Större tydlighet om fasta i norr

Större tydlighet om fasta i norr

Det har funnits stor osäkerhet och otydlighet bland muslimer i Skandinavien om hur fastan under Ramadan ska genomföras när Ramadan infaller på sommaren.
När det inte går att observera soluppgång och solnedgång och dagarna är väldigt långa även i de delar av landet där solen inte går ner över huvud taget. Två nya beslut från Europeiska fatwarådet och Sveriges imamråd ger viktig vägledning.

Mahmoud Khalfi, imam i Stockholms moské och ordförande i Sveriges imamråd var en av dem som bjöd hit representanter från europeiska fatwarådet på en konferens sommaren 2015 som Ibn Rushd var med och arrangerade. Imamerna fick besöka Kiruna under Ramadan och själva uppleva att det i praktiken innebär att knappt ha två timmar på sig att äta och dricka, be och vila.
– Det är inte bra och det förstod imamerna från Europiska fatwarådet när de var här, säger Mahmoud Khalfi.
Koranens instruktioner om bönetider och fastetider översätts till praktik genom astronomiska beräkningar och observationer av olika astronomiska tecken. Det finns olika rättsskolor för hur detta ska göras. Ett konkret exempel på skillnaden mellan sådana skolor är olika sätt att räkna gryningens start. Gryningen startar när solskivans mittpunkt befinner sig i en viss vinkel (räknat i grader) i förhållande till horisonten. Olika skolor utgår från olika grader, så att gryningen infaller lite tidigare eller lite senare, beroende på vilken skola som följs. När solen aldrig sjunker under denna grad i förhållande till horisontlinjen under sommaren i nordligaste Skandinavien kan inte tiderna för bön, fasta och fastebrytning räknas fram.
Europeiska fatwarådet arbetar för att få en tydlig och enhetlig lösning på fastetiderna för alla muslimer i Europa. Det mest akuta problemet är hur fasta ska ske i områden där solen aldrig går ner på sommaren. För dessa områden kom fatwarådet med ett uttalande, en fatwa, kort efter besöket i Kiruna 2015. Beslutet innebär att man ska frysa kalendern för beräkning av bönetiderna och fasta i dessa områden från den sista dagen på våren då de astronomiska tecknen för soluppgång och solnedgång kan observeras med tydlighet, till den första dagen på sensommaren eller hösten då de astronomiska tecknen för soluppgång och solnedgång åter kan observeras i den aktuella staden. I norra Sverige är detta från april/maj till september.

I maj 2016 fattade Sveriges imamråd ett beslut att följa det turkiska religiösa direktoratet Diyanets kalender under 2016, och särskilt under Ramadan. Den kalendern beräknas enligt den så kallade hanafiskolan. Hanafiskolans sätt att beräkna gryningsljusets start ger en något senare gryning och därmed senare start på fastan än andra skolor. Beslutet fattades med stöd i ett annat uttalande från Europeiska fatwarådet om att muslimer i städer i norra Europa där solen går ner på sommaren, men bara en kort tid, kan använda turkiska kalendern.
Imamrådets talesperson Mahmoud Khalfi ser tre stora fördelar med beslutet.
1. Tydlighet.
2. Det finns en legitim, erkänd källa att gå till.
3. Beslutet skapar enighet, vilket ökar gemenskapen vid Ramadan. Olika församlingar gör på samma sätt.

Det svenska imamrådets beslut är inspirerat av det tyska imamrådets beslut att följa Diyanets kalender för böne- och fastetider.
En stor uppslutning imamer i Stockholm, från olika församlingar, har därefter enats om att använda samma kalender för
beräkning av bönetider. Det är första gången man enas om gemensamma bönetider. Förhoppningen är att detta ska sprida sig till fler städer.
Fastedagarna i norra Europa är fortfarande väldigt långa på sommaren, och därför har fatwarådet också betonat imamers skyldighet att underlätta och ge individuella fatwor till människorna som av någon anledning inte kan fasta. De kan i stället ersätta de saknade dagarna senare.
– Människor är olika, våra kroppar är olika. Vissa klarar av att fasta 19, 20 timmar om dygnet, andra gör inte det. På grund av sjukdom, ålder, graviditet, hårt arbete osv. Fastan under Ramadan ska inte vara ett självskadebeteende. Då är det bättre att ta igen fastan en annan dag i stället. Det gör dig inte till en sämre muslim, säger Mahmoud Khalfi.

Text: Sara Gunnerud & Hanna Stefansson

Previous "Det går bättre att jobba under Ramadan"
Next Läkare ser ingen risk med att fasta

Warning: count(): Parameter must be an array or an object that implements Countable in /home/ibnrush1/public_html/wp-content/themes/trendyblog-theme_new/includes/single/post-tags-categories.php on line 7

Andra artiklar

0 Comments

No Comments Yet!

You can be first to comment this post!