Dags för bokslut för Rashid Musa

Dags för bokslut för Rashid Musa

Under sina fem år som ordförande för Sveriges unga muslimer, SUM, har Rashid Musa mottagit en lång rad grova dödshot. De senaste åren har han dessutom ägnat många sena kvällar åt en utdragen tvist om organisationens statsbidrag. Ändå har han aldrig funderat över om det är värt det, säger han – och det var i mamma Adnas engagemang som hans eget började.

Det är en ganska vanlig dag på 7-9-skolan där Rashid Musa jobbar som lärare. Ni kan lägga era inlämningsuppgifter här, bra jobbat, inga mobiler på bordet. Mellan två lektioner har Rashid en liten rast och går in på Aftonbladet på mobilen.

– När jag scrollar och kommer en bit ner ser jag en bild på mig själv och så står det ”Sveriges unga muslimer får rätt till statsbidrag”. Jag kände lättnad, extrem lättnad. I två års tid hade jag gått runt och varit spänd. Plötsligt bara släppte det, säger han.

Den bakomliggande historien är lång och tar sin början i att Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, MUCF, i december 2016 avslår Sveriges unga muslimers bidragsansökan med motiveringen “det kan inte anses visat att SUM bedriver en verksamhet som respekterar demokratins idéer, inklusive principerna om jämställdhet och förbud mot diskriminering”. På sidan 11 kan du läsa mer om turerna i den rättsliga tvist som följde. Än är den inte över – några veckor efter att Rashid Musa fick glädjebeskedet i lärarrummet blev det känt att MUCF överklagar till kammarrätten.

Men SUM-ordförandens axlar har inte åkt upp i sitt gamla, spända läge igen.

– Faktiskt inte. För domen är så bra, och så välskriven och så korrekt, att jag är rätt övertygad om att kammarrätten inte kommer att landa i någon annan slutsats. Vill MUCF ta det vidare så får de göra det, vi har bra självförtroende i detta. Vi vet vilka vi är och vad vi står för.

Den 15 februari firar Sveriges unga muslimer domen med tårta. Rättvisan segrar och Så här smakar rättvisan står det på marsipanen och kanske har segerns sötma aldrig varit sötare. Det som MUCF lagt fram till stöd för sin sak har inte varit tillräckligt, menar förvaltningsrätten. SUM har vidtagit åtgärder när det varit påkallat och ska anses vara en demokratisk organisation.

– Den här domen var så viktig, den gav oss ny energi, säger Rashid Musa.

Han var 13 år när han först kom i kontakt med SUM via en lokalförening i Linköping. I dag är han 31 och har varit riksorganisationens ordförande i snart fem år. Under tiden som bidragstvisten pågått har den påverkat exakt hela hans liv.

– Det har varit det första jag tänkt på när jag vaknat på morgonen och det sista jag tänkt på innan jag somnat på kvällen.

MUCF har i en rapport pekat på en rad omständigheter, som att inbjudna föreläsare gjort problematiska uttalanden, som enligt myndigheten talat för att SUM inte respekterat demokratins idéer. Tillsammans med juristen Silas Aliki har Rashid Musa gått till botten med anklagelserna och bemött dem på punkt efter punkt. Resultatet blev, som sagt, en seger i rätten – men det bakomliggande arbetet har tagit mycket tid i anspråk.

– Vissa av sakerna som stod i MUCF:s rapport var helt okända för mig eftersom de låg så långt tillbaka i tiden, säger Rashid Musa.

För organisationens del innebär MUCF:s överklagan att man fortsatt står utan statsbidrag och får förlita sig på det stöd man kan få på annat håll. Den moraliska uppbackningen från organisationer i civilsamhället, som LSU – Sveriges ungdomsorganisationer och Forum, har enligt Rashid Musa betytt mycket under resans gång. Det har också stödet från medlemmarna gjort.

– Det är de som får en att orka, annars hade det varit riktigt jobbigt.

Varför betyder SUM så mycket för människor, tror du?

– Bland annat, tror jag, för att det är en organisation som räddat folk från träsket. Det är många som sagt till mig att ”jag fick min plats i samhället tack vare SUM, det gjorde att jag fick ett sammanhang i mitt liv och kunde skaffa ett jobb och en familj”. Väldigt många människor som är vuxna i dag har passerat genom SUM och har en relation till organisationen.

Vid sidan av den konkreta verksamheten – som kollon, kurser och familjedagar – har SUM jobbat mycket med opinionsbildning och har bland annat pratat mycket om islamofobi.

Rashid Musa tror att mycket av hatet mot organisationen bottnar i just det.

– Hatet är egentligen inte specifikt mot SUM. På gott och ont är vi muslimernas ansikte utåt. Vi har tagit många debatter och inte blivit rädda och vikt ner oss. Misstänksamheten mot muslimer och islam är ganska stor i dag och vi har fått ta skott för det, säger han.

Personligen har Rashid Musa också fått leva med omfattande konsekvenser av sitt engagemang. Nästan som i förbigående berättar han att han alltid är uppmärksam när han ska någonstans, att han aldrig går ensam på stan och att han fått såväl brev med vitt pulver som sönderskjutna foton skickade till sig.

Hoten till trots sover han gott om natten.

– Eftersom jag har fantastiska vänner, en fantastisk familj och fantastiska medlemmar så gör jag det.

Det är också, menar han, viktigt att inte bli rädd och dra sig tillbaka.

– Då blir man passiv och det är inte bra. Men självklart är jag vaksam, har tagit bort min adress från Eniro och sådär.

Undrar du aldrig om det är värt det?

– Faktiskt aldrig. Det skulle vara lite egoistiskt att tänka så, för folk har offrat så mycket mer än jag tidigare. Sverige är ändå ett relativt tryggt land, du kan inte kastas i fängelse hur som helst och så är det inte överallt. Det är ett arv som måste föras vidare även om det kan få konsekvenser för mig personligen.

Att Rashid Musa har en stor förebild i medborgarrättsaktivisten Malcolm X är ingen hemlighet för den som följt honom. Men när han pratar om att föra ett arv vidare är det också sina föräldrar han syftar på.

– De har lämnat sina hem, kommit till ett helt nytt land och byggt upp ett liv här. Uppfostrat sina barn här och alltid gjort rätt för sig. Det är ett enormt arv.

När Rashid Musa kommer in på sin mamma Adna får han något mycket stolt i rösten. “Röda korset i Linköping” brukar hon kallas, berättar han. Hon har även utsetts till Östergötlands bästa granne.

– Hon tar emot ensamkommande barn, översätter papper till nyanlända och en massa såna saker. När jag åker hem till Linköping och går med min mamma på stan så stoppar folk mig och säger: “Du har världens bästa mamma”. Hon är så uppskattad där. Men hon är så ödmjuk att hon aldrig skulle erkänna något av det.

Rashid själv tar nu sitt engagemang vidare någon annanstans. I samband med årsstämman senare i vår planerar han att avgå som ordförande för SUM. Han har gjort sitt, menar han, men är optimistisk när det gäller organisationens framtid.

– SUM har klarat stora prövningar och den nya ordföranden kommer att göra ett bra jobb. Delvis tror jag att organisationen kommer förändras, för unga engagerar sig inte i föreningslivet på samma sätt i dag. Men jag tror ändå att det kommer gå bra, man behöver bara bredda sig och hitta andra sätt att nå ut.

Hur känns det att lämna efter så många år?

– Det känns surrealistiskt. I över halva mitt liv har SUM varit en viktig del av min vardag. Men det är dags för något annat nu. Jag har egentligen inget på gång, men en sak jag verkligen skulle vilja göra är att hålla i en studiecirkel hos Ibn Rushd om hur man engagerar sig för att skapa förändring.

Text & foto: Hanna Svensson

Texten går även att läsa i Kupolen nummer 1/2019. Vill du veta mer om tidskriften och kanske prenumerera? Klicka här!

Fakta: Många turer i tvisten om SUM:s statsbidrag

Sveriges unga muslimer fick i december 2016 nej på den bidragsansökan som organisationen hade lämnat in för nästkommande år till Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, MUCF. Det var där tvisten startade. SUM överklagade beslutet och fick i november 2017 rätt i en första dom. “Förvaltningsrätten anser sammantaget att utredningen i målet inte visar annat än att SUM i sin verksamhet respekterar demokratins idéer, inklusive jämställdhet och förbud mot diskriminering. MUCF har därför inte haft fog för att avslå SUM:s ansökan om statsbidrag på den anförda grunden”, står det bland annat i den domen. MUCF ålades att fortsätta handlägga ärendet och fatta ett nytt beslut. I mars 2018 beslöt myndigheten att ännu en gång neka SUM bidraget och att dessutom kräva återbetalning av bidragen för fem tidigare år. SUM överklagade och fick i februari 2019 rätt ännu en gång. MUCF har i skrivande stund överklagat domen till kammarrätten men har begärt så kallat anstånd med att förklara skälen.

Läs mer om tvisten mellan SUM och MUCF:

SUM:s jurist: Var och en har rätt till likabehandling

MUCF: Vi granskar alla efter samma principer

Previous SUM:s jurist: "Var och en har rätt till likabehandling"
Next Ibn Rushd välkomnar Alve Högman, ny förbundschef

Andra artiklar