Ahmad Arabi, pedagogisk utvecklare på Ibn Rushd

Studiecirkeln som antirasistiskt verktyg

Ahmad Arabi är pedagogisk utvecklare på Ibn Rushd, och arbetar med att stärka organisationens pedagogiska verktygslåda. Vi ställde tre frågor till honom om studiecirkeln som antirasistiskt verktyg.

Vilket är ditt bästa tips för den som vill gå en studiecirkel om islamofobi?

– Börja med att fråga dig själv vilket syfte du har. Varför vill du vara med i en studiecirkel om islamofobi? Vill du dela erfarenheter med andra som också drabbas av antimuslimsk rasism, och genom cirkelns trygga gemenskap sätta ord på det du upplever och hur det påverkar dig? Vill du förstå mer om hur antimuslimsk rasism ser ut, vilka uttryck den tar? Vill du veta mer om islam, för att själv kunna sålla i vad andra säger om religionen? Eller vill du öka din medvetenhet och få fler verktyg för hur du kan motverka islamofobi och antimuslimsk rasism i din närhet, kanske i din yrkesutövning? När du vet vilket syfte du har kan du mycket lättare vara med och forma studiecirkeln så att den stämmer överens med ditt syfte. Och studiecirkelns frigörande pedagogik är nyckeln här. Dels att tillsammans med andra forma både innehåll och mål för cirkeln, men också att det är era egna tankar, erfarenheter och reflektioner som är den viktigaste hörnstenen i den nya kunskap som ni bygger tillsammans.

Vad gör jag sen?

–Sedan samlar du ihop några vänner som också vill prata om och lära sig mer om de här sakerna. Sedan hör du av dig till Ibn Rushd så hjälper vi er igång!

Den som lever med antimuslimsk rasism varje dag vet ju själv hur det är – varför skulle en studiecirkel hjälpa?

– Normalisering är otroligt vanligt tyvärr. Att man blir så van vid aggressioner att man på ett sätt tänker att det inte är så farligt, så här är det att leva som muslim i Sverige i dag. Till den som tänker så vill jag säga – det där är farligt. Du kanske tror att du har vant dig, men det tär på dig, bryter ner dig bit för bit. Ständig stress påverkar måendet negativt. Du har rätt att inte bara överleva – du ska leva, kunna må bra. På det sättet fyller det en viktig funktion att träffas och prata om saker. Få sätta ord på det du upplever och både bli lyssnad till och lyssna. Dels för att förstå det som händer bättre, men också för att stötta varandra och tillsammans förändra samhället i mer demokratisk och hållbar riktning, säger Ahmad Arabi.

Previous Sommarläsning - Ny antirasistisk plattform: Kommittén mot antimuslimsk rasism 
Next Folkbildningen möter samhällets demokratiutmaningar

Andra artiklar