Ledare: Att stå upp för demokratin

Hösten 2011 höll jag en utbildning om stärkt föreningsliv som ett av mina första uppdrag på Ibn Rushd. Utbildningen kretsade kring demokrati. Hur skapar vi en intern demokrati i föreningslivet? Hur synliggör och förebygger vi härskartekniker och förtryckande strukturer? Hur bidrar vi till demokratin i samhället i stort? Vid frågestunden säger en av deltagarna att han reagerar negativt på termen demokrati. Han har nämligen hört att det är oförenligt med islam.

Antidemokratiska rörelser har i många år försökt påverka muslimer i antidemokratisk riktning. Man har spridit myter om att demokratin är ett västerländskt påfund för att styra över muslimska länder och att bara Gud har mandat att bestämma, inte människor. Hur det skulle gå till praktiskt i en förening eller i en stat (kanske en diktator som påstår sig vara styrd av Gud?) har varit oklart. Men det muslimska föreningslivet har alltid stått emot och tagit kampen mot de antidemokratiska idéerna. Den mest framgångsrika metoden har varit just folkbildning. Att ta ett samtal om demokrati och islam och låta människors förståelse av, och relation till, demokrati som fenomen växa.

Det är svårt att hitta en enhetlig definition av demokrati, men demokrati för mig är något mer än de formella valen. Även om nästan alla länder i världen genomför val är vissa val mer demokratiska än andra. Detsamma gäller i föreningslivet – demokrati är inte enbart att ha årsmöte med jämna mellanrum. Det handlar om huruvida strukturerna möjliggör för alla medborgare/medlemmar att delta i beslutsfattandet på lika villkor, eller om man i stället skapar trösklar och glastak för vissa delar av samhället.

Jag förklarar för frågeställaren att islam, enligt mig, påbjuder rådgivning och gemensamma beslut snarare än enmansstyre. Islam vill se engagemang och deltagande i samhällets
angelägenheter även om samhället inte är muslimskt. Det är påbjudet att delta i val och omröstningar för att välja det bästa av flera alternativ, att alliera sig med likasinnade även om de inte delar ens tro och att låta alla människor – även de mest kritiska – komma till tals. Jag förklarar också att demokrati innebär att vi minoriteter får våra grundläggande rättigheter skyddade. Den ger oss rätt att utöva vår religion och uttrycka vår mening, organisera oss, bilda sammanslutningar och kämpa för vår sak. Demokrati handlar om att alla värnar om den enskilde medborgaren och att den enskilde medborgaren värnar om det gemensamma.

Frågeställaren sa till slut att om demokrati betyder det som jag precis förklarade så kunde han stå upp för det. Demokratin är värd att kämpas för och folkbilda om oavsett om det är antidemokratiska muslimer eller antidemokratiska islamofober som lägger hinder i vår väg.

Text: Omar Mustafa, förbundsrektor Ibn Rushd

Ledaren går även att läsa i Kupolen nummer 1/2018. Vill du veta mer om tidskriften och kanske prenumerera? Klicka här!