Ledare: Ett statsanslag som gjort skillnad

Ledare: Ett statsanslag som gjort skillnad

År 2008 blev Ibn Rushd ett självständigt bidragsberättigat studieförbund efter att först ha varit en del av Sensus. Statens anslag till vårt studieförbund har gjort enormt mycket för bildning, kultur och folkrörelsebygge i grupper som tidigare i stor utsträckning stått utanför folkbildningen. Vi har fått statens förtroende att förvalta anslaget och det har också inneburit ett stort ansvar.

Värdet av detta kan man se när man lyfter blicken och jämför med resten av Europa. Det muslimska civilsamhället i Sverige sticker ut med påtaglig öppenhet mot resten av samhället, god samverkan med övrigt civilsamhälle, gott samarbete mellan olika muslimska grupperingar och starkt fokus på demokratifrågor. Möjligen beror inte allt detta på det statliga anslaget, men en hel del.

Staten har fyra syften med sitt stöd till folkbildningen: 1) stödja verksamhet som bidrar till att stärka och utveckla demokratin, 2) bidra till att göra det möjligt för en ökad mångfald människor att påverka sin livssituation och skapa engagemang att delta i samhällsutvecklingen, 3) bidra till att utjämna utbildningsklyftor och höja bildnings- och utbildningsnivån i samhället och 4) bidra till att bredda intresset för och öka delaktigheten i kulturlivet.

Dessa fyra syften sammanfaller mycket väl med det Ibn Rushd jobbar med varje dag. Jag vågar sticka ut hakan och säga att Ibn Rushd nog är det studieförbund som bäst arbetar med att förverkliga folkbildningsanslagets syften. Vi är de som har den största andelen verksamhet med nyanlända i förhållande till allt annat vi gör. Vi är de som jobbar med några av landets mest diskriminerade grupper och ger dem verktyg att delta i samhällsutvecklingen. Vi är de som bland våra deltagare har den i särklass största andelen korttidsutbildade, den största andelen unga och den största andelen utrikesfödda. Våra kulturarrangemang handlar nästan alltid om att bryta normer, sänka trösklar och få människor att upptäcka kulturens skapande kraft.

Det är självklart viktigt att folkbilda väletablerade medborgare i medelåldern, men för Ibn Rushd är det särskilt viktigt att arbeta folkbildande med dem som behöver det allra mest. Att jobba med att organisera strukturellt diskriminerade grupper som muslimer, utrikesfödda och boende i socioekonomiskt missgynnade områden tenderar samtidigt att provocera vissa krafter. Vi har genom åren fått vår dos av osakliga påhopp, konspirationsteorier och rena hatbrott. Jag blir ändå mycket stolt när jag ser allt som Ibn Rushd åstadkommit tillsammans med de hundratals föreningar och grupper vi jobbat med det senaste decenniet. Jag vet också att detta viktiga arbete fortfarande är i sin linda, så håll utkik. Mycket mer folkbildning, demokrati, mångfald, kultur och engagemang står på tur de kommande decennierna.

Text: Omar Mustafa, förbundsrektor Ibn Rushd

Texten går även att läsa i Kupolen nummer 4/2018. Vill du veta mer om tidskriften och kanske prenumerera? Klicka här!

Previous Om folkbildning då och nu i nya Kupolen
Next Med skrifterna som samtalsstartare

Andra artiklar