Ledare: Ta chansen – höj din röst

Ledare: Ta chansen – höj din röst

Söndagen den 9 september är det val i Sverige. Vi får då möjlighet att välja de politiker och de partier vi vill ska styra våra kommuner, län och riksdag. Sverige har traditionellt haft ett högt valdeltagande men deltagandet ser väldigt olika ut i olika delar av landet. Under valet 2014 var deltagandet i några av de socioekonomiskt missgynnade storstadsförorterna runt 50 procent, jämfört med valdeltagandet nationellt som låg på över 84 procent.

Jag får ofta höra att folk som inte röstar gör det för att de saknar förtroende för politikerna, många känner sig svikna och ser inte att valdeltagandet gör någon egentlig skillnad. Inför årets val är känslan av besvikelse större än någonsin. Flera jag pratar med ser med hopplöshet på hur samhällsklimatet ändras i snabb takt. Förorterna beskrivs mer än någonsin på ett sätt som de boende inte känner igen sig i, man målar upp bilden av ”parallella samhällen” där svensk lag inte gäller och där islamistiska ”mörkermän” tagit kontrollen över gatorna och bland annat dikterar hur folk ska klä sig. Samtidigt finns en verklig bild av ökade dödskjutningar, segregerad arbetsmarknad, segregerad bostadsmarknad, barnfattigdom, sviktande skolresultat, folkhälsoutmaningar och en orättvis fördelningspolitik. Flera av de etablerade partierna har dessutom bestämt sig för att köra på en tuff populistisk retorik som pekar ut dem som bor i förorterna som ett problem.

Det ligger mycket i kritiken mot de etablerade partierna, men att inte rösta leder snarare till att de negativa förhållandena förstärks. Alla partier är inte lika. Det gäller att syna dem väl, utvärdera deras insatser och utspel och ställa tydliga krav på dem man väljer. Sedan är det i dag en stor skillnad på den nationella partilinjen och de lokala företrädare man väljer in till kommunen. Även i lokalpolitiken gäller det att ta reda på vad de olika partierna har gjort under föregående mandatperiod och vad de avser att göra framöver.

Det är omöjligt att hitta ett parti som överensstämmer med de egna värderingarna fullt ut. Vi behöver prioritera våra frågor och välja de företrädare som driver den politik vi tycker är allra viktigast. Om man mot förmodan är så pass missnöjd att man inte kan tänka sig att rösta på någon över huvud taget så kan man alltid rösta blankt. Det är ett bättre sätt att manifestera sitt missnöje än att inte rösta alls.

De strukturella problem och utmaningar som minoriteter och medborgare i socioekonomiskt missgynnade områden möter i dag löser sig inte genom ett avståndstagande från samhället. De löser sig genom organisering, aktivt deltagande och genom att man höjer sin röst. Den 9 september har vi en fantastisk möjlighet att visa vad vi tycker.

Text: Omar Mustafa, förbundsrektor Ibn Rushd

Ledaren går även att läsa i Kupolen nummer 2/2018. Vill du veta mer om tidskriften och kanske prenumerera? Klicka här!

Andra artiklar

Krönika: En text till mina kusiner

Precis som muslimer utsätts judar och deras religiösa lokaler ofta för hot och hat. Elias Carlberg, som själv är jude och har varit samordnare för Sveriges interreligiösa råd, reflekterar över

Örebro moské blickar framåt

Ett år har gått sedan två tredjedelar av Örebro moské ödelades i en brand. Nu hoppas moskéföreningen på att snart kunna komma i gång med återuppbyggnaden – men sorgen över

Folkbildningen i dag: Så stärker den demokratin

Under 1900-talet bidrog folkbildningen till att utjämna klyftor och göra det möjligt för fler att delta i samhällsutvecklingen. Den funktionen har den fortfarande. – Utmaningarna är på många sätt desamma,