"Drivkrafterna hos våra föreningar har aldrig varit så här starka. "
Som samhälle genomgår vi just nu flera kriser skriver förbundsordförande Zana Muhammad. Ordförande har ordet om verksamhetsåret 2022 och analyserar nuläget för Ibn Rushds folkbildning inför årsstämman den 17 juni.
Endast fem av nio partiledare, ett av fyra regeringspartier, meddelar i Amnestys ”kortaste enkät” att de fortsatt står bakom de mänskliga rättigheterna så som Sverige lovat att respektera och garantera dem.
En oroväckande samhällsutveckling som kräver att vi som nyttjar dessa rättigheter för vårt existensberättigande väcker liv i våra rörelser och tar kraft, på våra olika sätt, ifrån de språngbräden vi har att tillgå. Studieförbunden är en sådan språngbräda.
En klimatkris och ekonomisk kris som påverkar både människa och natur.
Högre matpriser, och dyrare el och drivmedel påverkar våra levnadsvanor och väcker liv i existentiella så väl som grundlagsskyddade frågor. Å ena sidan, kommer vi ha råd att sätta mat på bordet alla dagar i veckan under eget hustak? Hundratusentals människor kämpar redan idag med bostadslöshet enligt en rapport från Stadsmissionen. Exempelvis har antalet vräkningar av barnfamiljer ökat med 45 procent mellan 2017 och 2021. Å andra sidan, kommer vi ha råd att utöva våra demokratiska rättigheter så som föreningsfrihet och mötesfrihet? På orter så som Bornholm verkar svagare hushållsekonomi nämligen gå hand i hand med att barn och unga har färre föreningsmedlemskap.
Årsstämma 17 juni, 2022
Ort: Stockholm
11.45 – 12.00 Incheckning
12.00 – 12.15 Inledning
12.15 – 12:45 Föreläsning ” Risk eller Resurs? En ny avhandling om statens syn och reglering av trossamfunden” av Linnea Lundgren.
12.45 – 13.30 Lunch och Bön
13.30 – 14:30 Årsmöte
14.30 – 14.40 Fika
14.40 – 15.40 Årsmöte
15.40 – 16.00 Avtackning och avslut
För mer information om årsstämman kontakta: Sofia Aouinti, organisationssekreterare E-post: sofia.aouinti@ibnrushd.se
- Den själsliga krisen, ”vårt samhälles förmåga att känna empati och visa solidaritet”, är tyvärr starkt påverkad av en samhällsdebatt, där trossamfund, civilsamhälle och studieförbund om vartannat beskrivs som samhällshot och samhällslösningar.
Sedan 2019 har Ibn Rushds antal medlems- och samarbetsorganisationer halverats.
En av flera förklaringar bakom dessa siffror är att människor inte längre har råd att engagera sig. Människor tvingas välja mellan att tända glödlampor i föreningslokalen och att mätta kurrande magar. Tidigare kunde de så kallade ”kostnadsersättningarna”, ersättning för exempelvis utlägg för lokal eller drivmedel, möjliggöra föreningsengagemang i hela landet. Nu är det i stället hur mycket du har i plånboken som påverkar om du och dina barn överhuvudtaget deltar. Visserligen går det att argumentera att kostnadsersättningar enbart indirekt går till bildning och därför inte ska få statlig finansiering. Men utan kostnadsersättningarna så vet vi vilka som inte längre kommer delta i bildningsverksamheten. Det är personer på glesbygden och de med minst i plånboken. Med föreningsmedlemskapets sviktande antal som variabel för demokratiskt underskott eller delaktighet tyder det på att vi står inför betydande växande ojämlikhet, klyftor och polarisering. För den som inte längre har möjligheten att nyttja sin röst och friheter, den har inte längre någon röst eller friheter.
Därtill har vi den själsliga krisen.
Mohamed El-Khabiry, ordförande för Stockholms moské beskrev den på en interreligiös iftar under ramadan: ”vårt samhälles förmåga att känna empati och visa solidaritet”. Den är tyvärr starkt påverkad av en just nu turbulent och negativ samhällsdebatt, där trossamfunden, civilsamhället och studieförbunden om vartannat beskrivs som stundvis samhällshot och stundvis samhällslösningar. Min oro är att muslimsk folkrörelse äts upp av att motivera sin existens utifrån en klanderfrihet snarare än vilka samhällsvärden vi förstärker. Syftet verkar vara att slå splittring i samhället snarare än att lyfta muslimer och utveckla svenskt föreningsliv. Ska civilsamhället överleva måste vi göra bokslut på de senaste fem årens
"Min oro är att muslimsk folkrörelse äts upp av att motivera sin existens utifrån en klanderfrihet snarare än vilka samhällsvärden vi förstärker."
besatthet av kvalitétsindikatorer och börja bygga upp mötesplatserna vårt land förtjänar. Ja, Ibn Rushd ställer om inför ändrade statsbidragsregler. Men vi har med våra medlemmar under 2022 också lagt grunden för en återvitalisering.
Vi fortsätter att satsa på alla människors rätt till en bildningsresa och egenmakt.
Strategiresan besökte orter i hela landet med 14 fokusgrupper och sju workshops för att ta reda på hur vi vill att framtidens folkbildning ska se ut. Slutsatserna är att suget efter att få aktivera sig aldrig varit större. Eidbesökarna har aldrig varit så här många. Och drivkrafterna hos våra föreningar har aldrig varit så här starka. Ibn Rushd beskrivs som ”en gemenskap som förstår att samhället inte bara är riksdagen, utan det är relationen mellan varje människa”. Samtidigt har det skett ett generationsskifte hos våra föreningar och allt fler kvinnor organisera sig och tar plats i våra föreningar. De ställer krav på att vi förstärker och uppdaterar också föreningarnas stödfunktioner hos Ibn Rushd. 2022 har därför varit en katapult för flera strategiska beslut för en än mer progressiv folkrörelse. Bland annat tog vi de första spadtagen för att nationalisera satsningen på kvinnornas bildningshus. En områdesspecifik satsning där vi samarbetare sektoröverskridande för att ta tillvarata socioekonomiska behov i ett prioriterat område genom en kedja av bildningsaktiviteter som stärker deltagarens möjligheter att påverka sin egen livssituation och det lokala samhället.
År 2023 ser jag fram emot att förverkliga dessa satsningar och se hur vår rörelse växer sig ännu starkare ur kriserna.
Som en deltagare beskrev det på strategiresan: ”Efter covid, kris och all kritik så kommer Ibn Rushd och dess föreningar som hjältar ut ur elden.”
"Suget efter att få aktivera sig aldrig varit större. Eidbesökarna har aldrig varit så här många. Och drivkrafterna hos våra föreningar har aldrig varit så här starka. "
