvarliga oförutsedda konsekvenser. Allra värst konsekvenser spås förslaget ha för de som står längst ifrån samhället.
Förslaget om det går igenom riskerar dessutom att skapa en ännu större klyfta mellan offentliga aktörer och aktörer som behöver stöd i sin demokratiska resa. Eftersom förslaget innebär att viktiga aktörer i civilsamhället som bekämpar utanförskap (hela förbund på nationell nivå) kommer stängas ute – om enskilda individer på lokal nivå i anslutning till organisationen upptäcks ha vaga ”kopplingar” till våldsbejakande extremism. I och med att betänkandet misslyckas med att ta utfallet i beaktande så läggs heller inga förslag fram för att balansera dess konsekvenser.
Demokrativillkoren riskerar att skapa ett komplext system där det är svårt för den som vill göra rätt för sig att förstå och tillämpa reglerna. Vaga och integritetskränkande kontroller riskerar dessutom att stänga människor ute från samhället och skapa mer oro än tillit.
Odefinierade begrepp ska styra bedömningar
Kopplingar till våldsbejakande extremism eller antidemokratiska miljöer är något som diskuteras återkommande i utredningen men utan att närmare definiera eller ens närma sig vad som menas med koppling. I något sammanhang nämns även indirekta kopplingar.
Ordet ”kopplingar ” är avgörande men kvarstår ändå helt odefinierat i betänkandet. Det innebär att risken för godtyckliga bedömningar är överhängande för både individ och organisation. Resultatet är att rättsäkerheten för Sveriges 200.000 föreningar sätts ur spel.
Finns andra sätt
Slutligen ser Ibn Rushd andra vägar än de föreslagna demokrativillkoren och en ny stödfunktion förlagd på Center mot Våldsbejakande Extremism. Varför inte använda demokratiska indikatorer för att se var det finns svaga punkter och då sätta in extra resurser istället för att ta bort resurser? Det är så många av oss inom civilsamhället arbetar med de grupper som är i behov av demokratifrämjande insatser. Särskilt de som hamnat fel och behöver stöd.
Regeringskansliet kan exempelvis vända sig till Skatteverket som sedan tio år framarbetat rutiner för fördjupad dialog med skattebetalare istället för fler straffverktyg. Se exempelvis rapporten ”Nudge eller hot? – En jämförelse av mjuka och hårda incitament till skatteinbetalning”.
På köpet har myndigheten vunnit svenska folkets förtroende och är idag en av de myndigheter som svenskar har starkast förtroende för.
Vägen framåt
Demokrativillkoren riskerar att skapa ett komplext system där det är svårt för den som vill göra rätt för sig att förstå och tillämpa reglerna. Vaga och integritetskränkande kontroller riskerar dessutom att stänga människor ute från samhället och skapa mer oro än tillit. Något som riskerar att få allvarliga konsekvenser för och nedkylningseffekter på föreningsfriheten. Ska demokrativillkoren införas krävs kontrollmekanismer och motvikter som kan balansera ut förslagets negativa konsekvenser.
Ibn Rushds föreslår:
Tio förslag för att minska demokrativillkorens negativa konsekvenser.
Slutbetänkandet SOU 2021:99 om stödet till det civila samhället
Bakgrund
Regeringen föreslår att villkoren för stödet till civilsamhället, inklusive folkbildningen, ska uppdateras. Arbetet förväntas avrundas i juli 2022 då regeringen planerar att lägga fram en proposition om nya så kallade demokrativillkor. Kultur- och demokratiministern Jeanette Gustafsdotter meddelar därutöver att hon kommer föreslå en uppdaterad förordning för stödet till folkbildningen 2024.
