Del 1. Att behandlas olika, en bakgrund

Den 18 maj fattar Göteborg stad ett nytt beslut om bidrag till studieförbundet Ibn Rushd. Men beslutet står i skuggan av en kritiserad granskning och samlad bedömning ledd av Socialnämnd centrum. Ibn Rushd kallar processen ett demokratiskt haveri och utrycker stark kritik mot Göteborg stads hantering av ärendet. Därför lyfter Ibn Rushd sin syn på den samlade bedömning i en ny artikelserie. Varför borde beslutet om att stoppa bidrag till Ibn Rushd rivas upp? Och för det andra, hur tar sig samarbetet mellan Göteborg stad och Ibn Rushd vidare?

”Göteborg stad vidtar extrema åtgärder för att hindra oss från att ta del av kommunens resurser på lika villkor med andra studieförbund. Ända tills sista stund vägrar Göteborg stad ge svar på vilka kriterier Ibn Rushd bedöms utifrån. I många fall är vi tvungna att gissa vilka frågor Göteborg stad ens vill att vi ska besvara och dokument hemlighålls tills strax innan beslut ska tas. Vilken annan organisation tvingas besvara frågor på samma premisser? Det är riktiga människor som drabbas av det här beslutet när vi inte längre kan bedriva vår verksamhet”, säger Alve Högman förbundschef för studieförbundet Ibn Rushd.

Hårdare kontroll av studieförbunden, eller bara Ibn Rushd?

Det är under hösten som Göteborg stad uppdrar revisionsbyrån KPMG att göra en extern särskild granskning. Den är en del av en större omfattande granskning av Ibn Rushd som kommer att pågå i nära ett år. Granskningens uppdrag är beskrivet i KPMG:s rapport Särskild granskning av utbetalda medel till Ibn Rushd 2019-2020:

“Nämnden har gett förvaltningen i uppdrag att genom riktade insatser väsentligt förstärka kontroll och uppföljning av utbetalda medel till studieförbundet Ibn Rushd.”

Men förstärkt kontroll och uppföljning gäller inte alla studieförbund i Göteborg. Till synes verkar det endast vara Ibn Rushd som ska omfattas av den hårdare kontrollen. Faktiskt är Ibn Rushd det enda studieförbund som granskas. Tvärtemot den lagstadgade likabehandlingsprincipen.

Visserligen har Göteborg stad rätt att göra särskilda granskningar när de upptäcker oegentligheter. Men inte som ett krav för en bidragsansökan. Vilket är det som sker i Göteborgs-ärendet.

Vidare förklaras av KPMG att granskningen inte är att jämföra med en vanlig ekonomisk revision. Granskningen är mycket mindre än en vanlig revision. Dessutom är det upp till ”uppdragsgivaren” vad som ska bedömas. Uppdragsgivaren är Göteborg stad. Det är Göteborg stads behov som står i fokus, inte huruvida Ibn Rushd når upp till de bestämda bidragskriterierna. Göteborg stad bestämmer i slutändan vad som är relevant.

 ”Insatsen är vidare till sin art och omfattning begränsad till sådant som Uppdragsgivaren bedömt bäst tillgodoser dennes behov av information”

Granskningen görs enbart av Ibn Rushd som enda studieförbund och dessutom på godtyckliga premisser.

Samlad bedömning bakom beslut att stoppa bidrag den 23 februari

Efter nästan ett år av olika granskningar i olika omfattning. Så på ett sammanträde i februari i år beslutar Socialnämnd centrum i Göteborg att avslå studieförbundet Ibn Rushds ansökan om volym- och målgruppsbidrag för verksamhet 2019. Motiveringen bakom beslutet är en så kallad ”samlad bedömning”.  I tjänsteutlåtandet står det:

”Den bedömning som förvaltningen lägger fram i ärendet grundar sig på de granskningar som gjorts, särskilt på KPMGs addendum […] Det gäller Ibn Rushds hantering av hur de väljer att samarbeta med sina samverkansorganisationer. Samt deras ekonomihantering.” (TU, Diarienummer N164-0203/21).

Den här artikelserien tar en fördjupad blick på vad den samlade bedömningen egentligen baseras på. Vilka är skälen till att neka Ibn Rushds bidrag? Och hur påverkar Göteborgs hantering av granskningen och den samlade bedömningen civilsamhället i stort?