• Samlad bedömning del 5. Likvärdig risk för våldsbejakande extremism hos studieförbunden som i andra branscher
  • Samlad bedömning del 5. Likvärdig risk för våldsbejakande extremism hos studieförbunden som i andra branscher
  • Samlad bedömning del 5. Likvärdig risk för våldsbejakande extremism hos studieförbunden som i andra branscher

Samlad bedömning del 5. Likvärdig risk för våldsbejakande extremism hos studieförbunden som i andra branscher

عربى

في الجزء الخامس ، بدأنا في الخوض في ما تقوله شرطة الأمن فعليًا عن اتحادات الطلاب وابن رشد. إنه جزء مهم من اللغز أن نفهم بالضبط مدى خطأ مركز معرفة الظاهرة المحلية ضد الجريمة المنظمة في جوتنبرج. وما هي الحريات التي يأخذها مركز المعرفة في وصف ابن رشد بشكل خاطئ بأنه بيئة متطرفة.

Den 18 maj fattar Göteborg stad ett nytt beslut om bidrag till studieförbundet Ibn Rushd. Men beslutet står i skuggan av en kritiserad granskning och samlad bedömning ledd av Socialnämnd centrum. Ibn Rushd kallar processen ett demokratiskt haveri och utrycker stark kritik mot Göteborg stads hantering av ärendet. Därför lyfter Ibn Rushd sin syn på den samlade bedömning i en ny artikelserie. Varför borde beslutet om att stoppa bidrag till Ibn Rushd rivas upp? Och för det andra, hur tar sig samarbetet mellan Göteborg stad och Ibn Rushd vidare? I del fem börjar vi nysta i vad säkerhetspolisen egentligen säger om studieförbunden och Ibn Rushd. Det är en viktig pusselbit för att förstå exakt hur fel ute den lokala företeelsen kunskapscentrum mot organiserad brottslighet i Göteborg är. Och vilka friheter kunskapscentrum tar sig i att felaktigt beskriva Ibn Rushd som en extremistmiljö.

Säpos årsbok 2019, är den publikation som det ofta refereras till när kritik mot studieförbunden som eventuella extremistmiljöer lyfts fram. Men i årsboken står det bara att kriminella precis som andra aktörer organiserar sig i föreningsformen. Det betyder alltså inte att alla föreningar skulle organisera eller finansiera kriminella. I Sverige finns cirka 200.000 föreningar och cirka 75 procent av svenska befolkningen är medlem i en förening men Säpo föreslår alltså inte att avfinansiera dessa vilka bland annat inkluderar idrottsföreningar, scoutföreningar, studiecirklar och kursverksamhet.

Obekräftade och fiktiva uppgifter används som grund för kritik

På en sida i Säpo 2019 illustreras att det varje månad inkommer tusentals underrättelser som Säkerhetspolisen hanterar. Som exempel på underrättelser rör det sig om allt ifrån extremism och attentatshot till spionage, intrång i skyddsvärd verksamhet och hot mot centrala statsledningen. Alla uppgifter bedöms. Antingen avfärdas informationen eller så arbetas det vidare med den inom Säkerhetspolisen eller vid annan myndighet. Underrättelserna som noteras i Säpos årsbok är dock modifierade och inget sägs om huruvida Säpo bedömt tipset som relevant eller inte. I ett av dessa fiktiva exempel står det: 

“Samtal från en person som har insyn i hanteringen av bidrag till olika föreningar. Farhågor finns att pengar går till radikaliserande verksamhet.” 

Det står inte huruvida underrättelsen bedömts som intressant eller inte, bekräftats eller inte. Det står inte heller att studieförbunden skulle vara särskilt utsatta för våldsbejakande extremistmiljöer. Ändå används ofta Säpos årsbok 2019 som källa för konspirationer och felaktig mytbildning om folkbildningen som extremistmiljö. Flest citeringen av Säpos årsbok 2019 görs av Sverigedemokrater, deras twittersvans och tills nyligen den så kallade ”terrorforskaren” Magnus Ranstorp. 

Extremism finansieras inte genom studieförbundsverksamhet

I Säpo 2020 nämns inte studieförbund överhuvudtaget. Inte heller nämns civilsamhället som en särskilt utsatt sektor. Civilsamhället pekas heller aldrig ut som en sektor med förhöjd risk för finansiering av extremism. Föreningar och stiftelser nämns endast EN enda gång i rapporten som är 88 sidor lång. Och då är det i detta citat: 

“Det behöver också ske ett arbete mot den institutionalisering som skett inom den våldsbejakande extremismen där radikalisering, rekrytering och finansiering sker genom bolag, stiftelser och föreningar som omsätter många miljoner i statliga medel”. 

Bolag (privat sektor) nämns jämte stiftelser (inte alltid inräknade i civilsamhället) och föreningar (inte specifikt studieförbund). Det är alltså inte så att Säpo varnar för att miljoner går till extremism via civilsamhället. Utan den privata sektorn tillsammans med civilsamhället har omsättningar totalt på miljoner. Detta citat har i lösryckta delar fått stå som “bevis” för att studieförbunden och Ibn Rushd skulle finansiera extremism med hundratals miljoner eller att Ibn Rushd skulle ha löner eller arvoden på mångmiljonbelopp som bland annat skickas till auktoritära regimer. Inget i Säpos årsbok 2020 ger stöd för det.

Det är alltså inte sant att det står i Säpo 2019 eller Säpo 2020 att extremism finansieras genom studieförbundsverksamhet. Det verkar inte heller vara Säpos intention att texten ska tolkas på det sättet. Därav förtydligandet från 2019 till 2020 och därav opinionsjournalistiken som Säpo själva signerat i den allmänna debatten och deras kommuniké. I dessa framgår det att det framförallt är stiftelser och idéburen välfärd där uppmärksammade fall hittats. Inte i föreningar eller studieförbund.

Att Säpo skulle ha bekräftat att studieförbund är miljöer med förhöjd risk för islamistiska extremistmiljöer finns det alltså inga belägg för. Ingenstans i Säpos rapporter står detta.

Andra artiklar