Med skrifterna som samtalsstartare

Med skrifterna som samtalsstartare

Nyfikenhet, öppenhet och respekt – det är några av utgångspunkterna för den interreligiösa texttolkningsmetoden scriptural reasoning. Under hösten har Ibn Rushd hållit i en uppskattad scriptural reasoning-cirkel i Stockholm tillsammans med Myndigheten för stöd till trossamfund och Centrum för religionsdialog i Stockholms stift, Svenska kyrkan.

– En sak som jag reagerar på är att Bileam inte blir förvånad när åsnan börjar prata!

Glada skratt sprider sig runt bordet.

Det är en av de första riktigt mörka höstkvällarna och vi befinner oss i Ibn Rushds nya verksamhetslokaler på Södermalm i Stockholm. Åtta kvinnor har samlats för att ägna sig åt scriptural reasoning – en interreligiös metod som sätter de heliga skrifterna i centrum.

Textutdraget som just nu diskuteras är hämtat ur Gamla testamentet, närmare bestämt Fjärde Mosebok. Bileam, en listig man, har blivit lovad en större summa pengar för att hjälpa moabiternas kung Balak att besegra israeliterna. Han beger sig iväg på sin åsna för att träffa Balak. Det är en resa som misshagar Herren och plötsligt ställer sig en ängel i vägen för ekipaget. Till en början är det bara åsnan som kan se ängeln och när hon viker av vägen blir hon slagen av Bileam. Till slut är han rasande och misshandlar henne med sin käpp. ”Vad har jag gjort dig”, frågar åsnan sedan Herren öppnat hennes mun. ”Du gör mig till åtlöje”, svarar Bileam. Då uppenbarar sig ängeln också för honom.

– För mig är det här ganska mycket en bild av att vi ibland bara älgar på utan att se Guds närvaro i olika sammanhang, säger Sofia Nordin.

Hon har valt texten om Bileam och åsnan till kvällens träff som – kanske något oväntat – har temat Djur. Det är tredje gången som cirkeldeltagarna ses och ämnena Hopp och Samhällsförändring har redan avverkats.

Scriptural reasoning utvecklades i en universitetsmiljö på 1990-talet. Kärnan i metoden är att personer med olika tro möts för att diskutera utdrag ur de heliga skrifterna, och att det görs på ett sådant sätt att samtalet blir utforskande och respektfullt.

För att det ska bli så finns en rad förutsättningar som Sofia Nordin går igenom innan samtalen startar. Det handlar om saker som att hålla sig till den faktiska texten även om det kan vara svårt, att undvika generaliseringar, att ge varandra utrymme och att vara ärlig med vad man kan och inte kan om sin egen religion. Det är också viktigt att behandla de utskrivna texterna med respekt.

Emma Hernejärvi, som utövar nordisk fornsed, har med sig ett textutdrag ur dikten Grimnesmål i den poetiska Eddan.

“Ratosk heter ekorren som ständigt ränner upp och ner för Yggdrasil. Örnens budskap bär han från ovan till draken Nidhögg där nere”, börjar stycket som Emma börjar med att läsa högt. Därefter reflekterar hon själv kring texten hon valt och berättar lite om sammanhanget.

– Det är ett betydelsefullt men svårförståeligt stycke, säger hon.

Nästa steg i processen är att alla bidrar med sina egna reflektioner och tankar kring texten. Det är ett lugnt och samtidigt intensivt samtal där alla lyssnar uppmärksamt till den som pratar.

Scriptural reasoning är, menar Sofia Nordin, på sätt och vis ett sätt att öva på att vara oense. Ett av syftena med metoden är att deltagarna inte bara ska upptäcka saker som deras religioner har gemensamt, utan också att de ska utforska och uppskatta olikheterna.

En annan effekt av scriptural reasoning är att samtalen leder till en djupare förståelse för den egna religiösa traditionen. Frågorna och reflektionerna från de andra deltagarna gör inte sällan att man kommer den egna skriften närmare. För Naima Grossman, som valt ett utdrag ur Tanakh där likheterna mellan människor och djur uppmärksammas, var det just den aspekten som lockade när hon anmälde sig till studiecirkeln.

– Eftersom jag inte kan så mycket om texterna såg jag det som ett bra tillfälle, säger hon.

Nadira Nechma är för sin del föräldraledig och ville ha något givande att göra, berättar hon. Hennes bidrag till diskussionen är en bit av Sura 16 i Koranen som handlar om hur Gud skapat djuren till människornas nytta. Finns de inte också för sin egen skull? Det är en av de reflektioner som luftas.

Både Naima och Nadira tycker att samtalen gått allt mer på djupet under studiecirkelns gång. Att cirkeln är kvinnoseparatistisk, det vill säga bara för personer som identifierar sig som kvinnor, ser de båda som positivt.

– För mig känns det tryggare, men det är ju väldigt individuellt. Jag upplever att vi ger varandra utrymme på ett annat sätt än när det är män med, säger Naima.

– Jag håller med om att det känns tryggt att ha ett separatistiskt rum där man kan diskutera sådana här ämnen, säger Nadira.

Vilka teman träffarna ska ha bestäms gemensamt. En öppen omröstning avslutar kvällens träff och det är tydligt att cirkeln känner sig redo för utmaningar. Makt och Fiender är de förslag som får flest röster, och efter en andra röstningsomgång faller valet på det senare.

– Det är ett ganska laddat ämne så det ska bli intressant, konstaterar Naima.

– Precis, det kan ju bli så att religionerna är varandras fiender. Men det kan också finnas gemensamma fiender. Vad som helst kan hända, men jag tror inte att vi kommer att bli fiender i gruppen, säger Nadira.

Text & foto: Hanna Svensson

Texten går även att läsa i Kupolen nummer 4/2018. Vill du veta mer om tidskriften och kanske prenumerera? Klicka här!

Den 14 januari startar en ny scruptural reasoning-cirkel med samma upplägg i Stockholm! Anmälan sker till samia.elamri@ibnrushd.se.

Andra artiklar

Debatt: Stå upp för muslimska kvinnors rätt till arbete

Den 14 mars i år fattade EU-domstolen ett beslut som möjliggör för företag och arbetsgivare att förbjuda anställda att bära slöja på arbetsplatsen. EU-domstolen hänvisar till neutralitetsprincipen och menar att

Scientistisk nyateism – fundamentalistisk vetenskapstro

I en ny bok granskar sociologen Stephen LeDrew den scientistiska nyateismen. En ateism som utvecklats till en politisk ideologi med starka fundamentalistiska drag.

Nya yrkeskvinnor tar plats i arbetslivet

Under två års tid utbildas närmare 100 utrikesfödda kvinnor till lokalvårdare i Ibn Rushds regi. Projektet som genomförs med stöd av Tillväxtverket syftar bland annat till att skapa ett mer