Partierna: Det här vill vi göra

Partierna: Det här vill vi göra

Hotbilden mot landets moskéer är ett problem som det åligger det allmänna att lösa, menar professor Mattias Gardell. Kupolen frågade de åtta riksdagspartierna vad de vill göra åt saken – och de fyra svaren vi fick hittar du här.

Socialdemokraterna:

”Vi socialdemokrater värnar religionsfriheten och ser ytterst allvarligt på våld, hot eller trakasserier mot muslimska församlingar liksom mot alla trossamfund. Alla trossamfund ska ha möjlighet att bedriva verksamhet och om de utsätts för våld, hot eller trakasserier är det en polisiär fråga. Den socialdemokratiskt ledda regeringen har under mandatperioden 2014–2018 ökat anslagen till säkerhet för trossamfund och skolor. Anslagen för säkerhet till trossamfund har under mandatperioden uppgått till cirka 45 miljoner kronor. Detta ska jämföras med perioden 2011–2014 då det fanns 3 miljoner kronor totalt. Regeringen har höjt anslagen till säkerhet för trossamfund och skolor med 22 miljoner kronor årligen 2018–2020. Polisen får 7,3 miljarder kronor mer 2018–2020, varav 2,2 miljarder redan i år. Vi vill ha 10000 fler poliser till 2024. Socialdemokraterna kommer noga följa frågan för att se om de beslutade insatserna får avsedd effekt och menar att det är viktigt att regeringen har en dialog med landets muslimska församlingar vad gäller dessa frågor.”

Centerpartiet:

”Som troende ska man kunna känna sig trygg i sitt trossamfunds lokaler. Centerpartiet vill ta krafttag mot extremismen genom att kriminalisera deltagande i våldsbejakande organisationers verksamheter och vill tillföra resurser för utbildning om extremism till ideella organisationer så att dessa kan motverka extremismen genom mer kunskap. Vi vill även satsa 90 miljoner över tre år för att trossamfund och utsatta organisationer i civilsamhället ska kunna stärka säkerheten i sina lokaler.”

Miljöpartiet:

”I Sverige ska alla ha rätt att utöva sin tro och ingen ska utsättas för hatbrott eller hatpropaganda. Att delar av civilsamhällets organisationer upplever otrygghet, hot, skadegörelse och trakasserier är ett problem för hela samhället. Vi ser mycket allvarligt på attackerna mot trossamfundens lokaler och verksamheter. Därför har vi i regeringen ökat stödet för säkerhetshöjande åtgärder till sådana lokaler från 7 miljoner kronor per år till 22 miljoner kronor. Stödet har tidigare varit riktat till specifikt religiösa samlingslokaler, men kommer nu att omfatta en breddning av vilka verksamheter som kan få stöd. Statsbidraget får lämnas för säkerhetshöjande åtgärder i form av dels skydd av byggnader, lokaler eller andra anläggningar där organisationen bedriver verksamhet, dels bevakning i form av personella resurser eller tekniska lösningar. Vi tycker också att det är viktigt att polisen prioriterar hatbrott och har därför gett Polismyndigheten ett sådant uppdrag i sitt regleringsbrev. Från och med 2018 och framåt avsätter polisen ytterligare 10 miljoner kronor för att bland annat förstärka det redan pågående arbetet i de befintliga demokrati- och hatbrottsgrupperna.”

Vänsterpartiet:

”Vänsterpartiet ser allvarligt på hot mot religiösa församlingar. Vi värnar religionsfriheten. Alla människor har rätt att känna sig trygga i samhället. Våld, övergrepp och andra brott kan aldrig accepteras och måste bekämpas oavsett vilka som är de bakomliggande motiven. Det är en mänsklig rättighet att slippa utsättas för våld och övergrepp och att få skydd och stöd om så ändå sker. De strukturer i vårt samhälle som rangordnar människor på grund av exempelvis klass, kön, sexuell läggning och etnisk eller religiös tillhörighet måste bekämpas. Vänsterpartiet arbetar för ett jämlikt samhälle med minskade klyftor mellan grupper av människor. Vi tror att det är en bra grund för att även hot och våld ska minska. Det är en central uppgift för rättsväsendet att bekämpa och hantera de hatbrott som begås. Vi vill därför bland annat att kvaliteten på förundersökningar av hatbrott höjs, att polisens arbete mot hatbrott förbättras och stärks och att hatbrott blir en egen brottskod. Vi har tillsammans med regeringen ökat anslaget för säkerhetsåtgärder för trossamfund under förra mandatperioden.”

Den här artikeln går även att läsa i Kupolen nummer 3/2018. Vill du veta mer om tidskriften och kanske prenumerera? Klicka här!

Andra artiklar

Språkbad i arabiskacirkel

Intresset för att lära sig arabiska växer i Sverige, i takt med att arabiska blir ett allt viktigare och större minoritetsspråk här. Ibn Rushds studiecirklar i arabiska ger deltagarna möjlighet

Fakta saknas

Det finns ingen offentlig statistik över hur många muslimer som finns i Sverige Fakta är viktigt för att veta hur saker är och om de bör förändras. En central del

Örebro moské blickar framåt

Ett år har gått sedan två tredjedelar av Örebro moské ödelades i en brand. Nu hoppas moskéföreningen på att snart kunna komma i gång med återuppbyggnaden – men sorgen över