Se seminariet “Inkluderande demokrati” om extremisering

Den svenska regeringen är ytterst ansvarig för att de mänskliga rättigheterna tillgodoses i Sverige. “De mänskliga rättigheterna är universella och gäller för alla och envar.” Men vad innebär det att leva i en demokrati och vad händer med demokratin när tilliten för sina medmänniskor slutar existera och vi ser en ökad misstro mot den andre. 

I samtalet möts aktivister och organisationer som själva utsatts för extremisering* och hindras från att delta i det demokratiska utrymmet. Vi samtalar om vem som drabbas av extremisering, vad dess syfte är och hur extremisering kan hanteras på individ-, organisations- och samhällsnivå. 

Inledningspoesi med Yasmin Omar, göteborgare och ortens poet 2017.

Panelister:

Anna Ardin, Doktorand vid Centrum för civilsamhällesfoskning på Ersta Sköndal Högskola. Bland annat författare av ”I skuggan av Assange: mitt vittnesmål”, företrädare för den socialdemokratiska föreningen Tro och solidaritet, samt aktiv i Civilsamhällets nätverk mot antimuslimsk rasism.

Faraj Simmo, ordförande för Göteborgs moské. Moskén stötte tidigt på motstånd från flertalet håll, idag är den en samlingsplats  för upp till 2000 besökare samtidigt och samlar ett stort antal av Göteborgs berättelser om hur det är att vara muslim idag.

Fatima Doubakli, statsvetare och människorättsförsvarare. 2021 slår Justitieombudsmannnen fast att Göteborg stad bröt mot Fatimas grundläggande rättigheter när de försökte stoppa henne från att delta i festivalen Reclaim Pride.

Malin Novén, Distriktschef Ibn Rushd Distrikt Västra. 2021 fattar Göteborg stad beslut om att bidraget till Ibn Rushd ska dras in. Skälen från politiken anges vara en “oklar ekonomi” och att bidrag går till antidemokratiska krafter. Göteborg stads tjänsteutlåtande, Folkbildningsrådet och studier om Ibn Rushd slår dock fast att Ibn Rushd lever upp till villkoren för bidrag. 

Moderator: 

Emelie Weski, konsult och extern kommunikatör på Ibn Rushd från Weski Projects, samt förste vice ordförande för LSU – Sveriges ungdomsorganisationer.

*Extremisering är ett misstänkliggörande av en person eller organisation till sådan grad att samhället menar att den personen eller organisationen kan undantas vissa mänskliga rättigheter och uteslutas ur delar eller hela demokratin. Personer som utsätts blir ofta kallade extremister, där av ordet “extremisering”. I hög grad drabbar extremisering rasifierade personer och muslimer. Syftet är ofta att tysta muslimska mänskliga rättighets-aktivister.

Extremisering kopplas ofta samman med en generell islamofobisk och rasistisk mytbildning och konspiration om att muslimer vill ta makten över och styra samhället. För en del muslimer bidrar extremiseringen till en generell känsla av att behöva bevisa sin mänsklighet och godhet för att kunna få tillträde till grundläggande mänskliga rättigheter. Den som en gång blivit identifierad som “extremist” av samhället möter en nästan omöjlig situation att försöka oskyldigförklara sig. 

Extremiseringen av muslimer och andra grupper får konsekvenser för hela vårt samhälle. Allteftersom att islamofobi och rasism normaliseras kan allmänheten komma att uppfatta muslimer och muslimska symboler som faror för samhället. Något som kan påverka vem som inkluderas eller utesluts från vår demokrati. Allteftersom att vissa grupper misstänkliggörs, hotas, hindras eller på andra sätt bestraffas i koloniala och rasistiska mönster undermineras och urholkas demokratin som vi bestämt oss för att skydda.

Andra artiklar