Folkbildningsrådet släpper studie om Ibn Rushd
Den 5 september släppte Folkbildningsrådet en oberoende studie om Ibn Rushds verksamhet och demokratiska värdegrund. Arbetet har letts av Erik Amnå, professor i statskunskap vid Örebro universitet, och genomförts efter att vi själva i en debattartikel i Svenska Dagbladet förra året bett Folkbildningsrådet granska oss.
VARFÖR EN STUDIE?
Vi vill fokusera vårt arbete på att stärka den muslimska folkrörelsen, vara en aktiv resurs i samhället och stärka och utveckla vår organisation.
Saklig kritik är nyttig och gör att vi kan bli bättre. Osaklig kritik stjäl däremot fokus och är tyvärr något som blivit allt vanligare i ett polariserat debattklimat.
Vi är därför glada över den oberoende och mycket noggranna studie som Erik Amnå genomfört. Den visar att Ibn Rushds verksamhet uppfyller folkbildningens demokratisyfte och att vi behövs eftersom vi når målgrupper som få andra når. Folkbildningsrådet anser också att studien visar att Ibn Rushd bidrar till att uppfylla målen för folkbildningen och att det inte finns några skäl till vidare granskning.
Vi hoppas att studien ska bidra till en mer saklig debatt om demokrati, modern folkbildning och hur vi tillsammans kan utjämna utbildningsklyftor i samhället.
VAD SÄGER STUDIEN?
I studien framkommer mycket positivt om Ibn Rushd och det är vi glada för. Studien beskriver hur Ibn Rushd bedriver ett viktigt folkbildningsarbete som gör skillnad och konstaterar att folkbildningen skulle se annorlunda ut utan oss. Detta beror främst på att vi engagerar målgrupper som få når, men som många – inte minst politiker – pratar om: våra deltagare består till stor del av personer som bor i socioekonomiskt eftersatta områden, personer med utomeuropeisk härkomst, unga, korttidsutbildade och nyanlända. Förra året var vi det studieförbund som samlade den största andelen ”nybörjare”, personer som aldrig tidigare deltagit i en studiecirkel eller någon annan folkbildningsaktivitet.
Men Erik Amnå pekar också på några områden där vi nu behöver lägga extra kraft på att förbättra oss. Det handlar om vår samverkan med Shiasamfunden, om vårt jämställdhetsarbete samt arbete med HBTQ-frågor och mot antisemitism. Studiens utifrånperspektiv är viktigt och mycket lärorikt för vår organisation.
VAD HÄNDER NU?
Samarbetet med Shiasamfunden
I dag är muslimer med olika bakgrunder en naturlig del av Sverige. Ibn Rushd är unikt i att samla muslimska föreningar och trossamfund från både shia- och sunniislam och även andra muslimska trosinriktningar. Om dessa grupper inte ges möjlighet och verktyg att delta i samhällsdebatten innebär det också att den svenska demokratin begränsas.
Initiativet till att bilda ett muslimskt studieförbund togs mycket riktigt från sunnimuslimskt håll men ambitionen att inkludera muslimer från olika bakgrunder och trosinriktningar har funnits med oss sedan start. Det har varit ett omfattande arbete att samla en stor bredd muslimska inriktningar under samma tak och det finns fortfarande mycket kvar att göra.
Sedan studien inleddes har Ibn Rushd ingått ett samverkansavtal med Islamiska Shiasamfunden i Sverige och dess 53 medlemsorganisationer runt om i Sverige. En verksamhetsutvecklare har anställts på förbundskansliet för att på heltid arbeta med att stärka samarbetet mellan Ibn Rushd och Shiasamfunden. Vi ser väldigt positivt på detta.
I juni i år valdes även två representanter från Shiasamfunden in till Ibn Rushds förbundsstyrelse.
Det är olyckligt att studien fokuserar på spänningarna mellan shia- och sunnimuslimska organisationer när både Ibn Rushd och Shiasamfunden anser att vårt samarbete är bättre och mer omfattande än någonsin.
Jämställdhetsarbete
Ibn Rushd måste arbeta för att fler av våra medlemsföreningar ska ha kvinnor på beslutsfattande poster. Chefsposterna inom Ibn Rushd är dock jämnt fördelade mellan kvinnor och män och vår styrelse är jämställd.
Vi har, liksom resten av folkbildningsrörelsen, ett viktigt uppdrag att bidra till jämställdhet i vår verksamhet och i samhället. Men jämställdhet handlar om mer än att räkna huvuden. Därför arbetar vi redan nu aktivt med att ordna verksamhet där kvinnor och män deltar tillsammans, för att engagera fler kvinnliga cirkelledare, och för att motverka machokulturer. Här kan du läsa mer om vårt arbete med jämställdhet.
Vår personal i våra sex lokaldistrikt runt om i Sverige arbetar i sin vardag med jämställdhet genom en aktiv dialog med våra föreningar och samarbetspartners. Varje samarbete vi ingår inom folkbildningsramen tar upp konkreta mål i våra samarbetsavtal där jämställdhetsmål återkommer. Varje distrikt har en egen handlingsplan kring sitt jämställdhetsarbete. Detta är frukten av ett nära samarbete mellan oss och Folkbildningsrådet som genomfördes under 2018. Ett arbete som kommer fortsätta även framöver med nya översyner kontinuerligt.
Arbete med HBTQ-frågor och mot antisemitism
Ibn Rushd tror på ett samhälle där alla har rätt och möjlighet att vara en del av arbetet för att utveckla den svenska demokratin på ett sätt som värnar mänskliga rättigheter och mångfald.
Vi har inte arbetat tillräckligt med att utmana fördomar och kränkande synsätt kring HBTQ och behöver ytterligare stärka arbetet mot antisemitism. Vi tar det arbetet på största allvar och behöver skapa fler insatser för att motverka dessa uttryck – bara så kan vi utvecklas och fortsätta vägen framåt som studieförbund. Ibn Rushd är bland de yngsta studieförbunden och har under våra elva första år varit en verksamhet i utveckling där vi hela tiden ser över hur vi kan inkludera fler perspektiv i vår verksamhet.
Redan i dag har vi flera verksamheter med fokus på interreligiös dialog och vi har ett nära samarbete med organisationen Amanah som arbetar med dialog mellan muslimska och judiska församlingar. Men vi kan alltid bli bättre på att arbeta aktivt mot antisemitism och gör det gärna i samarbete med andra.
Vad gäller HBTQ-frågor kommer vi att se över vårt förebyggande arbete och hur vi kan utveckla verksamhet där dessa frågor lyfts. Tidigare har vi bland annat samarbetat med HBTQ-caféet som drivs av RFSL Sundsvall, men vi vet att vi kan bli bättre på att berätta att vi är ett studieförbund dit alla är välkomna.
Inbjudna talare
Tidigare har Ibn Rushd kritiserats för att föreläsare som uttalat sig kränkande deltagit vid arrangemang som vi varit med och ordnat. Vi är medvetna om att fel har begåtts och att det har fattats dåliga beslut. Därför har vi sedan ett par år tillbaka rutiner för att alltid granska inbjudna gäster. Ibn Rushd kommunicerar också alltid till medarrangörer att vi arbetar för att stärka demokratin – vi är inte en plattform för hat eller hot. Trots detta kommer vi och våra medlemsföreningar säkerligen att göra fel igen.
I studien lyfter Erik Amnå på det här temat en intressant diskussion om att folkbildningen är en form av demokratiarbete som bör tillåtas vara i konstant utveckling. Det måste få finnas en stor öppenhet i fråga om argumentation och sökande, och företrädare för olika uppfattningar måste få samtala med varandra. Erik Amnå beskriver demokratistöd till folkbildning som ”ett högriskprojekt” där det snarare handlar om att hantera och lära av riskerna som uppstår än att helt undvika dem. I den andan vill Ibn Rushd verka.
Folkbildning handlar inte om snabba resultat. Tvärtom består mycket av vårt demokratistärkande arbete av långsiktiga processer, där vi kan stötta föreningar att bli mer jämställda eller lära sig mer om föreningsteknik och styrelsearbete. I detta arbete ställs vi hela tiden inför spännande utmaningar och en del gränsdragningsfrågor. Vi menar att det bland annat är i dessa viktiga diskussioner som demokratin faktiskt utvecklas.
