Nya cirkelledare i gammal tradition

Nya cirkelledare i gammal tradition

Varje termin bänkar sig ett stort antal personer för att lära sig mer om folkbildningens unika pedagogik och stärkas i sina roller som cirkelledare hos Ibn Rushd. De gör det som en del av en lång tradition – de första svenska studieförbunden bildades för över hundra år sedan.

Hösten 2018 har Ibn Rushd utbildat cirkelledare från Sundsvall i norr till Malmö i söder. Utbildningarna riktar sig främst till personer som redan varit med ett tag som cirkelledare och har koll på uppdragets administrativa sidor, men som vill utvecklas och stärkas i sina roller.

– Jag fick reda på att utbildningen skulle hållas och tyckte att det lät som bra kunskaper, säger Alaa Zareen, en av deltagarna i cirkelledarutbildningen i Kristianstad.

Till sin hjälp har deltagarna det nya utbildningspaket som Ibn Rushd tog fram under våren 2018, bestående av en handbok, en utbildningsmall och ett pedagogiskt pussel. Pusslet är ett sätt att skapa interaktivitet kring folkbildningens uppbyggnad och olika nyckelbegrepp, såsom deltagarstyrt, fritt och frivilligt och flexibelt.

– Vi fick veta mycket om hur ett studieförbund fungerar, men också om hur man jobbar med grupper och om att olika personer lär sig på olika sätt, berättar Alaa Zareen.

Sedan bara någon månad tillbaka finns studiematerialet Det fria lärandet som komplement till handboken för cirkelledare. Häftet går på djupet med fenomenet folkbildning – dess särart, pedagogik, historia och demokratiska betydelse. Dessutom ger Det fria lärandet en bild av vad som utmärker folkbildningen hos just Ibn Rushd.

– Eftersom Ibn Rushd når ut till människor och grupper som saknar en lång erfarenhet av organisering är vi med och skapar ett inkluderande samhälle. Vi gör det möjligt för människor att utvecklas och känna egenmakt, konstaterar Lamia Elamri, Ibn Rushds verksamhetschef som medverkar i häftet.

Samtidigt som många av Ibn Rushds deltagare och cirkelledare är relativt nya i Sverige är fotspåren de går i gamla. Enligt utbildningshistorikern Niklas Hill, som också är med i Det fria lärandet, hölls de första svenska studiecirklarna för nästan 120 år sedan, närmare bestämt år 1902.

– Årtalet är lite omtvistat men det var definitivt i början av 1900-talet i alla fall, säger han.

Vid den här tiden var Sverige ännu ingen demokrati. Det var också ett land som var mitt inne i flera stora omvälvningar. Människor flyttade i allt större skala från landsbygden in till städerna och allt fler började jobba inom den växande industriella näringen.

– Tidigare var det så att de flesta lärde sig sådant de behövde för att utöva sitt yrke hemma, men i och med industrialiseringen så fungerade inte det längre. Det fanns en ojämlikhet och ett behov av att lära sig mer, säger Niklas Hill.

Han är doktorand vid Stockholms universitet och forskar om folkbildningens historia. Mer specifikt går han igenom föreningshandböcker från 1940-talet och framåt i syfte att kartlägga den pedagogiska och ideologiska utveckling som skett.

– De här böckerna berättar väldigt mycket om tiden då de skrevs, om hur man såg på jämställdhet och allt möjligt. Det är spännande, säger han.

I takt med att samhället förändrades växte folkrörelser fram. Människor organiserade sig kring olika saker som de trodde starkt på, såsom bättre villkor för arbetarklassen, allmän nykterhet och rätten att bilda fria trossamfund. För att kunna förändra krävdes kunskap och det var i den kontexten som de första studieförbunden bildades. Studieförbundet NBV har sitt ursprung i Godtemplarordens studieförbund som grundades redan 1895 och Arbetarnas bildningsförbund, ABF, tillkom 1912.

Att folkbildningen uppstod och växte sig stark i just Sverige har enligt Niklas Hill sin förklaring i att här funnits alldeles speciella förutsättningar. En av dem är den allmänna folkskolan som infördes 1842.

– På 1800-talet så var det så att även om Sverige var ett väldigt fattigt land så var det ändå många som var läs- och skrivkunniga. Att det funnits läskunnighet har varit en förutsättning för folkbildningen. Många studiecirklar har ändå gått ut på att lära sig genom böcker.

Efter ABF:s tillkomst 1912 bildades ytterligare en handfull studieförbund av de svenska folkrörelserna. Frikyrkorörelsen grundade Bilda, frilufts- och miljörörelsen Studiefrämjandet och idrottsrörelsen Sisu. Studieförbundet Vuxenskolan har sin grund i landsbygdsrörelsen och den liberala rörelsen, Medborgarskolan i Moderaterna och Sensus i Svenska kyrkan. 2008 fick även den muslimska folkrörelsen ett studieförbund i form av Ibn Rushd – en tillkomst du kommer att kunna läsa mer om i kommande nummer av tidskriften Kupolen.

En demokrati, med allmän och lika rösträtt för män och kvinnor, blev Sverige 1921. Först flera decennier senare blev högre utbildning en angelägenhet för var och en, och här menar Niklas Hill att studieförbunden och folkhögskolorna har gjort stor skillnad.

– Det finns många som kanske aldrig hade haft en chans att komma någonstans i livet om det inte hade varit för folkbildningen. Det har förstås också betytt mycket för samhället i stort, säger han.

Under förra århundradet hände det mycket med jämlikheten i Sverige och nu är det fler av samhällets dörrar som står öppna för alla. Samtidigt finns en utveckling där polariseringen ökar, klyftorna växer och demokratin inte längre kan hållas för självklar.

Att göra det möjligt för marginaliserade grupper att organisera sig, precis som i det tidiga 1900-talets folkrörelser, är ett av syftena med Ibn Rushds verksamhet. Cirkelledaren Alaa Zareen i Kristianstad tror på folkbildningen som stärkande kraft.

– Särskilt för oss som inte varit i Sverige så länge är det här nyttiga saker, säger hon.

Text: Hanna Svensson
Foto: Ibn Rushd Södra

Texten går även att läsa i Kupolen nummer 4/2018. Vill du veta mer om tidskriften och kanske prenumerera? Klicka här!

 

Andra artiklar

Hot mot moskéer – ett svart facit

Sex av tio svenska moskéer har utsatts för någon form av fysiskt angrepp, såsom klotter, stenkastning eller brand. Mer än var fjärde moské har utsatts fler än tio gånger. De

Kreativitet lyfts i Kristianstad

Över 200 ansökningar kom in, men bara 27 projekt beviljades stöd inom ramen för Kulturrådets satsning på ”Kreativa platser”. En av de kreativa platserna är Gamlegården i Kristianstad där det

Ledare: Att stå upp för demokratin

Hösten 2011 höll jag en utbildning om stärkt föreningsliv som ett av mina första uppdrag på Ibn Rushd. Utbildningen kretsade kring demokrati. Hur skapar vi en intern demokrati i föreningslivet?