Läkare ser ingen risk med att fasta

Hur förhåller sig en läkare till vad islam säger om fastan? Kupolen frågar Mariam Elbornsson, överläkare, specialist i Internmedicin, Endokrinologi och Diabetes i Göteborg.

Du är läkare och muslim. Ser du någon motsättning mellan det religiösa perspektivet på fastan och din medicinska kunskap?

– För mig är det inbyggt i islam att inget som är skadligt är tillåtet och att det ska vara balans mellan kropp, själ och ande. Som läkare tycker jag att islam är väldigt tydlig med vilka som ska fasta och vilka som inte ska göra det. Islam säger uttryckligen att den som är sjuk, gravid eller ammar inte ska fasta. Jag ser därmed ingen motsättning mellan det medicinska och islam, men personligen fokuserar jag mer på det religiösa när det gäller fastan. Fastan handlar ju om att fokusera på det andliga, att känna solidaritet, att känna in i sin egen kropp, och hur det är att inte ha mat. Det handlar om att lägga undan det kroppsliga och fokusera på vad jag vill med mitt liv och lägga undan det materiella för en stund. Under ramadan och fastan har vi en chans att fokusera på att bli bättre människor.

När säger islam att du inte kan fasta längre?
– Om du är frisk, så ser jag som läkare absolut ingen risk med att fasta, men det är så klart kopplat till det sunda förnuftet som islam uppmanar dig att använda. Även om det inte blir jättevarmt här i Sverige på sommaren så ska du förstås undvika att svettas för mycket så att du förlorar mycket vätska. Samtidigt är det bra att röra på sig. Gå och cykla är bra, men undvik att springa två mil mitt på dagen, om jag säger så.

Att fasta när fastebrytningen är mycket kort är påfrestande för kroppen menar Mariam Elbornsson.

– Kroppen behöver ungefär sex timmar på sig för att ta igen sig helt. Så ser det också ut i de muslimska länderna, där solen går ner på eftermiddagen. Som läkare vet jag att två timmars fastebrytning är för lite tid för att kroppen ska hinna återhämta sig. År 2009 kom Dar al-Ifta’ i Egypten, landets statliga organ ansvarig för fatwor, med en fatwa om att fastan inte ska överstiga arton timmar.

– Det skulle vara bra om europeiska fatwarådet kunde utforma en fatwa över max antal timmar för fasta. Islam är så pass brett att det alltid kommer finnas olika tankar om detta, men jag tycker att det inte är rimligt att fasta längre än 18 timmar, man måste hinna med att äta lite, be, äta igen och vila under den period på dygnet man inte fastar. Det finns en gräns för hur kort den tiden kan vara anser jag.

Möter du människor som tycker det är svårt att avgöra om de ska fasta eller inte?

– Jag arbetar med människor som har diabetes, och med diabetes typ 1, så kallad ungdomsdiabetes, får du inte fasta. Många känner att de går miste om något, eftersom fastan och ramadan innehåller så många dimensioner. Samtidigt inser diabetiker att de inte kan fasta. Problemet uppstår som alltid i gråzonerna. Kanske har de två sjukdomar som var för sig inte skulle vara några hinder, men som tillsammans blir det.

– Jag upplever ändå att människor litar på mig som läkare i dessa frågor, eftersom jag är muslim själv. Jag har en förståelse för vad Ramadan och fasta är, samtidig som jag är medicinare. Många säger att de upplever att de inte blir tagna på allvar när de kommer till läkare som inte är muslimer själva. Läkare vet ofta inte vad Ramadan innebär, men jag som muslim gör ingen lättvindig bedömning. Jag vet vad som står på spel för individen i fråga, hur viktigt det är för dem att kunna fasta.

– Skulle det vara ett gränsfall där jag som läkare känner att jag inte kan bedöma om denne ska fasta eller inte skulle jag rådfråga en imam, men det har aldrig hänt eftersom riktlinjerna är så tydliga inom islam. Är du frisk så kan du fasta och du ska inte utsätta dig själv för fara. Punkt.

Text: Hanna Stefansson