Bland tankar och boktravar – Arabiska bokmässan 2019

En unik bredd av författare och förlag från arabisktalande länder samlades i Malmö när Arabiska bokmässan slog upp portarna för tredje året i rad. Totalt strömmade fem tusen besökare in i det gamla danspalatset Amiralen för att bläddra i boklådor och lyssna till spännande samtal. Möt tre av de gästande författarna:
Sana Mobarak, Jo Salmson och Houda El-Machharawi.

Sana Mobarak kan bara skriva i exil

Sana Mobarak kommer ursprungligen från Jemen men bor numera i Tyskland. Hon driver en blogg där hon skriver fritt om allt från känslor och utmaningar hon möter i vardagen, till filosofi och politik. Under Arabiska bokmässan i slutet av april var Sana Mobarak en av många utländska gäster. Mässans tre dagar kantades av bokförsäljning och signeringar, men också av ett kultur- och seminarieprogram med över 80 punkter. På agendan stod samtal om den arabiska litteraturen och det arabiska språket, men också om ämnen som mänskliga rättigheter och jämställdhet.

På lördagen deltog Sana Mobarak i ett samtal om författarskap i exil. Där berättade hon bland annat att hennes bloggande knappast hade varit möjligt i Jemen som är en manligt dominerad värld. Även om det finns en feministisk rörelse i landet är det en väldigt tystlåten sådan, menar Sana Mobarak.

– Att vara kvinna och skribent i Jemen i dag ses inte med blida ögon, att dessutom kämpa för kvinnlig frigörelse är nästintill tabu. Det är särskilt vi som befinner oss i exil som vågar tala om kvinnors rättigheter i Jemen, trots att vi jämfört med feministiska rörelser i andra länder tar upp väldigt grundläggande krav som flickors rätt till skolgång och förbud mot barnäktenskap.

Ibn Rushd har arrangerat Arabiska bokmässan i Malmö i tre år, men det var första gången som Sana Mobarak besökte den.

– När jag fick höra talas om bokmässan blev jag imponerad! Jag tror att integration är en tvåvägsprocess och det är viktigt att olika kulturer verkligen möts och försöker förstå varandra.

Den arabiska litteraturen är rent generellt inte i sin bästa form, anser Sana Mobarak. Hon beklagar det men ser samtidigt ett ljus vid horisonten.

– Det sker stora politiska förändringar mot ökad öppenhet just nu och det kommer förhoppningsvis att avspegla sig i litteraturen framöver.

För Jo Salmson är språket en rikedom

Svenska barnboksförfattaren Jo Salmson besökte Arabiska bokmässan 2019 tillsammans med bokförlaget Fenix. Förlaget som ger ut svenska barnböcker översatta till lättläst arabiska startades så sent som förra året av den stora förlagsgruppen Bonniers. Målet med utgivningen är att göra det möjligt för fler barn att läsa på sitt modersmål.

Jo Salmson skriver framför allt för barn i åldern 6-9 år. Många av hennes böcker har magiska inslag, såom de populära serierna Häxfolket och Drakriddare. Flera av Jos böcker finns nu utgivna på arabiska, något hon är väldigt glad åt.

– Jag åker runt mycket och pratar på olika skolor och ser verkligen behovet av böcker på många språk, både bland nyanlända barn och barn som kanske inte är så bra på sitt hemspråk, säger hon.

Förlaget fFnix ger alltid ut en svensk och en arabisk upplaga av samma bok. Tanken med det är att de som kanske håller på att lära sig svenska kan börja med den arabiska versionen, och tvärtom. På så sätt blir det sedan lättare att ta till sig texten på det nya språket som man håller på att lära sig.

– Barn ska vara rädda om sina olika språk, det är en rikedom. Om jag fick önska mig en superkraft skulle det vara att tala och förstå alla världens språk, säger Jo Salmson.

En annan viktig fråga för henne är vikten av att känna sig stolt över sin hembygd och känna igen sig i de böcker man läser.

– Jag arbetade tidigare som barnboksförläggare och blev ledsen över att de flesta böcker från den tiden som utspelade sig i förorten fokuserade på problem. I mina böcker samsas många olika kulturer utan att det behöver vara något särskilt med det.

Houda El-Machharawi ges ut på egyptiskt förlag

Houda El-Machharawi föddes i Libanon i slutet av 50-talet. Efter några år i Cypern har hon nu bott större delen av sitt liv i Göteborg. Houdas palestinska mormor har varit en viktig inspirationskälla för hennes författarskap, som startade efter att hon skrivit en rad uppskattade texter på Facebook.

– Det har varit svårt att få ut sina böcker i Sverige på ett annat språk än svenska, trots att det finns en stor publik här. Vart du än går i Sverige hör du ju arabiska.

2016 debuterade hon med en roman löst baserad på hennes eget liv. Så sent som i januari i år gav ett egyptiskt förlag ut Houdas andra och tredje bok, en roman och en novellsamling. Skrivandet kretsar kring flyktingskap, att vara kvinna och kämpa för rätten till sin kropp och erfarenheter av att vara invandrare i Sverige och möta många fördomar. Men Houda understryker att det är människorna och inte de politiska frågorna som står i centrum, även om vardagsskildringarna såklart också kan vara politiskt laddade.

Om Arabiska bokmässan säger hon:

– Jag tror att det är otroligt viktigt att bygga broar mellan den arabiska gruppen och det svenska samhället, och om det går att göra genom kultur och litteratur – varför inte? Det finns en otrolig bredd representerad här på mässan och jag hoppas att det kan bidra till att nyansera bilden av den arabiska gruppen i Sverige.

Houda hoppas att fler svenskar kommer att lockas att besöka bokmässan i framtiden.

– Även om vi i arabvärlden har stora och viktiga namn kan folk i Väst lite om arabisk kultur, mycket på grund av den negativa bild av islam och araber som råder.

Texter: Miriam Steinbach
Foto: Miriam Steinbach & Cato Lein/Bonniers

Texten går även att läsa i Kupolen nummer 2/2019. Vill du veta mer om tidskriften och kanske prenumerera? Klicka här!