Vanliga frågor om Ibn Rushd

Vad är Ibn Rushd?

Ibn Rushd folkbildar med fokus på mångfald, rättigheter och livsåskådning. Vi är ett av tio studieförbund i Sverige som får del av statsanslaget till folkbildningsorganisationer. Tillsammans med våra medlems- och samarbetsorganisationer erbjuder vi ett brett utbud av studiecirklar, seminarier och kulturarrangemang.

Hur startades Ibn Rushd?

Liksom de andra svenska studieförbunden har vi vår grund i folkrörelseorganisationer. Ibn Rushd startades 2001 på initiativ av Islamiska förbundet. Man såg att det i Sverige fanns ett stort antal muslimskt profilerade föreningar som sinsemellan var mycket olika, men som hade många gemensamma utmaningar. För att möta dessa såg man behov av ett nytt studieförbund.

Ett antal muslimska organisationer har sedan dess gemensamt byggt upp verksamheten. Ibn Rushd var de första åren en del av studieförbundet Sensus och blev 2008 statsbidragsberättigat som en del av den svenska folkbildningsfamiljen.

Vad gör ett studieförbund?

Ett studieförbund är en organisation som ägnar sig åt folkbildning genom studiecirklar, evenemang (till exempel seminarier och kulturarrangemang) och projekt. Kort handlar det om att ge alla människor möjlighet att tillsammans med andra öka sin kunskap och bildning för personlig utveckling och delaktighet i samhället.

En del av studieförbundens utbud består av öppna programcirklar där man till exempel kan lära sig akvarellmålning eller ett nytt språk. Det brukar vara den verksamheten som många tänker på när de hör ordet studieförbund. Men studieförbunden arbetar också med två andra typer av cirklar som är lika viktiga: kamratcirkeln där en grupp människor själva formar sin cirkel och föreningscirkeln som kanaliserar nyfikenheten och engagemanget i en förening. Hos Folkbildningsrådet kan du läsa mer om detta.

Vad gör Ibn Rushd?

Ibn Rushd har verksamhet över hela Sverige och anordnar årligen cirka 315 000 studietimmar inom allt från islam och arabiska till naturvetenskap och hälsa. Många av dessa studietimmar genomförs i samarbete med föreningar runt om i landet, men Ibn Rushd har också ett eget utbud av studiecirklar och evenemang. Vår egen verksamhet brukar vi dela in i några övergripande områden: demokrati, kultur, livsåskådning, människa/natur och asyl/etablering – läs mer om dem här.

Till Ibn Rushds största och mest välkända arrangemang hör de årliga Eidfestivalerna i Malmö och Botkyrka.

Varifrån kommer namnet Ibn Rushd?

Vi har tagit vårt namn från filosofen och vetenskapsmannen Ibn Rushd, även kallad Averroës, som levde på 1100-talet. Här kan du läsa mer om personen Ibn Rushd.

Vad verkar Ibn Rushd för?

Ibn Rushds vision är att muslimer ska vara en självklar del av Sverige. Det betyder att en person ska kunna vara praktiserande muslim och aktiv i det svenska samhället på samma gång. Det betyder att vi arbetar mot alla former av förtryck, hat, våld och diskriminering mot muslimer. Det betyder samtidigt att vi aktivt skapar plattformar, engagemang och bryggor för att muslimer ska delta och leva i det svenska samhället på lika villkor.

Visionen är en del av Ibn Rushds idéplattform (värdegrund).

Varför behövs Ibn Rushd?

Alla studieförbund har statens uppdrag att aktivt arbeta för att nå nya deltagargrupper, däribland personer som är korttidsutbildade, utrikesfödda eller har en funktionsnedsättning. Ibn Rushd är särskilt bra på att nå flera av dessa grupper. Av den statistik som årligen sammanställs av Folkbildningsrådet och skickas in till SCB framgår att Ibn Rushd är det studieförbund som bland sina deltagare samlar den största andelen unga, utrikesfödda och personer med kort utbildningsbakgrund. Ibn Rushd var också det studieförbund som 2018 hade den största andelen ”nybörjare” – personer som aldrig tidigare deltagit i en studiecirkel eller någon annan folkbildningsaktivitet.

Vi är stolta över att vi, precis som i den svenska folkbildningens barndom, stärker marginaliserade grupper och ger dem verktyg för att ta plats i samhället på samma villkor som andra.

Varför jobbar Ibn Rushd så mycket med islam och arabiska?

Hela den svenska folkbildningen bygger på idéer: om politik, religion, kultur och samhälle. Den nära kopplingen till folkrörelser och föreningar ger de tio studieförbunden olika profiler och en stor del av folkbildningsarbetet sker tillsammans med medlems- och samarbetsorganisationer.

Även om Ibn Rushd är öppet för alla och samarbetar med många olika typer av organisationer så bärs vi till stor del upp av muslimska föreningar med olika inriktning. En betydande del av vår verksamhet genomförs av dessa föreningar i samarbete med oss. Ett par grundtankar i den svenska folkbildningspolitiken är att folkbildningen ska vara deltagarstyrd och till för alla – därför är det Ibn Rushds uppgift att ta emot de föreningar som kommer till oss med en önskan om att arbeta folkbildande. Vi hjälper dem med vägledning, pedagogisk utveckling, arbetsplaner och finansiering för att de ska kunna bygga ny kunskap kring det som engagerar dem.

Vi tror att människor växer genom att få utforska alla delar i sin identitet. Den som tillåts känna trygghet i sin muslimska identitet blir samtidigt tryggare i sin svenska identitet och mer motiverad att engagera sig i samhället. Många av de studiecirklar som våra föreningar genomför handlar om att relatera Koranen till en samtida svensk kontext.

I Ibn Rushds eget utbud svarar ämnet livsåskådning för en mindre andel.

Står Ibn Rushd för någon speciell inriktning inom islam?

Nej, Ibn Rushd är ett studieförbund och inte ett trossamfund. Vi gör inga teologiska ställningstaganden och har medlemmar från många olika skolor och tolkningstraditioner inom islam, till exempel är Islamiska shiasamfunden i Sverige en av våra nationella medlemsorganisationer vid sidan av några organisationer med sunnimuslimskt fokus. Vi har dessutom icke-religiösa medlemmar.

Ibn Rushd tror på ett samhälle där var och en har rätt och möjlighet att fritt utöva sin religion, eller avstå från att göra det, utan att mötas av diskriminering. En viktigt inslag i vår verksamhet är också interreligiös dialog som främjar förståelse över religionsgränserna. Här kan du läsa mer om hur vi arbetar med livsåskådning.

Måste man vara muslim för att vara med i verksamhet eller jobba hos Ibn Rushd?

Nej, Ibn Rushd är öppet för alla. Vi eftersträvar mångfald bland våra föreningar, i vår personalstyrka och bland våra deltagare. Icke-troende är varmt välkomna till oss precis som troende från olika religioner och tolkningar.

Hur arbetar Ibn Rushd för integration?

Asyl och etablering är ett viktigt verksamhetsområde hos Ibn Rushd. För att korta ner tiden det tar för nyanlända och asylsökande att etablera sig i samhälls- och arbetslivet arbetar vi med studiecirklar i svenska och samhällsorientering för asylsökande. Vi arbetar också med uppsökande och motiverande insatser för utrikesfödda kvinnor utan sysselsättning där vi visar på vägar in i utbildning och arbete. I projekt ALFA arbetar vi specifikt med att förbättra förutsättningarna för asylsökande med kort eller ingen skolbakgrund.

För Ibn Rushd är det viktigt att erbjuda trygga rum som en språngbräda för integration. För den som i en stor del av sin vardag upplevs som annorlunda, eller som kanske bott i Sverige i många år utan att etablera sig i samhället, kan det vara stärkande att få ingå i ett sammanhang där det finns en kulturell förståelse. På så vis växer motivationen fram.

Så här berättar vår anställda Ines Merai om resultaten för Ibn Rushd-satsningen Kvinnornas bildningshus.

Jag har hört att Ibn Rushd har kopplingar till Muslimska brödraskapet, stämmer det?

Nej, Ibn Rushd är en självständig, svensk och politiskt obunden organisation.

Varför är det så många som påstår det då?

Hösten 2019 släppte Folkbildningsrådet en studie om Ibn Rushd, föranledd av kritik i media. Det är den enda seriösa forskningen som gjorts om Ibn Rushd och sannolikt den mest noggranna granskningen av ett studieförbund som gjorts i Sverige. Författaren, professor Erik Amnå, konstaterar i studien att Ibn Rushd inte har någon organisatorisk koppling till Muslimska brödraskapet. Däremot pratar Amnå om en viss ideologisk anknytning i form av att enskilda personer hos Ibn Rushd kan vara inspirerade av Muslimska brödraskapet. Motsvarande anknytningar finns i de flesta organisationer.

Anklagelserna mot Ibn Rushd har flitigt förts fram i politiska bloggar, motioner och ledar- och debattexter. Skribenterna stödjer sig ofta på Magnus Norells, Aje Carlboms och Pierre Durranis rapport Muslimska brödraskapet i Sverige som 2017 publicerades av myndigheten MSB. Författarna hävdar där att Ibn Rushds ledning är ”helt styrd av MB”, men anger ingen källa för påståendet. De bad heller inte om intervjuer eller studiebesök under arbetet med rapporten – ingen på Ibn Rushd blev kontaktad. MSB-rapporten har fått skarp kritik av religionsvetenskapliga forskare.

Aje Carlbom har senare, tillsammans med andra skribenter, vidareutvecklat sin anklagelse till att Ibn Rushds medlems- och grundarorganisation Islamiska förbundet skulle vara kopplad till Muslimska brödraskapet genom sitt medlemskap i en europeisk paraplyorganisation. Men det stämmer inte att Ibn Rushd styrs på det här sättet. 

Ibn Rushd är en självständig, svensk organisation där olika åsikter formas till en gemensam kurs genom demokratiska processer. Av våra styrdokument framgår vad vi står för, nämligen en demokrati som inkluderar alla. Tillsammans med våra medlemsorganisationer arbetar vi med med folkbildning i enlighet med de syften som formulerats av staten. Det finns inget utrymme hos Ibn Rushd för att arbeta för någon annan agenda än den som förbundsstämman landat i. Ställer man sig inte bakom vår värdegrund kan man inte heller vara en del av Ibn Rushd varken som förtroendevald, anställd, medlems- eller samarbetsorganisation.

Ryktesspridningen om oss måste ses mot bakgrund av en politisk diskurs där minoriteters organisering kring identitetsfrågor inte ses med blida ögon. En del av dem som anklagar oss har forskartitlar, men när de twittrar och skriver debattartiklar agerar de inte som forskare utan som politiska tyckare.

Lorenzo Vidino, ett namn som ofta finns bland fotnoterna i texter om Ibn Rushd, har en historia av att sprida ovetenskapliga teorier om muslimer.

Vad gör Ibn Rushd för att bekämpa hedersrelaterat våld och förtryck?

Att människor, särskilt flickor och kvinnor, utsätts för våld, hot om våld och mentala påtryckningar för att de brutit mot familjens heder är allvarliga brott och strukturer som måste bekämpas. Ibn Rushd arbetar mot denna problematik på flera sätt. Bland annat utbildar vi imamer i svensk sociallagstiftning och ger dem verktyg för att uppmärksamma hedersrelaterade problem och kontakta ansvariga myndigheter. Vi jobbar även med frågan i våra studiecirklar i samhällsorientering. Under Mänskliga rättighetsdagarna, där vi är en av huvudarrangörerna, har vi lyft frågan i seminarieform.

För Ibn Rushd är det samtidigt viktigt att belysa att våldet och förtrycket inte kan förklaras enbart med hänvisning till religion eller kulturell härkomst. Hedersproblematiken bottnar, tror vi, i patriarkala strukturer, förlegade normer och en bristande respekt för människans frihet.

Vad gör Ibn Rushd för att motverka våldsbejakande extremism?

Ibn Rushd arbetar med att motverka våldsbejakande extremism och antidemokratiska strömningar på flera sätt. Vi är till exempel med och arrangerar fortbildningar för imamer om arbete mot extremism och har tagit fram boken Tillsammans för tillit och demokrati tillsammans med en rad andra civilsamhällesaktörer.

Som en röd tråd genom vår verksamhet löper också visionen om att stärka den svenskmuslimska identiteten. Vi tror som sagt att den som tillåts känna trygghet i sin muslimska identitet samtidigt blir tryggare i sin svenska identitet. Man ska inte behöva göra avkall på den muslimska delen av sin identitet för att bli accepterad som svensk, men man ska inte heller behöva betraktas som en dålig muslim för att man anammat en svensk livsstil. Genom att hjälpa inte minst unga att formulera sina tankar och känslor kring dessa frågor så minskar vi risken för att individer ska hemfalla åt extremism.

Drabbas Ibn Rushd av hatbrott?

Ja, det händer att anställda och förtroendevalda hos oss drabbas av hatbrott av olika slag. Många av våra medlems- och samarbetsorganisationer har också utsatts för attacker på sina lokaler. Även om främlingsfientliga och rasistiska motiv ligger bakom merparten av hatbrotten i BRÅ:s statistik så är mörkertalet stort och vi arbetar folkbildande för att fler ska anmäla det de utsatts för.

Folkbildningsrådets studie om er visade på brister, hur jobbar ni med dem?

Vår åtgärdsplan efter professor Erik Amnås studie När tilliten prövas presenterades i mars 2020. Åtgärdsplanen är uppbyggd kring några övergripande åtgärder som alla syftar till att skapa långsiktig och hållbar förändring:

• Att skapa forum för samtal och kompetensutveckling
• Att stärka våra interna demokratiska strukturer
• Att förstärka relationen till våra medlemsorganisationer
• Att bidra till ökad transparens inom folkbildningen.

Vi har med ledning av denna åtgärdsplan redan förändrat många av våra arbetssätt. Till exempel har en pedogogisk utvecklare och en organisationssekreterare rekryterats till förbundskansliet och vår nya, interna Ibn Rushd-akademi har kommit i gång med sin verksamhet. Dessutom har kompetensen i hela organisationen setts över.

Ibn Rushd tar kritiken vi får i studien på stort allvar men gläds samtidigt åt berömmet. Vissa debattörer och politiker tycks, när de hänvisar till studien, glömma bort dess övergripande slutsatser: att Ibn Rushd fyller en viktig funktion i samhället och att det inte finns några skäl att ompröva vårt statsbidrag.

Ibn Rushd förvaltar skattemedel, hur granskas verksamheten?

Ibn Rushd var även före Erik Amnås studie en flitigt granskad organisation. Vår verksamhet granskas både av oss själva, av våra bidragsgivare och av externa aktörer. Vår egen kontroll har dels formen av en löpande internkontroll i våra distrikt, dels av en särskild internkontroll som bland annat innefattar granskning av närvarolistor, telefonintervjuer med deltagare och ekonomisk kontroll. Läs mer i vår årsberättelse under avsnittet ”Kvalitetsarbete hos Ibn Rushd”.