Folkbildningen i dag: Så stärker den demokratin

Folkbildningen i dag: Så stärker den demokratin

Under 1900-talet bidrog folkbildningen till att utjämna klyftor och göra det möjligt för fler att delta i samhällsutvecklingen. Den funktionen har den fortfarande. – Utmaningarna är på många sätt desamma, säger Folkbildningsrådets general-sekreterare Maria Graner.

I september 2018 presenterade Folkbildningsrådet en undersökning där 5 000 studiecirkeldeltagare svarat på hur de upplevt de studiecirklar de deltagit i. Förutom att en överväldigande majoritet – nio av tio av de som svarat – är nöjda med sina cirklar vittnar resultaten om folkbildningens djupare värden. Bland de som deltagit i studiecirklar är det fler än i befolkningen som helhet som vidgat sina vyer under det senaste året, berättar rådets generalsekreterare Maria Graner.

– De säger att de har mött människor de annars inte hade mött och att de har haft samtal om samhällsfrågor, säger hon.

Folkbildningsrådet är den samhälleliga instans som fördelar statens stöd till folkbildningen. Rådet följer även upp studieförbundens och folkhögskolornas verksamhet.

Även om större delen av det ekonomiska stödet har formen av en generell klumpsumma är trenden att de riktade insatserna blir allt fler. Satsningen på utrikesfödda kvinnor som du kan läsa om längre fram i den här tidningen är en sådan. En annan är den särskilda demokratisatsning där Ibn Rushds Aktivistguiden (se sidan 22) är ett av de projekt som fått pengar.

– Det är en satsning som kommer ganska hastigt och ska genomföras direkt. Den måste gå till aktörer som redan arbetar med de här frågorna, konstaterar Maria Graner.

Demokratin, och dess utmaningar, har varit ett hett samtalsämne det gångna året. Ett av skälen till att staten stöttar folkbildningen är att den stärker demokratin, men hur ser sambandet ut i praktiken?

– Ett enkelt sätt att uttrycka det på är att människor med högre utbildningsnivå tenderar att ha högre tilltro till demokrati och till vetenskap, vilket ju är en förutsättning för att över huvud taget kunna utöva sina demokratiska rättigheter. Folkbildningen bidrar till det tillsammans med utbildningsväsendet, säger Maria Graner.

Folkbildningspedagogik är dessutom i sig demokratisk, menar hon.

– En studiecirkel handlar om att samla människor, att alla ska få göra sin röst hörd. Det blir en sorts praktisk övning i demokratiskt handlande som också är jätteviktig.

Under 1900-talet spelade folkbildningen en viktig roll för samhällets demokratiska utveckling. Maria Graners uppfattning är att folkbildningen behövs av samma skäl nu som då – för att bidra till människors utveckling och lärande, höja bildningsnivån i samhället och överbrygga klyftor mellan människor.

– Folkbildningen är väldigt mycket av ett kitt som håller samman och som gör att människor möts i olika konstellationer. Det bygger tillit, något som inte minst är viktigt i dag. När samhället är segregerat så att man mest möter ganska likasinnade blir folkbildningen en arena som kan utmana det, säger hon.

mötet är centralt inom folkbildningen. Det kan gälla möten med personer som tänker helt annorlunda, men också med sådana som är mer lika en själv. Alla studieförbund och folkhögskolor har en ideologisk grund som de vilar på, något Maria Graner menar gör dem till idealiska plattformar för demokratisamtal.

– Man rustar sina cirkeldeltagare med en utbildning i pedagogik men också i att tänka kring värderingsfrågor. Det blir en självklar ingång i verksamheten och det finns en beredskap för att ta de här frågorna.

Grunden för folkbildningens demokratiarbete är den verksamhet som sker under dess paraply varje dag. Och det kan gälla allt ifrån gitarrcirklar i Malmö till matlagning i Tensta. Ett minskat stöd till folkbildningen skulle, menar Maria Graner, riskera att ställa vissa mindre orter helt utan kulturverksamhet. Det skulle också ta udden av den handlingsberedskap som folkbildningen gav prov på i samband med den stora flyktingströmmen 2015.

– Folkbildningen var då väldigt snabb med att säga vi kan ta ett ansvar, vi tror att vi har verktyg för att göra nytta här. När läget blev akut fick man medel och var oerhört snabbt på banan. Det skulle man bli av med om man minskade stödet.

Tendensen att en allt större del av pengarna öronmärks oroar många, och det är en oro som delas av Maria Graner.

– Går man in och styr för mycket gör man våld på hela tanken om folkbildningen som fri och deltagarstyrd, säger hon.

Text: Hanna Svensson
Foto: Folkbildningsrådet

Fakta: Fyra syften med det statliga stödet till folkbildningen

Att stödja verksamhet som bidrar till att stärka och utveckla demokratin

Att bidra till att göra det möjligt för en ökad mångfald människor att påverka sin livssituation och skapa engagemang att delta i samhällsutvecklingen

Att bidra till att utjämna utbildningsklyftor och höja bildnings- och utbildningsnivån i samhället

Att bidra till att bredda intresset för och öka delaktigheten i kulturlivet

Texten går även att läsa i Kupolen nummer 4/2018. Vill du veta mer om tidskriften och kanske prenumerera? Klicka här!

Andra artiklar

Kreativitet lyfts i Kristianstad

Över 200 ansökningar kom in, men bara 27 projekt beviljades stöd inom ramen för Kulturrådets satsning på ”Kreativa platser”. En av de kreativa platserna är Gamlegården i Kristianstad där det

Partierna: Det här vill vi göra

Hotbilden mot landets moskéer är ett problem som det åligger det allmänna att lösa, menar professor Mattias Gardell. Kupolen frågade de åtta riksdagspartierna vad de vill göra åt saken –

Att avbilda eller avbildas

De är spoken word-artister, poeter, skådespelare, sockerskulptörer, digitala bildkreatörer och hennamålare. Identiteten som kvinnor, muslimer och konstnärer har de gemensamt. Ibn Rushd distrikt Gotland, Stockholm, Uppsala samlade dem till ett